Vi med ångest/panikattacker och depressioner...
Hej!
Måste säga att det är underbart att någon startade en tråd för oss som är lite under ytan ..
Ser fram emot att läsa flera inlägg =)
/ En som hoppas må bättre
Inlägg från: Anonym (Down Under)
|
-
-
Ville bara önska alla ett riktigt gott nytt år!!
-
Hej allesamans!
Nu var det längesedan jag kikade in .. har inte hunnit läsa alla inlägg sedan mitt senaste besök, men det kommer .. För egen del är livet just nu allt annat än en dans på rosor - ständigt trött och orkeslös, inget vidare utgångsläge när jag har en dryg månad på mig att slutföra mina studier (..3 kurser och en mängd arbeten som måste in..) Inte heller blir det bättre av att jag inte klarar att hantera stress, utan istället dukar under totalt..
Dock försöker jag hålla humöret uppe genom att plugga och försöka göra mitt bästa, samt se till att ta många små pauser och inte köra slut mig totalt
vilket är lättare sagt än gjort. Inte alla gånger det är bra med egenskaper som en envis åsna som hellre stryker med på kuppen än att lägga sig, dumt.. mycket dumt..
Näe, nu måste jag återgå till mina studier men jag skickar en värmande kram till er alla!!
-
Hej alla!
Igår sa min hjärna "stopp" vilket inte är en dunderhit när man pluggar.. Dock förstod jag att det inte var någon idé att försöka pressa mig mer utan tillbringade istället nån timme på att vara social med en vän (via nätet), sedan väntade en halvkuslig film tillsammans med pojkvännen..
Senare på kvällen föll jag ihop totalt - tårarna bara rann och hur jag än bar mig åt ville de inte sluta.. Inte heller blev det bättre av att kroppen sa ifrån ännu en gång, då med panikkänslor och total ångest..
Jag blev sjukskriven i slutet av 2005 och har fram tills 2009 fått hjälp genom KBT, därefter arbetstränat - lyckades komma upp i hela 15 tim/v under tre månader innan jag rasa totalt igen.. Under 2010 påbörjade jag distansstudier för att få ett slutbetyg.. Har lyckats avsluta 2 kurser på drygt ett år.. Nu har jag 5 veckor att avsluta ytterligare 3 - annars är all möda som bortkastad och jag får börja om från noll..
En bamsekram till alla er därute!! -
Jo, jag gick in i väggen i slutet av 2005.. Vet inte riktigt hur det började med strax innan jag "föll ihop" sov jag max 3 timmar/natt, kunde inte läsa mer än första sidan på tidningar, inte se på tv, grät ständigt och hade full panik bara att lämna soffan för att gå på toaletten.. Orkade inte med människor, kunde gå en hel vecka utan att duscha osv..Fjärilen235 skrev 2011-03-05 19:05:39 följande:Är det nån av er andra som "gått in i väggen"? Vilka symtom ger det?
Såhär i efterhand kan jag knappt förstå att jag orkade kämpa igenom.. men idag pluggar jag deltid =) Har fortsatt kraftiga nedsättningar gällande stresstålighet och aktiviteter - att handla mat tar all min energi trots att det bara handlar om 20 minuters bilkörning och nån halvtimme i butiken.. Att träffa vänner på fika är jättekul, men jag orkar bara medverka 2-3 timmar på sin höjd samt vara totalt sängliggande i två dagar därefter..
Kram på er!! -
Min personliga åsikt är nej, men jag vet att de flesta i min omgivning tycker annorlunda.. Dock vågar jag utan tvekan påstå att vara förälder är ett "24/7"- åtagande och inte ger utrymme för "dåliga dagar" när man bara vill dra täcket över huvudet.. Därav menar jag att om man befinner sig i en situation med perioder av ångest och depression, så bör man kanske tänka en gång extra INNAN man sätter ett barn till världen.. Att få barn är bland det underbaraste som finns MEN du måste kunna ta hand om dig själv innan du åtar dig att ta hand om någon annan..Anonym skrev 2011-03-06 03:56:17 följande:tycker ni det är fel o skaffa barn om man nedsättning av stresstålighet om man har ångest o depressioner vissa perioder(äter medicin för detta)
?jag tyckte det kanske kunde passa in här -
Absolut! Min pojkvän tvingar ut mig på hundpromenad minst 2 ggr/dag .. Inte alltid lika roligt att gå ut, i synnerhet inte när panikångesten är MAXAD och lite till.. men såhär i efterhand känns det faktiskt ganska gott och tänka tanken "jag kan - jag vågade" ..Anonym (Känslan) skrev 2011-03-11 19:27:13 följande:Jo en sak som kanske ni andra också känner till, men nämner det ändå!
Tänk på det att träning kan få en att må så mycket bättre. För mår man bättre rent kroppsligt så mår man oftast bättre psykiskt också. Bara en promenad kan stärka en rätt så mycket!
Styrkekram till alla er därute!! -
Hej o välkommen!Tesso84 skrev 2011-03-16 20:45:41 följande:Halloj! Ny i denna tråd. Orkar inte rabbla upp hela min historia just ikväll men har iallfall lidit av PÅ och GAD i ca 5 år. Värst var det för ca 4 år sedan, då mådde jag inte bra. Hade en enorm dödsångest och vågade i princip inte göra något. Blev sedan "frisk" efter både medicinering och KBT. Tyvärr börjar jag nu må sämre igen. Får otroligt mycket ångest på jobbet, vilket tär på kroppen. Är jämt trött och börjar glida in i katastroftänket igen. Har funderat på att kontakta läkare men orkar inte dra igång cirkusen igen. Just nu är jag sjuk oxå, IGEN. Ont i halsen som 17 och detta är 3 gången på 1 månad. Detta tär oxå på mig då jag inte klarar av att bli sjuk!! Jag blir rädd att det ska vara nåt allvarligt så jag har nu ständig ångest. Skönt att få skriva av sig lite:)
Känner såväl igen mig i din story - själv gick jag in i väggen under 2005.. Led av total panikångest, oro mm.. Det var först under 2009 som jag kände att livsgnistan fick sig en liten spark =) Nu är det 2011 och jag håller mig nätt och jämnt på banan, dvs klarar vardagliga bestyr i hemmet samt pluggar deltid =) men inge mer för då är det "adjöss o go natt" ..
Sänder ett bunt me krya-på-dig kramar till alla på sajten - tack för att ni finns!! -
Blir också sjukt stressad när telefonen ringer - dock inte min egen utan pojkvännens.. Lite trassligt på senaste tiden med en "väninna" som inte tycks förstå att andra också kan må dåligt.. Men men det var ju inte de ja skulle skriva om..MizzTez skrev 2011-03-15 22:47:44 följande:Åh herregud! Min ångest bryter ut ibland av att telefonen ringer för att jag blir stressad då! När posten kommer kan det bli jobbigt om den kommer i brevinkastet för hårt. Hade 3 barn hemma sjuka idag och då sa jag åt gubben att han får stanna hemma från jobbet för jag orkar inte! Gossen hade födelsedag igår, hemmet såg ut som ett bombnedslag och 3 gnälliga barn, min energi gick efter kalaset och sen orkar jag inte mycket mer än så.
Stressen är skitfarlig för panikångesten, för mig iaf, är jag det minsta stressad så bryter det ut. Som nu, jag ska föra gossen på dagis i morgon, får inte glömma glassen han ska bjuda på, sen ska jag på möte på fk kl 10 och dem två sakerna gör mig uppvarvad redan nu! Hjärtat rusar, halsen sväller, tungt att andas, fryser, svettas och känner mig faktiskt allmänt sjuk! 2 saker att göra och de innebär att jag måste passa två tider i morgon.. Inte min grej!
Så om du kan, trappa ner på stressen, gör inte mer än det som är livsnödvändigt och se hur du mår då.
Känner igen det där med stress som utlösande faktor för ångest - allt blir så laddat och till slut faller man bara ihop..
Senare i em skall jag på introduktionsmöte för att ev delta i en läkemedelsstudie för nya mediciner mot depression ;) Egentligen gillar jag inte "piller" men vad att göra när ingenting annat fungerar??
Stor kram till er alla!! -
Vi är två personer i vårt hushåll och våra matutgifter är ca 1500 - 2000 kr/ mån. Då ingår frukost, lagad lunch samt middag. Vi handlar på CityGross - igår sparade vi drygt 150 kr på att "bara" handla varor på tillbud =) Vi lever inte enbart på korv, utan kan unna oss fläskkarré - kyckling - fisk för att få variation i vardagen.. Det GÅR att leva billigt och samtidigt kunna unna sig LITE extra emellanåt, dock krävs planering (skriva matlistor för varje vecka - äta samma mat två dagar i rad - storkok etc).Fjärilen235 skrev 2011-03-18 08:43:10 följande:Gäller att utnyttja dom billiga priserna på Willy:s, göra storkok & lägga i frysen. Det är problemet m min gode man att här finns d inget utrymme för nått lyx. Inte ens kläder/ skor kan jag köpa
Ändå måste jag säga att 800 kr/ vecka ÄR LITE för att kunna betala ALLT (mat, kläder etc).. Det går inte att byta gode man? Dessutom måste jag få tillägga att djuren skänker så mycket glädje - jag har mycket att tacka mina djur för!!
Stor kram!! -
Mötet igår gick bra, personalen var mycket trevliga och ingav förtroende =) De tog även en massa tester (blodprov, vikt, längd, blodtryck, u-prov) samt svara på en hel del frågor för att utreda graden av depression.MizzTez skrev 2011-03-17 09:41:09 följande:Är inte heller piller fantast! Fast just för tillfället består min frukost av diverse piller och det är nästan så man blir mätt redan där! Håller tummarna att du får nå bra piller!
Nu skall jag tillbaka nästa vecka för ännu mera provtagningar (kolesterol etc) samt bli insatt på medicin..
Något jag bävar för eftersom jag i regel inte tar "piller" utom i yttersta nödfall.. dock försöker jag se det som så att genom mitt deltagande i studien kanske jag kan hjälpa andra att må bättre och framförallt må bättre själv!!
En stor kram till alla er därute - tack för att ni finns!! -
Hej allesammans!
Nu skiner solen o vi har just kommit hem från en underbar långpromenad med vovven =)
I förrgår var jag åter på besök hos läkemedelsstudiegruppen - fick Cymbalta (30 mg) tilldelad.. Mådde fruktansvärt dåligt under natten - tog den första tabletten på kvällen vid läggdags.. krypningar, skakningar, ångest.. Igår mådde jag illa hela dan =( o hade ingen som helst fokus eller ork till någonting.. Idag känns det bättre, fortsatt kraftig huvudvärk samt yrsel men dock något piggare.. Nu gäller det bara att hänga i o låta medicinen verka samt få kroppen att vänja sig..
Är det någon mer här som testat Cymbalta? Hur upplevde ni er "inkörstid"?
Stor kram till alla, ha en underbar helg!! -
Hej Maddisen80!Maddisen80 skrev 2011-03-26 11:04:42 följande:Hej jag provar cymbalta nu ,de fick höja till 90 mg men jag mår inte riktigt bra än men ska testa dem i nån månad annars ska läkaren höja till 120 mg
Jag har inte ätit medicin på flera år, därav sedevanlig inkörningsdos (30 mg) men läkaren vill höja till 60 mg inom kort - blir antagligen redan nästa vecka..
Ingår i en studie som görs av AstraZeneca där de testar att kombinera "kända" antidepressiva tillsammans med ett läkemedel som (jag tyvärr glömt namnet på) idag används för att sänka blodtryck - de kanske kunde vara något även för dig? De kollar blodtryck, puls, urin- och blodprov samt diverse uppskattningstester VARJE vecka (nån gång blir det två veckor mellan kontrollerna).. Om man redan står under behandling så samarbetar de med din egna läkare =) .. Hoppas du mår bättre av höjningen!
-
Not a good day .. ångest så det står härliga till - dessutom stor press att få klart en redovisning till skolan.. men huvudet vill liksom inte vara med =( Jag försöker göra så gott jag kan, men om jag ska vara helt ärlig så kommer jag ingenvart =(
Somnade omkring midnatt, vaknade 5 och kunde inte somna om.. suck ..
Styrkekram till alla er därute! -
kramar tebax!!Fjärilen235 skrev 2011-03-27 15:33:35 följande:* Kramar om*
-
Sov gott o hoppas att mardrömmarna håller sig borta - dröm istället om någe fint eller kul =)Fjärilen235 skrev 2011-03-27 21:53:29 följande:
God natt & sov gott underbara vänner
-
Ytterligare en från ljuva 80-talet här, fyller 29 om knappt en månad.. Trevlig kväll allesammans!!
-
Hej allesammans!
Idag blåser det hej vilt och det är nästan så man går omkull - men vovven måste ut.. Just varit hos på läkemedelsstudien och fått dosökning på Cymbalta (60 mg).. Har nu ätit Cymbalta (30 mg) i två veckor med konstant inre stress, huvudvärk samt extremt svårt att sova.. därav fick ja även utskrivet "sömnizar" .. så nu återstår bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa ;)
Stor kram till alla!!
-
Styrkekramar till alla er därute som bara genom att finnas till gör livet så underbart att leva ..
Min sambo har åkt iväg på affärsresa och skall vara borta två veckor. Till en början kändes det skönt att få lite ensam hemmatid, men nu börjar jag klättra på väggarna.. Redan första morgonen strax innan han åkte fick jag världens panikångest, satt bara och skaka.. kunde inte förmå min egen kropp att sluta.. Försökte fokusera på annat men hjärnverksamheten var totally gone =( .. På eftermiddagen lättade paniken något och jag lyckades laga lite mat, tja en grekisk sallad.. Därefter har jag haft stora problem att sova - sover max 3 timmar/ natt vilket är på tok för lite för att ha någoslunda tankeverksamhet samt förmåga att fokusera..
Jag har inte rökt på 10 år men nu har jag snart gjort slut på ett paket på en dag.. Någon som har något tips på vad jag kan göra för att inte må såhär..? -
Tack alla underbara människor som hjälper till att stötta - det värmer gott!!
Välkommen till alla nya deltagare i tråden!!
Bamsekram