09-vännerna tuggar vidare, forever and ever...

Ja, vi har riktigt snygg-bäbisar
Söt-Ellen som lucia

Ja, nu suprise-spydde jag ju igår igen, annars känner jag bara av lite illamående på morgonen.Men nu ringde min bm och berättade att min järnvärde låg på 11 och att jag får börja knapra Niferex direkt.. Så nu har jag mått fruktansvärt illa idag, känner mig mer död än levande när jag äter dom där tabletterna! Är det någon i tråden som provat någon av de andra sorterna?  Niferex får mig att må så illa och ger mig världens ondast mage..

Bäbisen kan väl sparka åt vilket håll den vill Simons favorit i slutet var hopp på liten lever och gallblåsa, inte nice för någon som redan hade gallstensbesvär, fy vad ont det gjorde! Eller när dom sätter sig i spänn och trycker ut huvudet ovanför ljumsken och fötterna tar spjärn ut precis under revbenen, usch vad ont det gjorde!
Simon var en så vild bäbis, hans sparkar var inte mysiga, dom var smärtsamma, redan i din vecka som du är i nu Stintan!

Hoppas den här bäbisen är av en lugnare modell

Här blir det vecka 16 och bäbisträff på bvc imorgon
Undra om jag ska berätta att jag är gravid? Nu syns det ju om jag inte klär mig bylsigt, och nästa gång vi träffas blir väl när jag är i vecka 20 kanske, då lär de ju få en chock om jag inte sagt nått

Vilken liten söt put du har Stintan

Jag putar med. Är lika stor som i vecka 20 sist. 

Järnvärdet skulle helst ligga över 60. Så 11 var inte så bra, konstigt nog är jag inte dötrött, bara lite normalt mammatrött ibland. Men under en förlossning ska visst järnbrist vara negativt, annars hade jag struntat i Niferexen. Ska nog köpa Fexim (brus) och prova istället tror jag.

Haft full håll igång idag, så snart ska jag och Simon gå och sussa tillsammans

15+0! 

Jippie! Ett till preggo i tråden GRATTIS!!

Tänk vad gravida vi är hela tiden i den här tråden! Bara några månader som ingen varit gravid sedan januari 2009 va?

Och grattis Ena till jobbet!

Tokis - Simon har reagerat med att matkrångla några dagar och sen gallskrik i några timmar innan tanden brutit fram.

Jag njuter av min graviditet nu, inget illamående, förutom ibland när jag äter, då kan jag bli jätteakut illamående och behöver lägga mig ner, men så hade jag hela förra graviditeten också. 

Det är härligt nu, och med Simon flyter allt igen, inget sovkrångel.
Han somnar vid 21.30-22.00 sen sover han tills ca 7.00, äter en flaska i sängen och sen sover han till 10.00-11-00!

Tänk att jag inte är ett dugg nervös för att få två små så tätt. Det känns som att vi kommer klara det här galant, sen får vi ta det som det kommer helt enkelt
Jag trivs verkligen med min nya identitet som mamma, jag känner mig som "bara mamma" utan några större behov av egentid eller arbete.
Tur det, hade jag varit en av dom som börjar klättra på väggarna och längtar efter lite mer utmaning och utveckling skulle det nog vara hårt att få två barn tätt, det blir en lååång tid jag blir hemma eftersom jag får alla dagar av R som jag kan också (och bara tar ut 5 dagar i veckan.)
R:s jobbsäsong är ju slut nu till jul, så nu är vi hemma hela familjen tills maj igen, förutom de strödagar han jobbar extra som flyttgubbe då.

Funderar en del på vad olik den här graviditeten är mot förra.
Den här gången spydde jag som en gris, men illamåendet gick över mycket tidigare än sist då jag nästan aldrig spydde.
Foglossningen, som jag räknade med skulle ha knockat mig totalt nu, är ytterst liten. Sist tog jag mig inte runt i huset själv vid den här tiden.
En tråkigare skillnad är att jag trodde att jag skulle känna av bäbisen så mycket mer nu. Är i vecka 16+4 idag, Simon kände jag av varje dag från 16+6, och det utan frågetecken, det vara hårda puffar han delade ut då!
Den här känner jag bara litegrann, och oftast vet jag inte om det helt säkert är bäbisen.
Så antingen har jag moderkakan i framvägg eller så har jag en lugnare bäbis (hoppas!) i magen nu.

Idag är det  3 veckor till ul förresten! Nedräkningen har börjat

 

Kikar in en snabbis, har nyss haft soffmys och kikat på Avatar

Igår firade vi hos R:s föräldrar. Jag lagade trerätters som vi avnjöt, annars inget särskillt

Självklart ska vi ta reda på kön, om det går, det gjorde så stor skillnad för oss sist, graviditeten vart så mycket verkligare och underbar när vi mer kunde tänka oss vad det var för en individ som bodde därinne
Behövs nog ännu mer nu, eftersom vi knappt fattar att vi ska ha en till
Dryga två veckor kvar till rul, längtar!

Jag har trott på pojke sen jag plussade, men börjar vackla lite nu, eftersom graviditeten varit så annorlunda.
Jag känner mig som en pojkmamma, skulle det vara en tjej som bor i magen tar det nog längre tid för mig att koppla det tror jag.

17+3 idag  

Ska det vara så här? 

Med tanke på hur stor jag blev sist kommer det här bli rent groteskt.  

Snart ikapp


 

Heej!

Jag är också världens tröttaste människa ByStar, fast jag har iaf nått att skylla på, tror mitt taskiga järnvärde hunnit ikapp mig.

Annars är det bra, R kände bäbisen i magen för första gången igår, när han la huvudet på magen så kickade den honom, och var allmänt vild och hoppig

5 dagar kvar till RUL, längtar! Och vecka 20 imorgon  

Simon lärde sig att klappa händerna igår, så jäkla söt!
Och han har 8 (!) tänder som spruckit fram, ja några är ju ordentligt framme, och några smyger lite längst mot tandköttet. Känns som att det är mycket med 8 tänder vid 8 månader, men i övrigt gör han sig ingen brådska, ingen krypposition eller nått annat spännande, han sitter som en liten plopp och är hyggligt nöjd med det.

 

Stintan - Det sf-måttet är nog på den övre kurvan av normal skulle jag säga

ByStar -  Håller med Stintan, inte bra att gå och vantrivas på jobbet. Kollar du efter något annat? Tycker att du ska antingen göra slag i dina drömmar, eller söka något nytt jobb iaf. Det kanske bara krävs ombyte, till något annat ställe, med andra arbetskamrater?

Idag är jag halvvägs om man räknar på hur länge jag var gravid med Simon Bäbisen i magen är vild, och på måndag får vi äntligen se vad det är för en som bor därinne

19+1 

Imorgon är det dags för RUL här, har drömt massor av typ mardrömmar på morgonen idag, hur ska jag kunna sova i natt?

Är så nyfiken på vad det är för kön! Blir det en till kille får vi problem med att välja namn, vi är inte överens om något.. Tjejnamnet är ju bestämt, både för och mellannamn sedan typ 2005, men pojknamn är svårt..
Filip ligger bra till, passar ihop med Simon också.

Spännande att se om man blir flyttade också, eller om 8 juni ligger kvar som bf.

 

Tja, ska jag vara ärlig så tycker jag att det gick rent åt helvete.

Allt såg ju iofs tydligen bra ut, vilket ju är bra. Moderkakan sitter i framvägg som jag anat eftersom jag känt den mindre än avd jag kände Simon.
Men bäbisen låg så illa till så vi såg ingenting på i princip hela ultraljudet.
Könet plågade vi ur bm efter att hon letat och bökat jättemycket, att det eventuellt kunde vara en flicka, men hon ville inte säga något utan vi fick dra det ur henne. Fick inte se bäbisen i profil, inte se ansiktet.
I slutet lyckades hon få två (knappt) sidobilder på bäbisen, man ser väl med lite vilja att det kan vara ett människofoster, men inte mer än så, bilderna på Simon i vecka 12+5 är MYCKET tydligare.

Mina förväntningar motsvarade inte alls vad jag fick se. Trodde att jag skulle få se en sparkande liten bäbis, men söt knoppnäsa, och iaf ett "troligtvis" om könet. Förväntade mig att få uppleva samma blixtförälskelse som infann sig när vi fick veta att Simon var en pojke (innan det kunde jag ju inte greppa att det var ett barn i min mage.) Istället upplever jag världens antiklimax, som jag räknat timmar tills jag äntligen skulle på RUL kunde nu lika gärna ha haft det ogjort, det gjorde ingen skillnad.

Om jag iaf hade fått se något som liknade en bäbis..  

Ska ringa och höra med Mama Mia om ett privat ultraljud imorgon. Känns lite surt att åka 50 mil för det, men jag måste få se att det finns ett barn i min mage, ett barn, inte bara en mage i genomskärning.

Och JA, jag är gravid och överkänslig.

Ska försöka sova och hoppas på att lite distans kan få mig att sluta älta och vara glad istället. 

Nu har vi bokat könsultraljud 9 februari, så nu är jag ett glatt preggo igen

Så det blir en minisemester till Sthlm för oss över dagen, vi har betsämt oss för att åka tåg, lättast så med Simon, sist åkte vi ju bil ner, men då måste vi ju stanna och mata honom, byta blöja osv, på tåget kan vi ju göra vad vi vill när vi vill och fortfrande åka så att säga.

Jag är glad över att allt såg bra ut såklart, men det blir på samma sätt som att jag hade varit glad om jag tex. ultraljudat njuren och den hade varit frisk. Fattar ju inte att det är en bäbis där.

Var som sagt precis lika sist innan köns-ul. Då "flyttade" bäbisen in mentalt hos mig.

Den sparkar och hoppar helt vilt nu de senaste veckorna, känner av den väldigt väl nu, men kan liksom inte förstå ändå.
Vet att vi ska få en bäbis till, ett syskon. Men det känns som att vi bara kommer att få den levererad i juni, inte som att den lever i mig nu fram tills dess. 

Stintan - Köp gularehabs foglossningsbälte, inte något från random gravidshop, det är mitt tips. Och köp det nu direkt, det kan förvärras jättefort utan bälte.

Till Lotta rekomenderar jag postafen var 12:e timme, utan avbrott. Och Piggelin (jag köpte hem storpack!)