09-vännerna tuggar vidare, forever and ever...

Jag hostar ihjäl mej och Ellen har kräkts i över ett dygn nu..lite diarré också plus feber...Hon som skulle skolas in imorgon. The big day liksom...Tyckte det va så tufft för jag skolades själv in på förskola när jag var exakt lika gammal den 14e feb. Men nu blir det inte så för ellen. Kanske inte kan bli på hela veckan :(((((

Host host host..förbannade skithosta och halsont..Men doktorn hittar inga fel..mer än att jag ska dubbla astmamedecinerna...Jag gör det nu..men inget resultat än...

Vi har ett stort svart otursmoln över oss....

Epan föresten! En flicka alltså! Man kan ju inte sticka under stol med att det är kul att få en av varje :)) Grattis!

Åh Stintan, va tråkigt att ligga inne =((( Sjukhus är inge roligt. Men skönt att du kan vara hemma och ta det lite lugtn nu, förutom när du springer på läkarbesök. Hoppas du äter mycket goda praliner och ser bra filmer eller nåt :)

För min lilla dagisfröken går det bra. Imorgon är det 3e dagen. Då ska hon gå en lite längre stund. Sambon skulle få gå iväg en liten kortis t.om. Typ 15 min kanske. det är 2veckors inskolning på denna förskolan, så de tar det i väldigt lugn takt. Men Hon hade varit tuff idag och varit i helt andra rum än sin pappa, och fröken hade fått lyfta upp henne. Jag blev alldeles stolt :) Min lilla lilla.
Jag var med igår, första timman. Eller vi var med båda. Det kändes fint. Både mamma och pappa var med hennes första stund på förskolan :)
Jag hoppas verkligen det är en liten dagistjej som bor i henne.

Nu ska jag försöka uppdatera bloggen lite.

Hej på er!

Epan, ja man är allt nyfiken på den där lilla stjärnan som stintan producerat. Inte klokt vad snabbt allt kan gå. Och sååå liiiiten. Tur att de tog ut den iaf, så den kan äta upp sig ordentligt med lite hjälp. Tänker också på dej Stintan.

Här har vi värsta coola förskoletjejen! Inskolningen har gått som en dans!! Hoppas det inte blir bakslag! Hon har sovit bra och ätit bra och inte varit ledsen när sambon gått, eller annars under dagen. Låter för bra för att vara sant nästan. Hoppas de inte hittar på :)
Imorgon börjar Uffe jobba och Ellens förskoletid börjar ännu mer på riktigt...DOCK är han magsjuk och fick ringa sig sjuk tills imorgon. Helknäppt!! När Ellen skulle börja förskola fick vi skjuta upp det en vecka ju för hon va magsjuk. Nu får han skjuta upp sin jobbstart pgr av samma sak.
Men E ska iaf gå till förskolan. Jag ska lämna henne för första gången imorgon och hämta :) Spännande.
Jag har tagit en sem-dag. Dels för att jag behöver det och dels för att jag skall finnas till hands om det inte skulle gå bra för min skrutt. Men det tror jag nog!
Hoppas hoppas hoppppppas jag slipper magsjukan. Mår lite illa nu..Men det är nog mest psykiskt..Man känner ju efter hela tiden.

kram på er alla fina!

Ja, jag vågade inte säga något riktigt. Men när Epan tog upp det så hängde jag på och trodde ni kanske visste :) Men kanske bara är vi som har varann på facebook som snappat upp det.
Tror inte Stintan har något emot att vi förmedlar lite faktiskt. Det enda jag vet dock är att hon skulle in på koll den 1 mars. De upptäckte då att bebben inte mådde bra alls och gjorde akut snitt. En liten flicka på 40 cm och nån bit över kilot hittade ut. Hon verkade sansad i sin statusuppdatering på fejjan. Men jag vet inte alls hur de mår och sådär. Men vi hoppas allt är som det ska nu när hon fick komma ut.

Här sitter jag en arbetsdag. Men är jag på jobbet? Näpp. Ellen har blivit förkyld sista dagen, på sin första förskolevecka. Tredje veckan om man räknar med de två första inskolingsveckorna. Antar att man får vänja sig vid detta heh.
Just nu sover hon. Inte likt henne att sova på förmiddan längre. Brukar bara sova efter lunch. Men nu har hon redan sovit 1,5 timma. Lilla skrutten.
Trist..Man blir så låst när hon är sjuk. Det är ju helg! Man vill ju göra saker då! Ska iaf bädda ner henne i vagnen sedan och ta en promenad. Solen skiner, men det blåser som fanken. Men vi får ta på oss bra mössor. Hon accepterar vagnen lite bättre nu. Ett tag hatade hon både vagn och bil. Hon gillar inte när nån bestämmer att hon ska sitta stilla :)

Oj nu vaknar hon ju! Puss på er! Trevlig helg.

//Vabmamman.

Bara lilla jag igen...Måste bara få spy lite...Jag är så JÄVLA LESS på snoriga näsor och skriiiiik. =((
På jobbet snorar kidsen och gnäller. Hemma är Ellen helt tooookig. Hon bara testar å testar oss hela tiden. När hon itne gör något hon får och vi säger nej skrattar hon och gör om och om och om...När vi till slut tar bort henne eller säger till väldigt på skarpen skriker hon som en stucken gris. Hysteriskt skriiiik. Eller..egentligen skriker hon typ jämt..Förutom när hon är på förskolan. Där är hon tydligen jättesnäll...
Jag är så less på ungar...Jag vill vara jag för en stund. Komma ifrån. men inga pengar...
ÅÅÅh....bryter samman lite...

Åh puss på dej. Man frå gråta hur mkt som helst som nybliven mamma. (eller kanske rätt å slätt som mamma) Men i början är det verkligen tufft, särskilt när det blir lite extra krångligt med en lite för liten bebbe. Jag gjorde inget annat än att gråta och ha ångest för saker i början. Vissa stunde rvar man lyckligt förälskad..men de flersta stunder grät jag över blödande bröst och ingen sömn. hahaha :) Men det är värt det. Sååå väärt det. och du verkar ändå så himla tuff tjejen! Supermom! och jag är så glad över att wilda mår bra! Hon är bedårande!!!!
Bamsekramar!!

Epan, ja jag hoppas så att det bara är en fas igen. Hon skriker å skriker å skriker. T.om så det hörs till grannarna. Bor över min chef, och hon sa precis i telefon att hon hört ellen. det är annars inte alls lyhört..så då får hon vråla bra högt..och det gör hon ju. Dygnet runt. Jag är så trött och ledsen och står helt handfallen. Hon skriker när jag lämnar på dagis. Hon skriker när jag hämtar, och vägen hem. Och hemma. Piggnar kanske till nån liten stund och leker...skriker sedan igen..Äter ev lite välling, borstar motvilligt tänderna, men somnar oftast gott, för att vakna ganska många gånger under natten och VRÅLA. Buhuhuh...=( Men två heltidsjobbande föräldrar och en gaphals blir det en ganska jobbig sits. Sambon och jag försöker dock att hålla samman och inte ta ut vår frustration på varann..Jag tycker vi lyckas ganska bra..Men vissa nätter/mornar gormar vi en stund på varann ändå. Men går över snabbt. På föskolan har hon också gått från att vara "så nöjd och nyfiken" som de sagt, till gnällig och pipig. buhuhuh...Tänk om de inte tycker om henne till slut. Eftersom jag själv är förskollärare är jag så rädd för allt möjligt..hur de tänker och vad de menar med saker de säger. Jag håller på å bli helt paranoid å galen.

Jag vet ju att detta bara är en period..förhoppningsvis...Men ändå är det likt förbannat jobbigt. Tycker alla andra verkar ha så väl fungerande barn, medan min ellen mest har krånglat sedan hon kom. Hon har haft vissa perioder så hon funkat helt okej..Men ofta dröjer det lite länge innan nåt nyt knas sätter in.
Ska försöka ringa specialbvc som vi haft kontakt med förr och höra om de har nåt tips..

Superglad att du får en liten Rondellen Ellen. jag har Karamellen Ellen..eller Gnellen :) Pendlar lite.

Inser att jag är ganska dubbelmoral-aktig i det jag säger "det är såå värt allting" sedan klagar jag över min 16 månaders och hur jobbig hon är. Men det är ju faktiskt så...att hur jobbigt det än är..så vill man inte leva en sekund utan sitt lilla barn. Att vara mamma är det bästa som hänt ändå.

Hej! Hur mår ni allihopa?
Min Ellen mår bra nu. Mest min sambo som är sjukt hela tiden. Han har nu haft magsjuka två ggr på 2 veckor plus nån annan flunsa. Konstigt.
Jag är inne i en period av nedstämdhet och orkeslöshet. Väntar på att energin ska krypa på mig. Men det gör den inte. Funderar på att ringa vårdcentralen imorgon och be om nån slags hjälp eller tips. Har mkt problem med värk i rygg och kropp också. Dock är de så himla kassa här nere..så man drar ju sig för att ringa..Men vet inte riktigt vad jag ska göra annars. Det verkar inte vända av sig självt. Vet inte ens om jag orkar jobba imorgon.
Igår på ica höll jag på att bryta ihop helt å hållet fast jag hatar att visa sådana känslor offentligt. Men jag var ett ögonblick från att börja stortjuta. Blev så jäkla stressad och pressad av folk, värme och att vi inte kunde bestämma vad vi skulle äta till middag. Nåt fel är det på mig...
Vill känna den där lyckokänslan och att vara tillfreds...Var så längesedan...
På jobbet är det stressigt och galet..Och nu har tredje arbetskamraten på en kortare tid fått cancer. Känns som det bara är elände.

Bamsekramar på er från gnälliga jag, som vanligt.