Jag går runt med förlovning i tankarna mest hela tiden. Min sambo är inte redo ännu men jag vill ändå höra mig för.
Hur gick det till när ni förlovade er? Var det ett frieri? Var det bara en vanlig fråga? Hade han köpt en ring redan? Köpte ni en tillsammans sen? Var gjorde ni det? Etc...
men som sagt väldigt svårt att ta till sig.
Ja, jag är helt klart nöjd 
vi köpte ringarna utan att graver in namn eller datum och så väntade jag på att sambon skulle fria (han ville göra det en dag när det var fint väder). vi gick hand i hand ner till vår brygga i solnedgången och sen frågade han (lite smått oromantiskt, men ändå):
-vill du det här nu då?
-vad då? sa jag.
-ja, gifta dig med mig och bo här resten av livet med mig?
-ja, det är klart jag vill!
sen blev det lite pusskalas och vi mms:ade bilder på våra händer med ringarna på till de närmsta anhöriga.
och så fick älsklingen värma spaghetti och köttfärssås i micron och äta eftersom jag ätit innan och han varit och hjälpt grannarna köra hö. och så kom en annan granne med champagne så vi kunde skåla, sånt hade vi inte en tanke på :)
hur mysigt som helst och i helgen firade vi två år som förlovade!
Jag friade till min sambo skottdagen -08, när vi låg i badkaret tillsammans 
Jag och min man hade bara varit tillsammans i 4 månader (men känt varandra i 6 år) när han bestämde sig för att fria. Han hade valt samma dag som vi blev tillsammans på och gick och väntade in den dagen (funderade mycket på varför han var så nervös och uppspelt dagarna innan :P). Dagen innan dagen D hade vi haft en mysig kväll på Fjäderholmarna med middag som slutade med utgång och i väldigt onyktert tillstånd friade han sedan till mig i en park genom att gå ner på knä och säga att jag var hans livs kärlek och att han ville gifta sig med mig och spendera resten av evigheten ihop. Jag sa självklart ja! Att han friade just i parken och i onyktert tillstånd var för att han inte klarade av att vänta till dagen efter och rättfärdigade sig själv med att klockan iaf var över 12 och att det egentligen var rätt dag :P
Han hade inte kunnat köpa ringar eftersom han inte visste vad jag hade för ringstorlek så jag fick en sagan om ringen ring att använda de första veckorna innan våra utmätta ringar var klara. var lagom pinsamt att gå runt med den ringen på jobbet tills de riktiga var klara :P
Vi gifte oss sedan 1,5 år senare (februari i år) och enda anledningen att vi väntade så länge var för att vi fick nya jobb och gick igenom en stor flytt. Att förlova sig för mig är samma som att bestämma att man ska gifta sig i framtiden. Jag förstår inte alls det här nya med att bara vara förlovade men hoppa över giftemålet. Hur som helst så är bröllopet den finaste upplevelse jag har efter när vår dotter föddes så jag rekommenderar verkligen att gå vidare från förlovning!
Är det bara min sambo som är galet gammaldags? Jag tycker det är hur gulligt som helst..
Han vill att vi ska gifta oss inom ett år när vi väl förlovat oss, som seden säger. Sedan vill han prata med min pappa innan och få godkännande
ur mysigt! Det återstår att se hur var och när han tänkt fråga. Jag återkommer
Det var jag som föreslog det. 2 månader senare hade vi varit hos guldsmeden och fått ringar, så då förlovade vi oss på slottet i Örebro (på vår årsdag). Det var supertidigt på morgonen och därefter gick vi och åt hotellfrukost. Väldigt mysigt. Får nog säga att jag var den mer drivande vad gäller förlovningen, nu är det han som skulle vilja gifta sig imorgon (jag är mer praktisk av mig och tycker det bör vänta något år).
Är det bara min sambo som är galet gammaldags? 
Jag tycker det är hur gulligt som helst..
Han vill att vi ska gifta oss inom ett år när vi väl förlovat oss, som seden säger. Sedan vill han prata med min pappa innan och få godkännande
ur mysigt! Det återstår att se hur var och när han tänkt fråga. Jag återkommer
Vi visste inte ens om ettårssedan innan vi förlovade oss. Gissa om vi blev svettiga när folk började påpeka att man bör gifta sig inom ett år. Nu har det gått mer än så och vi har inte gift oss, men vi diskuterar iaf saken.