glasvas skrev 2010-08-19 14:24:56 följande:
Idag testar jag på hur det är att bara ha ett barn att släpa omkring på! David och jag är hemma för en extra BVCkoll av hans huvudomfång som hade växt lite fort vid förra kontrollen, medan Viktor är kvar hos farmor och farfar. Det känns märkligt. Passar också på att titta till lägenheten och sånt. Huvudomfånget verkade förresten ok...
Jag har inte gett macka än, bara nån smula av min vid frukosten, och David fick lite kanelbulle förut *skäms* Men jag tänkte börja testa lite med det, de tuggar på rätt bra, trots att de fortfarande inte fått några tänder.
Jag var lite inne på äggdonation när jag gick på universitetet när jag var yngre. Jag bodde i USA och där var det stor diskussion kring det hela just då. Nu vet jag inte, är iofs över 35 så det är inte aktuellt, men är tudelad i frågan, ser det ju som en stor välgörenhet att kunna hjälpa andra, samtidigt som ni säger, risken finns ju att man blir uppsökt efter 18 år. Och det väcker ju nästa frågeställning, när är man förälder och kan man verkligen räknas som biologisk förälder efter att ha donerat lite celler?
Frökenmumin: inte kul med förkylning, hoppas att alla mår bra snart! På tal om sjukdom hur är det med vattkoppor för såna här små? Några som vi umgås med sporadiskt som har varsin son som exakt lika gamla som våra har det. Barnen alltså... Är det farligt, eller rent av bättre att få det nu?
Jag tycker man kan räkna det som ett biologiskt barn. man har ju inte burit det, men det har ju kommit till av ett av mina ägg, precis som mina barn nu har gjort.. det är ju som när man använder sig av surrogatmamma litegrann. Då är det ju ens eget ägg som planteras i en annan kvinna.. ja, som sagt, det är en knepig fråga. Man måste nog vara 100% säker på vart man står inan man gör en sån sak.
Angående vattkoppor så har jag hört att det är bättre om dom får det tidigt! Är tydligen mycket lindrigare, ju mindre dom är.
