Jag går runt med förlovning i tankarna mest hela tiden. Min sambo är inte redo ännu men jag vill ändå höra mig för.
Hur gick det till när ni förlovade er? Var det ett frieri? Var det bara en vanlig fråga? Hade han köpt en ring redan? Köpte ni en tillsammans sen? Var gjorde ni det? Etc...
Vi var nere på Goa i indien och stog vid en fontän utanför hotellet så började vi prata om det och kom fram till att vi var redo och att det var det här vi ville. Eftersom det var alla hjärtans dag så var det super mysigt på hotellet vi åt en mysig middag sen gick min sambo upp på rummet och tog min farmors guldring som jag fick när hon gick bort och avände den som ring så länge tills vi kom hem och köpte nya. Det var super mysigt!!
Min spontana reaktion till det här, när jag ser hur många av era killar/män som köpt ringar. Passade ringarna? Hur visste de vilken storlek de skulle välja? Jag har varken nån ring han kan mäta ifrån eller varit hos en guldsmed.
Det plingade på dörren. Jag ropade på min sambo att öppna då jag inte hade kläder på mig. Inget svar från honom och det plingar igen. Drog på mig "kläder" och sprang till dörren.
Där sitter min älskling på ett knä med kostym på sig, en ring i en ask sträckt mot mig, tårar i ögonen och frågar om jag vill gifta mig med honom. En vanlig söndag, typ kl tre på eftermiddagen...
Jag tycker att man (helst mannen) ska fria. Jag skulle inte kunna tänka mig att vi tillsammans bestämmer oss för att förlova oss, gå tillsammans till Guldfynd och köpa ringar. Men alla gör ju vad som känns bäst för dem!
...nu är det bara att vänta på att din sambo är mer redo (för det är nog ingen bra ide att fira om du inte kommer få ett genuint Ja) kram!
Han berättade senare att han hade tänkt och försökt komma på något bra/fint/gulligt sätt. Middag osv men han kom aldrig på något han var nöjd med. Han hade haft ringen ett tag när han på impuls kände att "nu vill jag fria" och det kändes rätt att göra det hemma i vårt älskade hus. Jag är glad för det, hade inte vart så jätteroligt på en restaurang med en massa människor som jag inte känner runtomkring. Däremot kände jag mig lite häpen, var inte berädd på det, och hade gärna velat vara lite finare (hade ruffisgt hår och fleeströja). Men men, det blev ju bra ändå, han älskar mig ju för den jag är hehe. Vi gick på middag på kvällen för att fira istället.
Han berättade senare att han hade tänkt och försökt komma på något bra/fint/gulligt sätt. Middag osv men han kom aldrig på något han var nöjd med. Han hade haft ringen ett tag när han på impuls kände att "nu vill jag fria" och det kändes rätt att göra det hemma i vårt älskade hus. Jag är glad för det, hade inte vart så jätteroligt på en restaurang med en massa människor som jag inte känner runtomkring. Däremot kände jag mig lite häpen, var inte berädd på det, och hade gärna velat vara lite finare (hade ruffisgt hår och fleeströja). Men men, det blev ju bra ändå, han älskar mig ju för den jag är hehe. Vi gick på middag på kvällen för att fira istället.
Jag blev gravid efter två månader tillsammans & sambon ville då satsa "på riktigt" och ringmärka oss. För mig är inte förlovning någon stor grej då jag varit förlovad en gång innan så jag gick med på det (jo, jag ville lite också..men kanske inte så tidigt) så på vår tremånadersdag förlovade vi oss. Vi tittade ut ringarna tillsammans och satte på dom mellan mina kräkningar uppe i lägenheten. (min lägenhet..han tjatade sig till att få flytta in ytterligare en månad senare)
Inte romantiskt för fem öre...
Men vi är idag, 2½ år & två ungar senare, galet kära i varandra och har alla planer på att gifta oss en vacker dag. Men inte än.