RMC Malmö del 14

Hej på er!
Nu ligger jag i soffan och vilar mig efter att ha varit på äggplock idag. Fick ut 12 ägg. Känns kanon eftersom de bara såg 9 äggblåsor på VUL. Det var fler blåsor sist men då blev det färre ägg. Känns som om jag inte kommer att må lika dåligt denna gång. Å det är ju också bra. Så nu är det bara och vänta och hoppas att personalen på RMC gör sitt för att det ska gå bra

Detta e första gången för mig med ivf o jag e lite nervös för äggplockningen, hur tyckte ni att det var, ni som har gått igenom det?
Känns det när dom plockar ut äggen?
Hur mår man sen resten av dagen?

Grattis till fin "skörd", Barnatro! Jag håller tummarna för att många ägg blir befruktade

Man får ju lugnande, så man känner inget alls, dom förklarade ju hela tiden vad dom gjorde och visade på en skärm, men jag kommer inte ihåg sådär jättemycket av det faktiskt.
Jag mådde toppen den närmsta timmen efteråt (efter vi gått därifrån alltså), hade dom inte sagt att man inte fick köra bil efteråt hade jag lätt kunnat göra det. Sen i bilen blev man ganska trött (vi har 20 mil att köra) och började mer och mer känna att man var öm i magen.
Jag tror jag sjukskrev mig dagen efter men sen jobbade dagen efter det, det ångrar jag verkligen, jag var inte i skick till att jobba då. Vi satte tillbaka ägget på dag 3.

Suck: Vill ge ännu en bild av hur det kan vara på ett ÄP. Inte alla som mår så bra som Silva. Jag vill inte skrämma dig el så och jag hade lätt gått igenom allt igen om jag måste, men alla reagerar olika å upplever ÄP olika. Finns de som gjort ÄP två eller fler ggr å som upplevt det olika varje gång.

Jag blev lite tagen av att det var så på "riktigt", så allvarligt, jag har aldrig blirvit opererad el nåt liknande, så för  mig var det helt nytt! Man fick pulsmätare på fingret, "mätare" på bröstet, för att hålla koll på hjärtat osv.
Sen va där tre st inne, föruton jag å min sambo. Läkaren som gjorde själva plocket, en som skickade in de uttagna äggen genom väggen å in till labbpersonal å en ssk, som satt uppe vid mitt huvud å pratade med mig, berättade vad som hände och gav mig mer smärtstillande när jag behövde det. Alla va jätte fina å duktiga. Men jag tyckte att det gjorde ganska ont, kommer att be om mer smärtstillande om jag behöver gå igenom det igen. Via en skärm kan man följa var i magen de är å vilken äggblåsa som läkaren sticker hål på å på en annan kan man se äggen.
Så det är en ganska omtumlande upplevelse. När de va klara efter ca 15 min, så började jag gråta. Vet inte varför, kom helt oväntat. Va väl spänningen som släppte å det blev mkt känslor helt enkelt.

Sen efetr det så kände jag mig super trött, åt lite å drack lite, sen låg jag å fick kämpa för att hålla mig vaken. Man måste kunna kissa innan man blir utskriven å när jag skulle gå på toa såg en av ssk mig å sa till mig att lägga mig igen för jag va alldeled vit i ansiktet. Jag mådde illa å fick ngt mot det och efter ett tag så fick vi åka hem. Sen somnade jag i bilen innan vi lämnat malmö å sov tills vi kom hem, ca 1 h. Sen va de soffan för mig resten av dagen, trött å öm.

Det va min lilla historia om mitt ÄP.

Barnatro: Va skoj med sån fin skörd!!! Grattis!! Hoppas du mår bra idag och att du fått goda nyheter från labbet idag!

Kram på er alla!

Har nyss fått besked från labbet. 6 ägg är befruktade (av 12) och återföring sker imorgon. Spännande. Sist satte vi in en blastocyst, så detta är ju mycket tidigare. Hoppas det går bättre än sist, då det ju inte blev någon graviditet.

Till Suck;
Denna gång mår jag mycket bättre efter återförandet än vad jag gjorde förra gången. Vid vårt första försök var jag sjukskriven 4 dagar för jag kunde knappt stå upp pga smärtan i magen. Jag vill inte skrämmas, men det är nog bättre att förbereda sig för mer reaktion än vad du tror. Men allt är ju så individuellt. Som sagt, denna gång räknar jag med att jobba imorgon (ÄP igår). Är hemma idag, mest för att inte stressa upp mig och för att jag är ganska öm i magen.

När det gäller själva äggplocket så händer detta:
ni får komma in i ett eget bås, du byter och och din man/sambo går iväg för att "göra sitt". Du får en lugnande tablett och två panodil. De sätter en kanyl i armen och sen vänta en liten stund. Sen får ni gå in i ett rum för själva plocket. Personalen är jättesnäll och lugn. De berättar hela tiden vad som händer och ni kan följa med på två skärmar hur äggblåsorna och äggen ser ut. För mig har det gjort ganska ont båda gångerna (en blandning av obehag och nervositet), men så fort jag sa det fick jag mer "godsaker" och så blev det bättre. Efter en kort stund är det klart och man får gå ut i sitt bås och vila, få frukost ca 1h innan man får åka hem. Jag har varit så trött så jag har sovit hela äggplockningsdagen...

Håller tummarna för att det ska gå bra för er!

vi skrev visst svar samtidigt... ja vi har ju ungefär samma bild av ÄP, Millan14. Jag grät också... så det är nog en del av reaktionen. Det är ju ganska skum grej hela grejen... men tur att det finns möjligheten. Kram 

Millan14: Det var ju ett tag sen jag gjorde det nu (lite mer än 3 månader sen nu), och jag var i en drömvärld från att jag fick det lugnande, så jag minns inte alls lika mycket av själva "operationsrummet" som du, nu när du beskriver det så känner jag ju igen allt såklart. Fast jag kan verkligen inte minnas att det skulle ha gjort ont eller känts något alls, så jag tror inte att det kändes på mig.
Jag tror jag sov efteråt och sen käkade jag och efter det mådde jag som sagt toppen, en stund iaf :P Det är olika för alla.
Jag har blivit sövd en gång för många år sen och jag älskade det, så lugnande gav mig samma känsla, dvs en känsla jag gillar och därför blir det kanske en bättre upplevelse. Kan tänka mig att en del känner att dom förlorar kontrollen lite.

Suck: Första gången så kände jag inget av äggplocket. Var trött efteråt och sov mycket men mådde helt ok.
Andra gången gjorde det ont och jag mådde väldigt illa. Kräktes på vägen hem i bilen och hade ont i magen.
Jag jobbade dagen efter båda gångerna.

För mig känns allt detta medicinska som en dans på rosor jämfört med det mentala som man måste gå igenom med ivf men det är så olika från person till person.

Hej allihopa!

Nu har min andra mens efter "missfallsblödningen" startat, vilket innebär att snart drar vi igång ett nytt försök. Jag fick en överraskning som gav mig rysningar när jag pratade med RMC idag. I oktober går vår IVF-remiss ut. Jag frågade ängsligt om jag nu måste ringa till mitt hemsjukhus och be dem skriva en ny remiss. Jag gillar inte hur vi har blivit bemötta och behandlade här på sjukhuset. RMC fixar remissen, bara jag säger till i god tid. Dessutom fick jag vatten på min kvarn gällande sjukhuset här hemma. RMC upplever också dem som svåra att jobba med.

Suck: Jag kände absolut ingenting under äggplocket. Däremot började jag gråta (jag blir sådan av medicinerna) när jag kom in i OP-salen och min resa hem var ett helvete. Vi har ca 23 mil enkel resa och jag mådde pyton i bilen. Jag spydde 3 ggr och ville bara lämna bilen. Jag valde redan innan att sjukskriva mig dagen för äggplock, dagen efter, återföringsdagen och sen blev det resten av veckan. Kändes skönt att vara hemma och ta det lugnt. Men jag mådde bra och var bara lite öm i magen. Det jobbigaste vid återföringen var att hålla sig, jag var så kissnödig. Så fort återföringen var klar frågade jag om jag fick gå och kissa. Vilken lättnad det var!