30+ som väntar första barnet i början av 2011

Vi har i princip berättat för de vi vill berätta för, sedan finns det några på jobbet som frågat och eftersom jag har otroligt svårt att neka på direkta frågor, så fick dessa veta tidigt.

Men visst syns det numera, en liten mage har man allt fått så det dröjer inte längre förrän alla vet på jobbet.
För att inte tala på brösten som vuxit och blivit enorma på sistone (känns det som iaf.)
Jag är liksom van vid en liten b-kupa men nu räcker det inte till längre.

Har även investerat i mina första mammabyxor :)

Ja facebook är väl det lättaste sättet i dagens läge :)

Vi kommer inte ta reda på barnets kön, min sambo vill absolut inte veta i förväg.

Sambon är dock övertygad om att det är en pojke redan. Jag gjorde två test på nätet för skojs skull och enligt dessa så blir det en pojke också :)
Vi får se vad det blir :)

Har ni kollat barnvagn redan?
Jag tror vi har hittat den vagnen vi vill ha.
Vi kommer dock vänta med inköpet så jag hoppas den finns kvar när det är dags.

Någon mer som upplever att allt går väldigt långsamt nu?

Iofs tycker jag alltid det när jag är ledig, och denhär veckan är jag sjukskriven pga min hand och kan inte göra mycket, men det känns som om tiden går sakta.
Magen blir inte större, man känner inget än, jag mår bra och har inga krämpor (som hör till graviditeten då).
Känns som en slags mellantid :)

Grattis!
Hoppas allt går bra :)

Min sambo misstänkte också före mig :)
Jag hade dock ingen tanke på att jag kunde vara gravid, för mig var det inget alternativ, men det var det första sambon sade när jag svimmade på jobbet :)

Jag själv var övertygad om att det handlade om allergimedicinen jag just då åt som en kur mot väldigt fula och kliande utslag jag hade fått ngn vecka tidigare.
Men men, han hade visst rätt och nu går man med en smått putande mage :)
Går in i v 16 idag och har redan sett liten tre gånger :)

Så kan det gå :)

Håller också tummarna!

Ikväll har jag umgåtts med mina tidigare arbetskamrater, det var mycket trevligt :)
Det pratades endel om graviditet och barn eftersom en av de lyckades lista ut att jag skall ha barn. Misstänker att hela jobbet kommer veta snart eftersom skvaller ofta färdas fort på arbetsplatser, men jag hade ändå inte kunnat dölja det så länge till.

Oavsett så hade jag iaf väldigt trevligt :)
Jag behövde verkligen komma hemifrån och få se annat än hemmets fyra väggar. Har ju inte kunnat göra så mycket under sjukskrivningen och den går ut först på söndag och då går jag direkt på ledig vecka så jag kommer få vara hemma ett tag till.

Om jag inte av pur leda bestämmer mig för att gå tillbaka till jobbet tidigare...

Hur har ni andra det med allt?
Symptom osv?

Någon som börjat känna något?

Själv går jag runt och bara väntar på att något skall hända.
Det händer ingenting och jag känner mig inte alls gravid.

På fredag går jag in i v 17, nu börjar man närma sig halvtid :)

Vilken fin mage!
Går in i v 17 på fredag och har inte tillstymmelse till en sådan mage, min är jätteliten jämfört med din :)

Hej alla!

Gick in i v 17 i fredags och visst har magen börjat bli lite större och hårdare, men inte nämnvärt. Känner mig mer fet än något annat ;)
Har dock inte vägt mig eller mätt runt midjan så jag har ingen aning om viktuppgång eller annat.

Har börjat känna av tarmarna på ett mindre trevligt sätt istället.
Är inte alls förtjust i känslan av att vara förstoppad hela tiden och dricker en massa vatten och äter fiberrik mat, men jag är ändå väldigt öm i tarmarna.
Någon annan som känner detsamma?

Väldigt otrevligt måste jag säga och jag går och spänner mig hela tiden istället för att slappna av.

En annan sak jag har märkt är att jag fått högra puls. Jag har kommit igång med träningen igen, men det går inte ens lunka fram. Styrka går bra, men inte kondition. Jag kan ta promenader men dör i backar och tempot är lägre än tidigare.

Pulsökningen märks även av när jag skall sova. Vilopulsen är sjukt mycket högre än tidigare.

Riktigt irriterande måste jag säga och jag hoppas inte det kommer vara så hela tiden!

Nu kom sambon hem och vi skall iväg till Skatås för att promenera en sväng :)

Mammayoga har jag funderat på!

Bör man ha yogat innan?

För isf är jag nog ingen bra kandidat, jag har aldrig yogat innan och är stel som ett kylskåp :)Vi bor tyvärr på andra sidan stan, men jag åker gärna till Skatås som jag älskar :)
Det känns som om att komma till en oas :)
Där blir jag lugn och harmonisk.

Hade gärna flyttat närmare! Lite avis är jag allt ;)

Annars harvar jag i Änggårdsbergen eller Slottsskogen.

Spännande!
Det skall börjas i tid med idrott :)Vad tråkigt! Hoppas inte det blir jätteilla av det hela.
Trodde jag fick känningar av det förra veckan, men det var nog bara ovana.
Hoppas det håller sig borta så länge som möjligt.

Vad skönt med bra resultat!

Det där med ätandet tycks vara lika hos oss alla.
Känner igen mig i att inte vara hungrig på samma sätt, men framförallt inte så sugen på något alls.
När jag väl äter så går det bra, men jag äter inte lika mycket varje gång som jag gjort tidigare, det tar stopp.

Däremot har jag svårt att börja äta något om inte sambon är hemma eller om jag är ledig.
När jag skall jobba så äter jag, men när jag är ledig kan det gå timmar innan jag äter frukost, eller efter frukost.

Känns inte alltid bra så jag har dåligt samvete mest hela tiden.

Jag har iaf ingen foglossning på gång vilket jag är tacksam för.
Hoppas det håller sig undan, men jag räknar nästan med att det kommer som ett brev på posten snart.

Tycker även det är aningen trist att magen inte blivit större och jag har inte känt något heller.
Det står stilla här!

Har gjort i flera veckor känns det som.

Oroar mig för att något är fel men det är det säkerligen inte.
Min sambo påstår att mina hormoner är det inte fel på iaf ;)
Och brösten är fortfarande ömma och tycks växa mer.

Hur har ni andra det?

Rundabullar; Jag är i v 18 (17+5).

Jag är mest orolig för att allt är bra, men det finns egentligen ingen anledning till att inte tro det. Tänker även att om magen inte växer i jämn takt, vaknar jag väl en dag med värsta bristningarna och största magen utan att förstå vad som hänt under natten :)

Hade ett bryt i söndags över detta. Stackars sambon som skulle upp tidigt fick trösta ett par timmar på natten :)

Har ju RUL nästa vecka så jag försöker inte oroa mig så mycket nu, utan försöker tänka positivt iaf, men det är svårt.
Skall jag vara ärlig hade jag inte trott att jag skulle oroa mig alls för detta när jag blev gravid.
Då var det mer att jag skulle komma över chocken och acceptera att så är fallet.
Har nog gjort det nu ;)

Men jag blev lite glad igår! Vi har haft frivecka på jobbet, och igår var första arbetsdagen efter ledigheten. Då sade en arbetskamrat (som känner till graviditeten) att det syntes skillnad mot förra veckan och jag hade blivit större!
Trots att vi arbetar i oformlliga kläder. Det gjorde mig lite glad iaf :)

Har i någon vecka känt mig vimmelkantig och ofantligt trött när jag står/går mycket men har inte kopplat det till något gällande graviditeten mer än den vanliga tröttheten.
Kanske borde kolla blodtryck jag också. Och järn.

Ibland känns det som om man skall falla ihop på stört. Sämre balans har jag också fått, det märks tydligt när jag är trött och går i affärer. Det händer inte ofta dock, så jag har inte reflekterat över det något större.