Lycklig: Va roligt, då fick vi samma besked då. Mitt sf hade hamnat på 39.
God fortsättning på er!
Här firades nyår med kräkfest och ett besök på förlossningen. Ingen bebis dock, bara vanlig hederlig magsjuka. Fy bövelen!
Hoppas att ni hade roligare nyår än vår 
Jaha, jag slänger in en ny uppdatering efter dagens besök på mvc 
Det visade sig att jag och barnmorskan missförstått varandra sist gång, magen hade inte hamnat på 39cm utan det var helt enkelt siffran för veckan jag då var i. Mitt sf-mått är 37cm och således precis som det ska.
Pweh! Man hann ju börja undra...
BF+2 idag och jag tycker att min lillflicka kan komma ut och kramas nu istället 
Hur går det för dig, Lycklig? Ingen bebis ännu?
Hej på er.
Grattis till alla som fått era små, och snart är det er andras tur. Vi har äntligen blivit utskrivna från sjukhuset och har fått tillbringa jul och nyår hemma. Så underbart. Cornelia har passerat 4 kg nu, och är riktigt stor.
Vore kul att träffas nån dag för lunch/fika.
Sköt om er alla. Stor Kram.
Grattis Kiaa till dottern!
Här går vi in i vecka 42 i morgon och har inte en endaste känning av att någonting skulle vara på g. Sjukt mycket mer frustrerande och segt än man någonsin kunde ha anat.
Kanske är jag egentligen en elefant? Jag känner mig faktiskt ganska så tung...
Igår, fredagen den 14 januari kl. 19:58 kom hon så ÄNTLIGEN - vår älskade dotter Emilia 
En dag innan vi hade överburenhetskontroll inbokad 
Trots två veckor över tiden vägde hon 3240 gram (exakt på grammet vad hennes pappa vägde när han föddes en gång i tiden ) och var 52 cm lång.
När jag väl tagit mig igenom en latensfas på 5 dagar (!) kom hon ut efter två timmar på förlossningen.
Allting gick jättebra trots avsaknad av medicinsk smärtindring och jag behövde bara sys 3 stygn (kändes inte värre än blodproverna som tagits i fingret på mvc).
Nu ligger hon här i min famn och sover - världens vackraste lilla tjej!
Grattis Jossan och lycklig till superfina bebisar!
Igår kom vi hem från BB och allt har gått jättebra. Har gråtit som en tok idag, för precis allting. Blir full i skratt åt mig själv, här är några av sakerna som fått mig att lipa:
- lillan kräktes
- ringde mamma och började gråta när jag hörde hennes röst (?!)
- började gråta igen när jag berättade för mamma om lillans kräkning
- vid amningen, lillan hade det ju så mysigt
- efter en annan amning då lillan låg och tittade på mig, hon är ju så fin!
- när lillan vilade och jag och sambon kramade om varandra i sängen en stund. Har ingen som helst aning om varför. Men hans tröja blev sjöblöt
Förhoppningsvis stabiliserar sig alla hormonnivåer snart
Ni som delammar och ger ersättning, hur kom ni fram till att ni behövde skjuta till extra? Gick inte bebisarna upp ordentligt i vikt eller verkade de helt enkelt bara inte bli nöjda?
Min lilla tjej har ett enormt sugbehov, men hon går upp jättebra i vikt
(3 240 g vid födseln - fredag
3 080 g vid hemgång - söndag
3 220 g på storkenmottagningen - tisdag
3 395 g på bvc - fredag, en vecka efter födsel)
Blir fundersam kring om hon bara är snuttig eller om det trots allt inte finns nog med mjölk för att tillfredsställa henne. Nappen tycker hon inte om utan hostar och fräser så att man inte vågar hålla den fast i munnen på henne 
Hm, här sitter jag vaken och väntar på att dottern ska vakna - kl halv sex på morgonen.
Hon har sovit i 5 timmar i sträck nu och mina tuttar är fulla. Sägs ju att man inte ska behöva väcka bebisar för mat (så vida de inte går upp i vikt som dom ska).
Hm, ovan situation ;) Hon somnade i sin egen säng igår (i natt) med. Jisses, tiden går så fort...snart kallar hon mig klimakteriekossa innan och rymmer till Skövde med någon EPA-kille :p
Här är en till som är chockad över dotterns nya sovvanor. I natt fick hon mat kl. 01 och sen väckte hon mig inte förrän 07:20! Nästan så jag var på väg att ringa BVC och kolla.
Hon fick mat och sen somnade hon om i sin säng och jag väckte henne vid 11. :o
Vi lägger Emilia i sin säng så att hon får somna i sängen. Tänker att det nog är läskigt att vakna upp någon annanstans än där man somnade. Det har funkat rätt så okej faktiskt.
Men vi har en Stokke-säng med minikorg som vi lägger amningskudden i och sådär, så hon ligger helt inboad där. Verkar som att hon tycker det är mysigt När hon sover mellan oss sover både hon och vi dåligt så det föll sig naturligt.
Nu har hon pyjamas och täcke istället. Vi har höjt upp huvudändan av sängen med hjälp av klossar med, hon verkar gilla det bättre. Mysan
Så länge det här funkar så är vi ju glada
Mina: Jo, mat vill hon ju ha :) I natt fick hon mat vid 01, 03, 07:30 och så nu; 09:50.
Men efter att hon ätit sig mätt så lägger jag ner henne i sin säng och så sover vi vidare. Fantastiskt javisst :D Vi får väl se hur länge det håller i sig... ;)
På tal om matning (vid amning) så har jag blivit varse om följande:
Den första mjölken som kommer är törstsläckande och har hög halt av laktos. Senare kommer den lite fetare, mättande mjölken. Därför ska man försöka låta bebisen äta så länge som möjligt på samma bröst. Om bebisen får i sig för mycket av den törstsläckande mjölken så får den för mycket laktos = ont i magen.
Om man dessutom ammar för ofta så hamnar man liksom i en ond spiral så bebisen orkar bara äta den första mjölken innan den är mätt, men blir då snart hungrig igen. Då blir det för mycket laktos igen och det resulterar ju i skrik. Dessutom får detta "hattande" av mjölk negativa effekter på sömnen, eftersom bebisen då äter för ofta och sover för lite.
Jag hade ingen aning om detta men kände igen mig direkt jag hörde talas om det. Så var verkligen mönstret hos oss och kvällarna blev allt mer gnälliga (för att inte tala på hur jobbigt det var att inte få ha tuttarna ifred några längre stunder). Nu äter Emilia med ungefär 2,5-3 timmars mellanrum och sover gott mellan matningarna. Såå skönt att dessutom kunna dricka en kopp kaffe (medan det är varmt) och inte behöva kämpa med gnällig bebis hela kvällarna.
Sen vet man ju aldrig, saker funkar en period och sen inte och så skiljer det sig ju från barn till barn. Men den informationen hjälpte i alla fall oss
