hittabritta skrev 2010-09-10 15:34:12 följande:
Jag har en bekant som oroar sig iom, min gbp, hon kände en man som gjorde en gbp. Han var enorm, större än de flesta och gick ner fort utav bara håvete. Ett år efter operationen var han död pga hjärtfel. Känns sorgligt,men samtidigt var han lycklig sista tiden för första gången i sitt liv.
Morbid historia,men ibland backar jag i tanken pga den och mina barn. Men mitt liv nu är inget liv.
Gömmer mig hemma,har ont på jobbet och skäms över mig själv när jag hämtar barnen från skola och dylikt.
Mamma kan vi vara på gården?
Det har gått så långt att från att ha värnat om att barnen ska få vara de sociala varelser de är gömmer jag mig skräckslaget hemme och längtar tills de ska somna då jag kan lägga mig på soffan och ha ont och gråta över det jag inte orkar eller vågar göra trots mitt djävlar anamma.
Jag är så trött på att män ser rakt igenom mig, att min man inte visar mig respekt ,att mina barn ska ha en så här fet mamma och att aldrig VILJA se mig i spegeln.
Jag orkar inte vara människa längre. Jag är en fet skugga.
Jag känner igen mig i din historia. Jag vill inte heller visa mig ute, alla bara glor. Fast allt det försvinner om jag går med mina barn för då går all fokus på dom. Men jag vill inte gå ut med min man, för han är skitsnyggoch han har bekanta som är ganska poppis här hemma och sen är han gift med en fet sugga, som du skrev. Min man visar dock mig respekt, men han vågar nog inget annat =). Och han tänder på mig. Om din man inte visar dig respekt får du ge honom stryk så han får respekt. Nu vet jag inte alls hur ni har det, men du ska inte ta skit från någon, speceillt inte från din man.
Jag är timanställd men är just nu sjukskriven men vet inte om jag vill återvända pga av att jag är för tjock. Jag får ont överallt. Jag kan knappt gå vissa dagar. Jag har alltid ont i fötterna så folk glor ju när man kommer vankades fram. Man bara vet vad dom tänker. Dom sista ggrna vi varit ute och festat har jag inte haft roligt. Det enda jag kan tänka på är hur fet jag är, om jag dansar på någon så ger dom kanske en kommentar och jag vet att ingen tycker att jag är attraktiv. Jag älskar givitvis min man men vill känna mig attraktiv inför andra. Jag vill inget hellre än att ha kul i sängkammaren med min man men jag stoppar alltid i sista stund. Jag HATAR när han smeker mig på mage och lår. Jag bara HATAR det.
Du är INTE ensam.
Jag skulle faktiskt vilja träffa personer som är lika tjocka som jag. Prata, umgås och kanske tom festa. För jag har jävligt roligt med min syrra (som jojobantar). När hon är tjock så skämtar man och har roligt.
Jag är extremt fet och trivs väldigt bra i andra fetas sällskap. Fast jag inte har några vänner som är tjocka.....
Jag frågade syrran för ett tag sen vad vi skulle skämta om när vi båda var smala. Hon stannade upp och tittade på mig och sa "Ja, vårt utseénde". Det lät så jäkla roligt när hon sa det så jag hoppas och tror att vi i slutändan inte kan skämta om våra feta kroppar, utan vilka hängpattar den andra har osv.