Plus igen efter mf/ma

Jo det är mysigt att vara gravid men oroligt också iaf de fösrat veckorna innan man vet. Känns fortfarande väldigt overkligt att man faktiskt ska bli mamma förhoppningsvis. Idag vaknar jag och känner mig nada gravid och jag som kände mig så gravid igår med trötthet och illamående, iofs så har dagen nyss börjat för min del så det kanske kommer.

Usch jag har ju inget att jämföra med tack och lov så har jag såvitt jag vet bara varit med om ett MA, eller bara och bara det är fullt tillräckligt. Jag håller med dig sugarrush att man känner sig totallurad av sin kropp. Här har man gått runt i x antal veckor och trott att man är gravid och så är man inte det. Jag blev iinte tagen på allvar när jag berättade om att jag kände att nåt var fel, alla sa bara var glad att du mår bra som slipper illamående trötthet ömma bröst osv, när jag tom sa att teststrecket var svagare i v.7 och borde varit strakare så fick jag bara till svar att det har ingen betydelse.

Det är rätt otäckt att man har en så stark känsla att det kändes fel i kroppen och att det faktiskt var så.

Idag känner jag oro igen, mådde inget vidare igår och idag känner jag ingenting.

Pappan till barnet har hört av sig nu och bett göra abort för helvete för han vill inte ha nåt med mig att göra och jag är helt sjuk i huvudet om jag behåller barnet. Exakt dom orden skrev han till mig. Verkar ju moget av en på 30+.

Sedan dom nedvärderande orden på msn igår av en killkompis och så utstött i en annan tråd här på FL, det är för mycket negativt för att jag ska kunna må bra och känna mig trygg. Hade väl inte väntat mig att barnets pappa skulle bli glad direkt, men att skriva så som han gjorde trodde jag faktiskt inte.

Vad ska jag göra? behåller alla hans elaka mail , kan ju vara "bra" att ha när faderskap ska skrivas och om det skulle bli bråk om vårdnad osv längre fram.

Ja jag hoppas på en varm sommar vill ha värme är så less på vintern, känns just nu som det aldrig kommer bli vår ens.

Du och jag verkar ha haft liknande upplevelse av våra MA, kände mig också för bra för att vara gravid och mådde alldeles för vanligt och kände på mig att det inte skulle bli nåt barn och tyvärr hade jag rätt.

jag känner också nervositet inför mitt VUL att det inte ska vara nåt där som man på nåt sätt förbereder sig så man inte skall bli lika ledsen fast det blir man ju , men man tänker att om jag inte tror på 100% så kanske det inte gör llika ont om det nu skulle vara nåt fel eller inget foster alls eller tom hinnsäck, inga hjärtslag osv. Man är ju helt nojjig.

Vid min förra förlossning blev jag sydd utan bedövning med orden di har ju nyss fött barn och det gör ondare än att sy 2 stygn. I helvete heller, det gjorde 1000 ggr ondare, nästa gång ska jag ha bedövning om det bara ska sy ska sticka en liten nål i mitt underliv.

Idag mår jag deppigt och känner mig rädd orolig och ledsen. Jag är rädd att pappan till barnet kommer att sätta igång mmed hotelser nu och försöka tjata sig till att jag ska göra abort.

Jag är katastrof i magen, jag är så lös och när jag torkade mig så jag ljusrött blod och fick panik och ont i magen direkt, men där var där bak. Fy vad rädd jag hann bli och är fortfarande. Det ondai magen har gått över. Man varför är jag så lös? har inget minne av att jag var så här katastrof när jag var gravid för utan förstoppad från start.

Han måste ju skriva på faderskapet det är så det fungerar i Sverige, har läst att det kan sluta med att polisen hämtar honom för faderskap och provtagning och jag vet att han är pappa till barnet, jag vill inte att ska bli en massa problem och ännu jobbigare än vad det redan är. Jag vill kunna njuta av min graviditet och inte behöva tänka på vad han kan ställa till med för djävulskaper. Vill man inte ha barn borde han ha tänkt på det innan han låg med mig utan att skydda sig och inte heller tro att alla kvinnor äter p-piller som han trodde att jag gjorde och frågade mig om efter vi hade haft sex redan.

Nä jag har inte kollat upp det, hände nyss och det blödde där bak när jag torkade mig och gången däpå när jag torkade mig så var det inget men ont i magen hade jag, men det gick över när jag reste på mig för att tvätta händerna

Ska ringa barnmorskan imorgon och passa på att fråga om detta med typ diarré ibörjan av graviditeten. Jag känner mig inte dålig i magen så men när det väl ska göras nr 2 så är det alltid så löst och så har det varit nu några dagar innan jag testade + så man blir lätt så orolig.

Dessutom har alla symtom försvunnit idag och igår mådde jag så illa så nu börjar man ställa in sig på att man ska genomgå samma sak igen, ett nytt MA. Men jag blöder inte och har inte ont men känner mig inte gravid.

Nej jag har aldrig blött från underlivet (slidan) denna graviditet utan det är bara i samband med att jag bajsar som det kommer lite ljusrosa eller rött blod där bak, det svider ju en del när jag bajsar också trots att det är löst.

Har absolut inget minne av att jag var såhär lös i magen när jag var gravid förr utan hård hela tiden då tarmarna slappnar av och sväller ibörjan av graviditeten. Jag är ju i.5 nu så jag tycker väl att tarmarna borde fungera som dom gjorde när jag var gravid förr.

Nej, han frågade några minuter efter vi hade haft sex om jag åt p-piller och jag svarade nej det gör jsg inte. Han sa inget om det.

Vi har inte haft kontakt efter det, jag var inte hjans typ som han så fint sa till mig, men ligga med mig gick tydligen bra och nu tycker han att jag ska abort annars är jag helt sjuk i huvudet för han vill inte ha nåt med mig att göra skrev i ett mail till mig inatt.

Jag är också mer hård normalt men inte nu.