Vi som hade Bf januari/februari 2010

Grattis tjejer!

Vi har också haft lite sömnproblem den senaste månaden. Det är välling runt 4 och sen är det oroligt fram till halv 6 när jag ger upp och går upp, sambon går ändå upp då. David har inte druckit alls mycket välling på kvällen och är oftast den som vaknar först. De sover fortfarande två gånger på dagen iom att de vaknar så tidigt. Men igår provade vi att de sov bara en gång, ca 1,5 h och sen la de sig vid 19, och David fick en flaska välling i sömnen vid 22. Båda sov till 6, åt välling och somnade om i två timmar till! Så nu har jag två killar på strålande humör. En river i reklamblad och en äter havrefras ur sin ena sko... Ska testa samma idag, de kan ju inte behöva sova förrän efter lunch så jag hoppas att det ska fungera. Så jag ska bara få mig själv att sova hela nätterna också, vaknar varje natt vid 02 och ligger vaken i minst en timma.

Vi var och tittade på en förskola i fredags, verkar suveränt så idag ska jag ringa och sätta dem i kö där tänkte jag. Det gick inte att anmäla tvillingar till kön på nätet, liten bugg i systemet. Dessutom var två av pedagogerna tvillingföräldrar så det kan ju inte skada.

Jag har också haft en fundering, jag har ju inga barn sen innan, så ni som vet lite mer än jag. Nån gång i veckan lånar barnens farmor och farfar barnen över dagen, så att jag kan vila och ordna i huset etc.  De har det jättebra där och är oerhört trygga med dem. De verkar glada att komma hem på eftermiddagen och sover som vanligt på natten, men dagen efter är de  otroligt klängiga och griniga, och släpper mig inte för fem sekunder. Jag har tolkat det som att de är irriterade över att det 'bara' är jag hemma och att jag inte räcker till för båda, men nu på sista tiden har jag funderat på om det är separationsångest. Några tankar kring detta?

bananflugan: vad mysigt! Jag har funderat på nåt sånt, vi har en pläd som de gillar väldigt mycket... Jag har sån foglossning nu så jag kan knappt röra mig uppför trappan längre, jobbigt vid middagsluren. Man skulle kanske kunna ha nån typ av madrass el liknande på nedervåningen och sova där under dagen. Jag vet inte. Jag har så ont att jag är nästan gråtfärdig när det börjar närma sig sova eller vakna.

Idag var det dags för besök hos tandsköterskan, de fick tandborstar och tandkräm så nu får vi väl lägga om rutinerna lite så att vi får in det med...

Hade ettårskontroll för ett par veckor sen: David vägde 10,6 kg och var 78 cm, huvudet vad 48,8 cm, Viktor vägde 10,3, var 77 cm och huvud på ca 47. Davids huvud växte ju snabbt för några månader sen så de hade lite extra kontroll på det, men det hade bara 'bytt kurva' så nu var det inga problem längre. Han hade bara gått upp ca 300 g sen 10 månader, medan Viktor gått upp nästan 700g, märkligt hur olika det kan vara.

Sansad: Hur har det gått att börja jobba? Jag vacklar, ena dagen känner jag att jag längtar mig grön efter lite 'vuxenprat' på jobbet, och andra dan kan jag tänka mig att vara hemmafru... Men jag lutar mest åt jobbet om jag ska vara ärlig.

Fröken F: visst är det enkelt med bara en! Hade Viktor hos farmor och farfar i somras och skulle ta David för en extra koll på BVC, jag hade inte ens vagnen med mig! Jag var lite övermodig tror jag för det blev ju tungt i längden. Jag undrar om man tyckt att det var så enkelt om man var van vid att "bara" ha en hela tiden.

Jobbigt med sjukdomar, vi har varit mest förkylda, men David hostar lite fortfarande.

Idag är killarna utlånade till farmor och farfar så att jag får en paus med foglossningen, det har låst sig fullkomligt nu på slutet, klarar mig knappt utan kryckor även inomhus och då är det lite körigt när båda vill sitta i famnen hela tiden och David vill bli konstant buren. Typiskt nog så sov de båda hårt vid 0645 när det var dags att åka med pappa. Annars brukar de ju vakna vid 5 och sen somnar de om, David till 6 och Viktor lite längre. Men de var på strålande humör trots att de väcktes. Så nu saknar jag dem

Kanske ska skaffa en saccosäck för lite vila, vill ju inte lägga dem att sova flera gånger om dagen när de bara behöver varva ner lite ibland. Vi har lagt en madrass i deras leksakstält och det älskar de.

Usch det går så fort tycker jag! De är ju bara små fortfarande, men går och leker och busar hela tiden, det var ju inte så länge sen de var små knyten som man visste var man hade dem, iaf rent fysiskt...

Allt ska utforskas här hemma, och de jagar och leker massor med varandra nu. Och tjuter av skratt. De har bott i eget rum i snart en vecka och det funkar jättebra. De äter fortfarande en gång på natten, men å andra sidan sover de lite längre på morgonen nu. Skönt för jag har ju så himla ont i fogarna att jag sover uselt på natten, varje minut extra på morgonen är guld värd.

Stackars Viktor ramlade och slog i munnen i helgen, det blödde massor och vi fick åka till tandläkaren för att kolla upp honom. Baddar med lösning och håller koll på tänderna. Och varje gång han ramlar nu så går det upp igen, han blöder nästan varje dag David har äntligen börjat gå, han är så stolt. Samtidigt fick jag en försmak av lite trots hos honom i morse. Han fick, som vanligt, inte leka med fjärrkontrollen till tvn, med följd att han la sig på golvet och stortjöt, och slingrade sig när jag försökte ta honom i famnen för att göra något annat... Kan bli en aning tålamodsprövande i framtiden känner jag. Men gulligt, det var ett verkligt utbrott

Annars känns det väl som att det inte är långt kvar innan syskonet kommer. V 33+ nånting nu, har haft både sammandragningar och riktiga förvärkar så jag håller tummarna att jag inte behöver gå över tiden. BM pratade om igångsättning pga fogarna och övriga besvär, men jag vill nog undvika det så länge som möjligt. Någon som har några bra namnförslag förresten? Jag lutar åt Siri eller Jakob just nu...

Åh, vad skönt med lite värme! Jag övervägde att ta kaffe på altanen igår när det var så soligt, men insåg snabbt att det var rätt kallt ute också. Smart att passa på att ta föräldraledigt utomlands. Min sambo kommer att ta tre månader efter förlossningen så att vi är hemma samtidigt med alla tre. Sen är det semester så det blir nog fyra månader totalt.

Det är ärligt talat lite tufft just nu. Efter tvillingarna kände jag att herregud, det är ju bara ett barn, hur svårt kan det vara, bara att vänta 9 månader och sen pluppar den ut. Men sen insåg jag ju att det kan vara komplikationer och lite jobbigt att bara vänta en också... Det är mer fysiskt jobbigt denna gången med fogarna, klådan, halsbrännan och yrsel, sen att man får jaga omkring på killarna också. Förra gången fick jag ju ligga stilla för att det inte skulle komma igång för tidigt och det var nog mer mentalt påfrestande. Som tur är har vi enormt stöd av våra föräldrar. Mina bor iofs 2 timmar bort men de är här när de kan, sambons föräldrar bor bara 15 min bort, och lånade hem barnen i eftermiddags eftersom jag har svårt att gå idag. Det är suveränt. Killarna är så himla trygga med dem så det känns jättebra. Det är tufft nog utan barnen ibland. Men man saknar dem ju oerhört Det är beräknat till slutet av mars, men jag hoppas med alla celler i hela kroppen att jag ska slippa gå så långt. Hade tänkt mig 12 mars, men sen kom jag på att 8 mars är bra med, då kan man fira med en semla

Jag har ingen aning om jämställdhetsbonusen och hur den kommer att fungera, min sambo har nog bara tagit ut kanske 20 dagar så det är nog inte aktuellt ändå. Han har löst det mesta med komptimmar, och sen har han glömt att anmäla en del också. När han kommer ihåg så tar vi för varsitt barn.

På måndag ska jag till läkaren för att prata ev. sjukskrivning, ska bli intressant. Det är så personberoende på hur de ser på det, var hos en annan läkare, man och helt opsykologisk, som bara konstaterade när jag sökte för sammandragningarna, att jag ändå inte kunde bli sjukskriven även om tappen hade påverkats, för jag var "bara hemma med barnen ändå" Fin inställning, han tyckte också att det var lönlöst att ta bricanyl om man fick tidiga värkar för det hade ingen effekt ändå. Dessutom var han helt oempatisk och kall.

Bra idé med ett glas vin när man tacklar tvätten. Får komma ihåg det tipset till när det är "tillåtet" igen... Här är det oftast inte jag som tvättar eftersom vi har en väldigt brant källartrappa ner dit och jag undviker den just nu när jämvikten i kroppen inte är helt hundra. I övrigt har vi också sänkt kraven på oss själva, med ett helt hus som egentligen behöver renoveras upp för att bli snyggt så är det inte så svårt att sänka kraven heller. Alla väggar är strukturtapet i beige, eller målade mörkgrönt. Vet knappt var vi ska börja nånstans...

Härligt att ni trivs med att jobba! Det låter skönt.

Vi har inte märkt av några problem med överkänslighet mot något, de glufsar i sig det mesta utan att det får effekt på magen, så det får man ju vara tacksam för! De reagerar dock på banan och päron i det att de blir hårda resp lösa i magen av det, och det är ju som det ska vara förstår jag.

Nu har David släppt väggar och möbler och går hyfsat obehindrat, det släppte i helgen. Skönt, men de är ju snabba som illrar, nya kylskåpet är en kul lekplats...

Ingen pratar än, lite mamma, namnam och däääär, annars är det mest eeh, ackompanjerat av ett intensivt stirrande, pekande med ett bestämt litet finger och studsande upp och ner i stolen tills man listat ut vad de vill ha.

Här varierar det också med sömnen, ibland en stund och ibland två. Igår blev det två timmar fram till ca 13 sen var de dödströtta vid 1630 men då vill jag ju inte lägga dem. Då var det riktigt irriterat en stund. Men de somnade i normal tid och sov till strax innan 5 utan att vakna en enda gång. Idag sover de just nu så vi får se hur eftermiddagen blir. Har inte hittat nåt mönster i det ännu.

Var förresten hos BM idag, visade sig att bebisen ligger i säte, ny koll nästa vecka, sen blir det vändningsförsök om två veckor om den inte vänder sig själv. Om det inte lyckas så blir det kejsarsnitt och det var jag ju inte beredd på, har ältat förlossningen i ett par veckor, och i den bilden fanns liksom inte snitt med...

Killarna står ju i dagiskö med önskemål om start i augusti, men vi har inte fått något besked än. Det är rätt lång lö till det dagiset jag vill ha in dem på, och om de får plats nån annanstans så  får jag väl helt enkelt vara hemma med alla tre barnen även i höst. Det rör sig ju bara om 15 h i veckan så det löser sig alltid.

Ingen bebis på gång än, men har rätt mycket känningar, förvärkar och tryck neråt. Och nu har den i alla fall vänt sig tillbaka igen med huvudet neråt, hoppas att det håller i sig. Har även pratat lite med en aurorabarnmorska för att 'bearbeta' tvillingförlossningen lite, jag har ju rätt mycket minnesluckor därifårn och vet inte riktigt hur jag kommer att reagera när väl denna förlossningen drar igång.

Fröken F: trist att höra att ni inte är på samma våglängd riktigt. Jag hade stor hjälp av socionomen på FC, vi hade många långa samtal när jag fick veta att vi skulle ha barn igen, det var mycket ångest kan man väl säga som behövde jobbas igenom, hur jag skulle orka, hur man skulle hantera hela situationen med att killarna inte skulle känna att de blev åsiodosatta. Det kändes väldigt skönt att bara prata av sig, och ha nån som kunde hjälpa en att se flera sidor av situationen för min del. Lycka till!

Hej alla, jag har varit datorlös ett tag och orkar inte skriva från mobilen, därav tystnaden...

Här är fullt ös tycker jag, dagarna går ju jättefort! Jag går på övertid just nu, bebisen trivs väl alldeles för bra i magen och det känns lite tungt. Foglossningen och allt annat gör att killarna är hos farmor och farfar på dagarna om inte sambon är ledig. Jag längtar nåt grymt efter dem hela dagarna, och jag längtar efter att få vara en 'hel' familj igen. Men jag har lite värkar och sånt nu så det är nog snart dags... Hade hoppats på att slippa första april, men det lutar åt det. Lite nervöst att gå igenom en förlossning igen börjar jag känna nu.

Båda killarna går och springer och älskar att bli jagade, inte av mig dock, det är svårt med kryckorna. De har även kommit på att man kan sparka på bollar och dribbla Inte så mycket ord än, mamma och pappa och titta med lite välvillig tolkning.

Hur gör ni med mat förresten? De är inte så jättesugna på gröt på morgonen, David dricker mycket lite välling på kvällen, Viktor en flaska, men båda vill ha välling vid 4-tiden. Dvs ett nattmål i mina ögon. Äter era på natten fortfarande? Ibland äter Viktor dessutom två gånger på natten, en vid midnatt och en vid 4. De somnar runt 20 just nu, sommartiden ställde till det, annars brukar de somna vid 19. Vaknar runt 5.30, men ibland lyxar de och sover en timma längre.

Grattis till bröllop förresten! Vi pratade löst om det i höst, men kände att det nog blev lite mycket av det goda med tvillingarna, ny bebis och hus som behöver fixas till. Blir kanske nästa år istället.

Viktor och David blev storebröder till en liten Filip i måndags! Eller så liten, 4695 g och 53 cm... Hade jag vetat det innan förlossningen hade jag varit lite skraj tror jag. Allt gick bra, ovant att bara ha en barnmorska och en sköterska med, han var ute på två krystvärkar med stöd av lustgas. Stor skillnad mot förra gången.

Killarna vet inte riktigt hur de ska reagera, Viktor vill gärna lukta och klappa, han försöker klappa fint. David har lite svårare att hantera det, han försöker också klappa fint, men blir ivrig och drar och river lite mer. Och när man säger till honom vet han inte hur han ska hantera det heller, utan kan gå och slå huvudet i väggen. Det känns lite som en jobbig reaktion som jag inte vet hur jag ska bemöta. Han slår bara en gång, sen tittar han på oss och skrattar och dunkar på skoj några gånger. Annars funkar det bra, ingen som direkt vaknar av varandras skrik, varken stora eller små barn.

Jag brukar växla mellan att byta stående och liggande, de är inte så intresserade av att vara där och pilla, det är snarare ett problem med att de ska pilla på precis allt annat och kan inte ligga still utan ska vrida sig och resa sig och knöla. Står de så är ju risken stor att de sätter sig ner innan man fått rent och det är ju inte så kul det heller.

Men nu sover alla mina killar, så jag ska krypa ner och få lite värdefull vila här också!

Tack alla! Det funkar fint nu tycker jag. Viktor och David är jätteförtjusta i sin lillebror, David är och pussar på honom hela tiden, ibland lite hårdhänt, men med mycket kärlek. Viktor sitter ofta på huk och bara bubblar till honom. Självklart måste man hålla koll, men de är över förväntan milda mot honom. Sen är det nog lite jobbigt för dem ändå, David blir helt galen om han inte får göra som han vill, ibland går det inte att byta på honom ens utan att han gallskriker. Och båda vill vara i famnen hela tiden nästan. Jag vet inte om det är en fas just nu, eller om det är själva omställningen med en familjemedlem till.

Vi har också fått dagisplats nu, på den förskolan som vi ville ha plats på men inte trodde att vi skulle för de hade sån lång kö. Men de börjar i september. Vi var ju på besök där i januari och det verkade jättebra. Igår tog jag min första promenad utan kryckor efter förlossningen. Tog alla barnen i vagn och gick till lekplatsen, jättemysigt! När vi varit där en stund kom det en förskola på utflykt och det första en av lärarna sa var: jaha, är detta Viktor eller David? Visade sig vara den skolan de ska börja på, där blev jag imponerad att hon kom ihåg!

Bananflugan: vad underbart! Tycker att de hittar på så grymt mycket roliga saker nu, jag skrattar hela dagarna, när det inte gallskriks. De bråkar rätt mycket om leksaker för tillfället. Och äter jord, det är inte så kul det heller.

Sansad: Åh, vad tråkigt, jag beklagar verkligen. Min hund gick bort för ganska exakt tre år sen, och jag kan fortfarande sakna henne ibland. Lite lättare nu när man flyttat och har annat att fylla dagarna med. Men det är rätt jobbigt ändå, särskilt i början.

Hej alla! Bryter tystnaden lite snabbt, förstår att alla har fullt upp! Det har vi i alla fall! David och Viktor kör full rulle hela dagarna innan de fullkomligt stupar i säng för lite vila. De sover för det mesta två ggr per dag fortfarande, ibland en gång. Ett par timmar ena passet och nån timma andra passet, skiftar mellan långt på förmiddagen och långt på eftermiddagen. Vi jobbar lite på att få dem att sova en gång per dag, men de verkar fortfarande väldigt trötta på fm. Frågar man David om han vill gå och sova så skrattar han högt, tar sig för örat och rusar mot sängen De är gulliga mot varandra, har börjat kramas och kittla varandra. Och de vill gärna ha pusskalas med mamma, det är mysigt! Fast det kan vända snabbt, Viktor har gått igenom en bitperiod och David har precis kommit in i den tyvärr. Viktor bet tom i trappstegen om han klättrade upp för trappan! Men nu har tänderna kommit ut och det var väl det som var problemet.

Det funkar fint med lillebror också, de är oerhört måna om honom. Kommer med filten och hans kläder, och blir oroliga och hämtar nån av oss om han är ledsen. Självklart är de lite hårdhänta också, och det tror jag beror på att man uppmärksammar snabbt om de klämmer honom, men det är ju svårt att ignorera. Häromdagen hade David hittat Filips napp och kom med den i munnen. Jag sa 'har du hittat den nappen?' och genast var Viktor där och slet nappen ur Davids mun och kom springande för att ge den till Filip. Och han har äntligen slutat kräva att få sova på en hela natten, eller i armhålan. Han väger ju upp emot 6 kg nu så det är lite tungt att ha honom på bröstet hela natten. Han sover i egen säng bredvid min.

Hur har ni det med nattmatning förresten? Våra får fortfarande välling vid 4-5 tiden för att sedan (oftast) somna om. Skulle gärna släppa det målet och se att de sov lite längre. Ena BVC-sköterskan föreslog att vi skulle erbjuda vatten en period istället för att se om de var hungriga, eller om de bara ville ha flaskan för att somna om, den andra sköterskan föreslog att vi skulle sluta 'cold turkey' och ta ett par jobbiga nätter under tiden.

Sjukstuga här också, förkylt med feber. Båda killarna ligger ner i soffan och tittar på Bolibompa, det kan jag säga har aldrig hänt innan! Försöker desperat hålla dem från att smitta Filip, men det är inte helt enkelt.

De sover nu en gång per dag, och verkar vilja hoppa över vällingen frivilligt vissa nätter. Vill inte ta bort den helt nu när de inte mår bra, men så snart de är friska så har vi bestämt oss för att prova om det är vana eller hunger som gör att de vaknar.

Mina äter själva, och mycket bra faktiskt, eller, bra och bra, köket måste fortfarande saneras efter varje måltid, men det mesta av maten hamnar i munnen. De föredrar att äta själva, oftast äter de bättre då. Jag brukar ta min gaffel och peta in lite mat emellanåt när de är distraherade av något annat, så har jag lite koll på läget. Och när de ätit upp så sträcker de fram sina skålar och vill ha mer Vissa dagar äter de en halv vuxenportion var, idag har de inte ätit något alls nästan...

Nillan, vad härligt med semester! Insåg häromdagen att jag inte sovit en hel natt på över två år nu. Vi har sovit utan barnen vid två tillfällen, men man vaknar ju alltid vid deras tid ändå, det är nog en vana. Håller också med om humöret/temperamentet, det tar microsekunder av motgång innan det gallskriks! Dock skriker de inte så mycket när de vaknar, bara om vi inte hör dem, eller kommer inom vad de tycker är rimlig tid, de har bra morgonhumör som tur är, särskilt om man själv känner sig som ett levande lik efter en jobbig natt. Ofta kan man höra hur de ligger och bubblar med varandra och skrattar, samma när man lagt dem på kvällen, då står de ibland i sina sängar och byter nappar och nallar och gapskrattar De bråkar en del om leksaker och sånt, slåss inte så mycket, men de biter till ibland...

Vilka fina bilder!

Ensam hemma med lillebror idag, det känns väldigt tomt... David och Viktor hörs verkligen just nu, de har inga marginaler alls verkar det som, från strålande lyckliga till extremgnälliga på microsekunder. Särskilt David, som dessutom ska bli buren överallt, han springer framför och ställer sig i vägen för att bli upplyft, han tar säkert fler steg på det viset än om han gått själv Hur är det med era, är de kinkiga? Här är det bara 6 tänder på plats på Viktor och 5 på David, kan tänka mig att det är lite det som stör, att det är fler på G. Välling äter David en gång på natten/morgonen, och lite vid läggdags, men inte varje kväll. Viktor äter vid läggdags och en gång på natten/morgonen.

Badbyxor tänkte jag nog köpa på nätet, har inte kommit så långt än. Vi har planerat länge att gå ner till badhuset för att bada lite, vi var ju aldrig på babysim så de har ju bara badat i balja och badkar men jag tror att de skulle gilla det. Får se om det blir dopp i havet i sommar, ska hälsa på barnens seglande mor och farföräldrar, så det blir det säkert.

Vi var på High Chaparall för ett par helger sen, de var inte så hemskt intresserade, det är ju för lite äldre barn som känner till western-konceptet lite mer. För oss var det en intressant upplevelse dock då det var träff för 5000 mc-fantaster, systerdottern blev bl a "räddad" av ett av de mer ökända mc-gängen på tågöverfallet... :-/ Liseberg blir det ev i sommar, men det känns som om de kanske inte har jätteutbyte av det ännu. Troligare nästa år.

Syskon är vi klara med, helt klart, även om sambon uttryckte häromdagen att det hade varit roligt med en tjej också. Jag vidhåller bestämt att den dagen han kan föda barn så kan vi skaffa fler

För ganska exakt ett år sen var det jag som satt där... Helt tom. Jag tror att jag vet ungefär vad som rör sig i huvudet och hjärtat på dig nu. Jag grät en hel dag, kände det som om jag svikit barnen, att jag inte skulle orka, att de skulle bli undanskuffade och inte få den tid med oss som föräldrar som de behövde. De fick ju redan dela på så mycket. Min sambo tyckte att det var fantastiskt, att varje barn är en gåva och det har han ju såklart rätt i. Men jag hade jobbiga tankar under hela graviditeten. Ångrade mig nåt grymt, samtidigt som jag försökte hålla skenet uppe för alla andra. Nu sover han här bredvid mig, och det ögonblicket när jag fick upp honom på magen efter förlossningen, det kommer jag aldrig att glömma, den gränslösa kärleken som jag kände för honom omedelbart, den gör att jag kan gråta fortfarande. Jag har inte ångrat honom en sekund sen han föddes, alla de tankarna släppte jag när han kom ut.

Självklart är det jobbigt, det kan jag inte säga annat. Min relation till tvillingarna har fått en liten törn, men vi är på rätt väg igen, jag hade ju en jobbig graviditet med mycket foglossning och kryckor, så jag hade ju en del fysiska problem, kunde inte trösta på natten för jag kom inte ur sängen etc. Min sambo har varit pappaledig sedan Filip föddes så vi har varit hemma båda två sen april, det har varit guld värt. Viktor och David älskar sin lillebror, de biter varandra och drar i håret, men pussar på honom. Kommer med napp och snutte när han är ledsen och sitter på huk och pratar med honom när han ligger i babysittern. Det är underbart att se. Men jag är glad att tvillingarna kom först, det är liksom mindre jobbigt med bara en som ska ammas och "felsökas"...

Jag kan inte råda dig till något. Jag vill inte råda dig till något. Jag vill bara tala om hur jag har känt det. Stor kram och lycka till!

Verymuch: grattis! Vad härligt med en lyckad bröllopsdag. Tänkte faktiskt på dig den lördagen när vi fastnade med hela familjen utanför centralen i Helsingborg pga befarat upplopp i samband med fotbollsmatch. Pa samma plats där vi stod och väntade på klartecken från polisen stod ett brudpar och väntade på taxi och uppehåll från ösregnet... Men de hade inga tvillingar med sig så det var nog inte ni

Sansad: Hoppas att allt går bra på kontrollen. Det var jag mkt orolig för innan första ultraljudet, att det skulle vara två. Iofs rätt coolt, men som bananflugan säger man är ju rätt otillräcklig med 'bara' ett tvillingpar.

Fröken F: smart med penslarna, vi kör vattenlek nästan uteslutande på dagarna. Sambon är hemma denna veckan också, sen är jag själv med alla tre innan dagis börjar den 5/9. Hjälp! Har du förresten varit på lekplatsen i stadsparken, man kan gå dit och ha lite picnic med sig kanske?

Bananflugan: stora killar! Mina vägde 11,2 och 11,4 på 18-månaderskontrollen, och var 82 och 83 cm. Viktor hade inte gått upp ett gram sen 15 månader så vi ska på ny kontroll om en vecka. Han ligger nu en kurva under det normala, känns väl sådär. Alla killarna hade tappat i vikt sist. Helt plötsligt gick man från att vara 'supermorsa' till någon som nojade över maten, och det är ju det sista jag vill. Som tur är så har de ju vissa favoriter så det kör vi på just nu.

Annars går vi igenom en rätt jobbig fas med DAvid just nu, han vill bara bli buren, och är rätt gnällig. Igårkväll vaknade han dessutom vid 22 och bara gallskrek i över en timma. Det är svårt att få i honom vatten och välling  dricker han inte på kvällen längre. Kan iofs ha att göra med att han varit sjuk, alla killarna har haft feber, ett dygn var. Jättetrist och jobbigt för dem.

Sansad: Sötnosar! Skönt att ha en ledig slappardag Särskilt efter en sån natt... Vi har dem, ta i trä, extremt sällan faktiskt. De sover hyfsat, vaknar till nån gång och vill ha nappen, och Viktor rullar runt en massa och slår i spjälorna i sängen, och så hör man ett litet 'aj'. Ska byta till stora sängar till dem när deras rum är klart nån gång under hösten.

Här är vi äntligen på banan igen efter en rent ut sagt överjävlig magsjuka. David var dålig i nästan en vecka, Viktor något bättre. Vi var liggande hela familjen, som tur var så var sambon och jag dåliga omlott. Tom Filip var dålig stackarn. Det hade vi ju inte direkt råd med viktmässigt, alla tre bara rasar genom kurvorna, och de väger mindre nu än vid 15-månaderskontrollen. Nu vägs de varje vecka och får äta precis allt vad de vill. Känns väl sådär när jag jobbat på att ge dem nyttig mat och inte bara korv och köttbullar och pasta. Men det kommer väl tillbaka. Tyvärr så börjar bröstmjölken sina också så Filip rasar massor, han vägrar ersättning så jag ammar varje timma på natten just nu. Så jobbigt var det aldrig med tvillingarna, han är helt klart en mer krävande bebis... Som tur är så älskar han gröt så jag märker att nätterna blir bättre igen nu. Sambon gick dessutom tillbaka till jobbet för ett par veckor sen, så nu är jag själv med alla tre på dagarna. Det är fullt upp!

De "stora" killarna ska skolas in den 5 september, det tror jag blir jättebra, de är otroligt sociala och funkar bra med andra barn. Jag börjar jobba igen i januari, så de går 15 h i veckan till en början.

Bananflugan: känner igen det där, det är mycket bus och provokationer just nu. David drar i håret och knuffar omkull, Viktor bits. Det är skitjobbigt! Tycker att man bara bryter hela tiden. Och när de är mätta kastar de maten på golvet, tittar på varandra och gapskrattar. David bara skrattar när man säger till honom, Viktor blir ledsen och går omkring och snyftar, och då får man ju dåligt samvete istället. Man vinner liksom aldrig.

Men man märker skillnad i personlighet mer och mer tycker jag. Viktor vill alltid ha förkläde på sig när han äter, vill inte bli kladdig och är noga med att lägga saker på sin plats. David är tvärtom, konstant kladdig, drar ut saker och drar vidare.

Fröken Fajans: insåg att det är tvillingträff om en vecka, kommer ni? Har inte bestämt mig än, om jag ska våga mig iväg ensam med tre vilddjur eller inte. Vi får se hur det verkar eller om sambon kan ta en eftermiddag ledigt.

Länge sen nu. Här har vi dragits med dagissnuva i nästan fem veckor nu. Är rätt less, och när Viktor började hosta igen igår kände jag mig rätt förtvivlad. Annars går det hyfsat, de första tre veckorna var de ledsna när jag lämnade, men det har blivit bättre nu. Märker att Viktor tycker att det är jobbigt när det är mycket barn och rörigt i kapprummet när jag lämnar, och David tycker det är jobbigt när inte favoritfröken är där. Men på det stora hela, hyfsat bra.

David har börjat få enorma humörutbrott om något inte går fort nog, eller funkar exakt som han vill. Han retar även Viktor en del har jag märkt för att få honom att gå på honom. Viktor är ju lite mer fysisk, han river en del och brottar lite. Och älskar att kramas, David med. De är mysiga för det mesta. Sen ska det ju klättras på allt! Jag blir galen. Bytte på lillebror idag och hörde en duns från köket, VIktor har klättrat upp på en av stolarna, halkat av och slagit i munnen. Som tur är så klarade sig tänderna, kände inte för att ringa tandläkaren för andra gången i år för att han skadat sig. Känner mig som en genomusel mamma som inte har den kollen hela tiden.

Här lägger de sig runt 19 och somnar nästan direkt, helt själva. De får välling, vi lägger dem, säger godnatt och går ut. Ibland ligger de och tjötar lite, men oftast så somnar de direkt. Nåt uppvak under natten, särskilt nu under förkylningarna och sen vaknar de runt 06, ibland somnar Viktor om till 7 han är lite mer morgontrött. Är vi hemma så kan de sova ett par timmar på eftermiddagen, på dagis sover de 1 och en kvart till en och en halv timma.

Jag börjar jobba i januari efter två år borta, tre dagar i veckan, sambon ska också jobba tre dagar i veckan, lillebror får vara hos farmor eller morfar beroende på vad som funkar den veckan sen blir det dagis för hans del också i april...

Hej! Hoppas att alla haft en bra jul! Här har det varit fullt ös, orkar knappt sätta mig vid datorn på kvällarna. Är i säng vid 21 oftast, och rätt död. Filip vaknar minst ett par ggr per natt, och har på sista tiden börjat vakna för dagen vid 0530, ungefär lagom till när tvillingarna slutade vakna så gräsligt tidigt... Oftast tar de faktiskt sovmorgon till runt 0730 iaf. Själv börjar jag jobba den 16/1 efter två års föräldraledighet, känns nervöst, särskilt som jag fick fast tjänst under ledigheten, tänk om jag inte alls är så bra på det jag gör som de tror att jag är. Och så har jag ju börjat tvivla på om jag fått ut det mesta ur föräldraledigheten. Jag har ju inte varit på öppna förskolan och babysim och sånt. Och inte hunnit träna, eller motionspromenera och sånt heller. Kort sagt så har jag massor i huvudet som snurrar runt, mest på nätterna. Jag är trött!

Annars så flyter det på. De pratar inte än, men barnläkaren tyckte inte att det var konstigt på senaste kontrollen, dels är de tvillingar och dels är de pojkar. De bråkar inte så hemskt mycket, om de inte råkar befinna sig på samma kvadratcentimeter, men har mycket empati om en slår sig eller vill ha något. De delar ofta med sig, och särskilt av mat och nappar. Det är mysigt att se. Och de är väldigt måna om Filip, andra barn på förskolan får inte komma nära honom om han är med när jag hämtar.

Här blev det leksakskök och fåtöljer i julklapp och en massa leksaker såklart, tågbana och grejer. Det blir trehjulingar och rutschkana i födelsedagspresent tror jag. Bananflugan: har du hittat docksulkys som har någon annan färg än knallrosa? Viktor älskar kusinens dockvagn och jag kan inte hitta någon lite mer neutral som inte skriker så hemskt i ögonen. Han fick också ett innebandyset som han är helt tokig i, David är mer en soffpotatis som gärna sitter i soffan och lånar morfars smartphone Fast motorsågen som han fick i julklapp var så populär så den skulle tom med i sängen på kvällen.

De äter hyfsat om de inte är jättetrötta, och somnar fortfarande bra på kvällarna. Om de inte stirrar upp varandra och klär av sig alla kläder och blöja medan de kiknar av skratt... 

Vi kom förresten iväg till badhuset häromdagen, de älskade det efter den första tveksamheten, och nu har vi inga problem med bad hemma längre heller. Skönt! 

Är det förresten någon som börjat med pottan? Här har de funnits i badrummet i ett halvår och ibland vill de sätta sig och prova och säger ksss, men det kommer inget än.