RMC Malmö del 14
Hej här fortsätter tråden....häng med. Välkomna ni som är nya också :)
-
-
Svar på tråden RMC Malmö del 14
-
Camaro, vad tråkigt för er! Jag beklagar verkligen. Jag förstår att det känns som en evighetslång väntan till nästa försök. Tur i oturen att allt kom ut av sig själv i alla fall väl? Kram på dig!
-
Hemlighetsfull, härligt att ni får köra igång direkt! Jag håller tummarna för er
-
Hemlighetsfull: Gött att ni fick starta igår i alla fall. Lycka till!
-
Hejje. Ny här...
Ni som kanske vet:
Har fått svar på min sambos spermaprov och tydligen hade han bara hälften av vad man "ska" ha och vissa var defekta plus att de var slöa. (Fick svaret på telefon så därför låter det lite luddigt.) Läkaren sa tydligen också bara att det bara var att fortsätta försöka...
MEN!
Vadå bara fortsätta försöka? Vi måste ju få någon hjälp väl? Alla andra trådar jag läst så har par med detta problemet fått remiss till IVF direkt om detta hänt?
Ska tilläggas att vi försökt få hjälp på RMC tidigare men nekats eftersom vi inte uppfyller kraven eftersom vi inte bott ihop i två år, har dock försökt skaffa barn i ett år. Nu fick vi hjälp med att få remiss till prover genom vårdcentralen eftersom vi misstänkte att "problemet" låg hos min sambo eftersom han hade pungbråck som liten, och det var alltså läkaren på vårdcentralen som tyckte att vi bara kunde fortsätta försöka...
Hur ska vi gå vidare nu? -
Har råkat ut för samma som dig, typ. Gjorde en privat utredning (betalade dock landstingstaxa eftersom kliniken hade avtal med dom), min mans spermier var få och slöa och läkaren sa, över tel, att det bara var att fortsätta att försöka sen lade hon på!? Hade då precis tackat nej till en tid för utredning genom landstinget, så man blev ju lite förbannad. Vi fick som tur väl var en ny tid med landstinget ett par månader senare, men allt fördröjdes med många månader pga den där idioten :/phillie12 skrev 2010-08-04 09:31:33 följande:Hejje. Ny här...
Ni som kanske vet:Har fått svar på min sambos spermaprov och tydligen hade han bara hälften av vad man "ska" ha och vissa var defekta plus att de var slöa. (Fick svaret på telefon så därför låter det lite luddigt.) Läkaren sa tydligen också bara att det bara var att fortsätta försöka...
MEN!
Vadå bara fortsätta försöka? Vi måste ju få någon hjälp väl? Alla andra trådar jag läst så har par med detta problemet fått remiss till IVF direkt om detta hänt?
Ska tilläggas att vi försökt få hjälp på RMC tidigare men nekats eftersom vi inte uppfyller kraven eftersom vi inte bott ihop i två år, har dock försökt skaffa barn i ett år. Nu fick vi hjälp med att få remiss till prover genom vårdcentralen eftersom vi misstänkte att "problemet" låg hos min sambo eftersom han hade pungbråck som liten, och det var alltså läkaren på vårdcentralen som tyckte att vi bara kunde fortsätta försöka...
Hur ska vi gå vidare nu?
Måste man verkligen ha bott ihop i 2 år innan man får hjälp?
Iaf antar jag att ni borde försöka få en riktig utredning genom landstinget, gå till gyn/BM och se vad dom säger. Det brukar dock vara långa köer. Eller så söker ni privat, men då kostar det ju oftast ganska mycket mer, men jag tror inte att kraven är lika höga.
Jag är dock ingen expert, de andra tjejerna kanske har bättre koll och idéer! -
Phillie, vårt problem är liknande, men ändå annorlunda.
Kortfattat: Min man fick beskedet "totalt avsaknad av spermier" efter spermaprovet. Vår gynekolog skickade då remiss till RMC. Där fick han ta en massa blodprov och sedan göra en testikelbiopsi. Där hittade de spermier som frystes ner, vilket betyder att vi kan göra IVF/ICSI till hösten. Troligtvis har han en blockering på sädesledarna pga en bitestikelinflammation, det är därför spermierna inte kommer ut trots normal produktion.
Vi är dock gifta och sammanboende sedan 11 år. Vi påbörjade utredning hos gyn efter att ha försök få barn i ett år, det var då detta upptäcktes. För oss var det ju inte heller aktuellt att försöka på egen hand längre. Således fick vi remiss till RMC direkt. Det har dock ändå varit en lång process, makens spermaprov gjordes förra hösten och vi hoppas kunna starta IFV/ICSI i september.
Kanske en gynekolog gör en annan bedömning än vårdcentralen? Hur lång tid är det tills ni uppfyller kravet på två års sammanboende? Annars kan ni kanske, som Silva skriver, göra det privat? Det innebär iofs helt andra kostnader, men ingen väntetid så vitt jag vet.
Jag önskar er lycka till i alla fall! -
Silva, hur mår du förresten? Hur har det gått med katten?
-
Tack för svaret!Tigra79 skrev 2010-08-04 10:14:54 följande:Har råkat ut för samma som dig, typ. Gjorde en privat utredning (betalade dock landstingstaxa eftersom kliniken hade avtal med dom), min mans spermier var få och slöa och läkaren sa, över tel, att det bara var att fortsätta att försöka sen lade hon på!? Hade då precis tackat nej till en tid för utredning genom landstinget, så man blev ju lite förbannad. Vi fick som tur väl var en ny tid med landstinget ett par månader senare, men allt fördröjdes med många månader pga den där idioten :/
Måste man verkligen ha bott ihop i 2 år innan man får hjälp?
Iaf antar jag att ni borde försöka få en riktig utredning genom landstinget, gå till gyn/BM och se vad dom säger. Det brukar dock vara långa köer. Eller så söker ni privat, men då kostar det ju oftast ganska mycket mer, men jag tror inte att kraven är lika höga.
Jag är dock ingen expert, de andra tjejerna kanske har bättre koll och idéer!
Det är för jäkligt hur de inte verkar ha någon koll när man själv försöker så hårt!
Yes, det var absolut nej till hjälp när vi försökte eftersom vi inte bott ihop i två år. Så himla dumt. Tycker man borde få hjälp nu iaf när det verkligen är konstaterat att vi har problem. Ska jag ringa igen?
Och mitt andra problem är lite löjligt, försöker få tag i en gynekolog/barnmorska men det verkar vara omöjligt! Vart ska jag ringa i Malmö? Behöver delvis hjälp med en envis svampinfektion och så med det här då. Verkar inte som att någon vet vart man ska vända sig...KK kan man inte ringa, inte centrum för sexuell hälsa, min läkare vägrar gynundersökningar, och curakliniken svarar inte i telefon. SUCK. -
Jag mår illa dygnet runt och är ganska trött för det mesta, men annars är det bra.Smulans skrev 2010-08-04 10:28:20 följande:Silva, hur mår du förresten? Hur har det gått med katten?
Katten mår bra igen, så gott som iaf. Hon går på Kortison och ska göra det mååånga månader framöver. Det var någon typ av atrit (typ ledvärk) tydligen, det tog över en vecka innan dom lyckades lista ut det, stackarn. Får hoppas att det var en engångsföreteelse, hon är ju bara 9 månader gammal... -
Tack för svaret!Smulans skrev 2010-08-04 10:27:35 följande:Phillie, vårt problem är liknande, men ändå annorlunda.
Kortfattat: Min man fick beskedet "totalt avsaknad av spermier" efter spermaprovet. Vår gynekolog skickade då remiss till RMC. Där fick han ta en massa blodprov och sedan göra en testikelbiopsi. Där hittade de spermier som frystes ner, vilket betyder att vi kan göra IVF/ICSI till hösten. Troligtvis har han en blockering på sädesledarna pga en bitestikelinflammation, det är därför spermierna inte kommer ut trots normal produktion.
Vi är dock gifta och sammanboende sedan 11 år. Vi påbörjade utredning hos gyn efter att ha försök få barn i ett år, det var då detta upptäcktes. För oss var det ju inte heller aktuellt att försöka på egen hand längre. Således fick vi remiss till RMC direkt. Det har dock ändå varit en lång process, makens spermaprov gjordes förra hösten och vi hoppas kunna starta IFV/ICSI i september.
Kanske en gynekolog gör en annan bedömning än vårdcentralen? Hur lång tid är det tills ni uppfyller kravet på två års sammanboende? Annars kan ni kanske, som Silva skriver, göra det privat? Det innebär iofs helt andra kostnader, men ingen väntetid så vitt jag vet.
Jag önskar er lycka till i alla fall!
Vad bra att ni fick remiss dit direkt då! Det borde vi ju få (igen) då eftersom det här är konstaterat nu och trots att vi inte bott ihop i mer än ett år.
Jaa, det var ju det där med svårigheterna att överhuvudtaget få tag i en gynekolog...
privat går nog inte att tala om eftersom vi båda på nytt börjar studera igen till hösten (dags att plugga färdigt).
Hur kommer det sig att ni fått vänta så lång tid på att påbörja IVF/ICSI?
