Stora tråden om Gastric bypass (GBP)

Till ChokladMoshin och Mli79

Tack för era svar, jag skall kolla med FK om någon annan får vara hemma med dem samtidigt som mig.
Måste iaf vara förberedd på att jag kanske inte är i tip topp form :)

Tyvärr är det inte något alternativ.

Jag har ringt FK nu men de kunde inte svara på hur jag skulle kunna göra så hon jag pratade med skulle skicka mitt ärende vidare till en handläggare.
Tänk om jag inte kan operera mig nu för att "systemet" inte tillåter det. :( nervös och orolig blev jag. 

Handläggaren skulle ringa upp mig men med tanke på hur snabba de är så hinner jag väl opa mig innan jag får svar.

Jag står också i kö i Ersta. När skickade du in din remiss? Om jag räknat rätt så får jag komma på bedömning i december, skickade in min remiss i juni. Men med min otur blir det säkert i januari i och med julen.

Hoppas dock också på ett få ett telefonsamtal från dom innan dess =)

Halloj jag är en dålig följare numera av detta forum. Denna tråd är jag dock evigt tacksam. Den 2 september kommer det ha gått sex månader sedan min GBP. Det är det bästa beslut jag tagit och genomfört på länge. Jag och den man jag träffade på Ersta har ett härligt förhållande. Vi har mycket förståelse för varandras förändringsfaser och har väldigt starka känslor för varandra. Vi hade en rätt stormig inledning men det var det värt för nu när jag känner honom bättre och han mig vet jag att han älskar mig och jag honom, det tog mig lite längre tid att förstå det men det gör jag nu.

Denna tråd inspirerade mig att flytta remissen från DS till Ersta och att stå på mig i min kamp om att få GBP:n godkänd. (Hade lite lägre BMI)

Jag har gjort fantastiska hälsovinster och visst har jag jätteproblem med en nerv som ev sitter i kläm i ryggen. (Skall till Ersta och MRT:a ryggen, så det blir kärt återseende men annan avdelning)
ryggproblemet kan ha orsakats av att kroppen hittat en ny lodlinje vid viktminskningen men det spelar ingen roll glad i att jag får hjälp att komma till rätta med ryggen bara och hade väl fått värk ändå eller ngn annan gräsligare åkomma om jag varit fortsatt tjock.

Det är fantastiskt att ha knäkorta kjolar, klänningar och trivas med sin storlek. Visst vill jag gå ner mer men hej och hå det tar visst tid, men så glad över att ha den storleken jag har nu i första årets halvlek. Är lång som få så då jag kommer i strl 40 ibland är ju fantastiskt men är nog närmre en 44. Visst är alla storlekar olika. KappAhls tröjor M är ju 40/42 och Hennes trosor strl 40 passar som en smäck men se ibland kan jag inte ens få på mig plagg i strl 46 ha ha ha ha ha struntar i våg och storlekar jobbar på att gå ner mer men gläds på vägen.

Jag är verkligen ingen tunnis men ingen tjockis heller utan en tantalanta som har det bra och bättre tänkte jag att jag skulle få det när värken är borttränad och smärtlindrad. Har hittat en fantastiskt proffsig sjukgymnast som ser ut att kunna hjälpa mig med detta.

Hoppas att jag inspirerat ngn som tvekar. Jag var väldigt påläst och mentalt förberedd på operationen och på hur och vad som kunde ske efteråt. Jepp ja hade mental tränat det mesta men fick ju en annorlunda bonus ha ha ha ha... Kärlek på lasarettet.
Tänk efter är det detta du vill, om ja! Gör det =) Om nja, ta reda på mer och besluta sedan. Om nej, helt OK allt är bra om det är vad du inte vill.
 
 

Stackare som mår så dåligt. Jag känner också ett behov av att snabbt gå ner annars dör jag. Jag har legat i och ska nu opereras om 3 veckor. Gör nu så att du ringer vårdslussen i morgon och berättar hur länge du stått i kö så de hjälper dig att skynda på eller ger dig ett alternativt sjukhus som kan ta emot dig snabbare. Min remiss skickades från min läkare den 2 juli, så fram till op har det bara tagit 2 månader.

Jag börjar mitt nya liv i morgon med att leva på pulver fram till op...

Halloj jag är en dålig följare numera av detta forum. Denna tråd är jag dock evigt tacksam. Den 2 september kommer det ha gått sex månader sedan min GBP. Det är det bästa beslut jag tagit och genomfört på länge. Jag och den man jag träffade på Ersta har ett härligt förhållande. Vi har mycket förståelse för varandras förändringsfaser och har väldigt starka känslor för varandra. Vi hade en rätt stormig inledning men det var det värt för nu när jag känner honom bättre och han mig vet jag att han älskar mig och jag honom, det tog mig lite längre tid att förstå det men det gör jag nu.

Denna tråd inspirerade mig att flytta remissen från DS till Ersta och att stå på mig i min kamp om att få GBP:n godkänd. (Hade lite lägre BMI)

Jag har gjort fantastiska hälsovinster och visst har jag jätteproblem med en nerv som ev sitter i kläm i ryggen. (Skall till Ersta och MRT:a ryggen, så det blir kärt återseende men annan avdelning)
ryggproblemet kan ha orsakats av att kroppen hittat en ny lodlinje vid viktminskningen men det spelar ingen roll glad i att jag får hjälp att komma till rätta med ryggen bara och hade väl fått värk ändå eller ngn annan gräsligare åkomma om jag varit fortsatt tjock.

Det är fantastiskt att ha knäkorta kjolar, klänningar och trivas med sin storlek. Visst vill jag gå ner mer men hej och hå det tar visst tid, men så glad över att ha den storleken jag har nu i första årets halvlek. Är lång som få så då jag kommer i strl 40 ibland är ju fantastiskt men är nog närmre en 44. Visst är alla storlekar olika. KappAhls tröjor M är ju 40/42 och Hennes trosor strl 40 passar som en smäck men se ibland kan jag inte ens få på mig plagg i strl 46 ha ha ha ha ha struntar i våg och storlekar jobbar på att gå ner mer men gläds på vägen.

Jag är verkligen ingen tunnis men ingen tjockis heller utan en tantalanta som har det bra och bättre tänkte jag att jag skulle få det när värken är borttränad och smärtlindrad. Har hittat en fantastiskt proffsig sjukgymnast som ser ut att kunna hjälpa mig med detta.

Hoppas att jag inspirerat ngn som tvekar. Jag var väldigt påläst och mentalt förberedd på operationen och på hur och vad som kunde ske efteråt. Jepp ja hade mental tränat det mesta men fick ju en annorlunda bonus ha ha ha ha... Kärlek på lasarettet.
Tänk efter är det detta du vill, om ja! Gör det =) Om nja, ta reda på mer och besluta sedan. Om nej, helt OK allt är bra om det är vad du inte vill.
 
 

Okej, men då kom vår in nästan samtidigt. Tror min kom in i mitten av juni. Och då var det 6 månaders väntetid för bedömning, därför räknade jag till december. Men det är ju kanon om det går fortare!  Man kanske själv ska ringa och höra!

Usch, inte kul att tro att man fått stroke och hoppas din farmor blir bättre. Jag har väl varit bestämd ganska länge, kan väl tänka ibland vad man ska göra på kvällen när man vill mysa när man inte kan äta en massa =)
Men lika fort tänker man på att man kommer kunna röra sig mycket lättare och leka med barnen mycket mer. Helt klart värt det. Jag har försökt i flera år att gå ner själv men inte lyckats jag heller.

Jag bor nere i Skåne på Österlen, du då?

Jaså, jag bor i Tomelilla. Tänk vad världen är liten. Då kan man ju hoppas att vi får åka på bedömning tillsammans så vi kan flyga upp ihopa!

Jag menar naturligtvis var i Ystad BOR du någonstans. =)