Missed abortion

Tack för era tankar.
Spöketlaban79, jobbigt med mf efter IVF, vi hade också försökt jättelänge innan vi blev gravida, skulle precis påbörja en utredning och så blev det så här.....

Ja, en vecka hemma blir det nog.

mamita67 inte riktigt klokt att de inte berättade att det var MA, det gör ju ändå en viss skillnad i vad man kan förvänta sig om hur mycket som skall ut osv. Jag känner mig lurad av min kropp, men tycker ändå att det känns litte bättre att misfallet  igentligen skedde tidigt.
 Jag har svårt att sluta tänka på när det kan ha skett, vet att jag hade lite ont någon vecka i början, men hade nog för mig att jag hade det även när jag väntade min son. Men kanske var det då??? Jag hade också en fruktansvärd arbetsvecka med 16-17 timmars nattpass och tre veckor utan mer än en med endast två spridda dagar ledigt v5-7, var det orsaken??? det bara snurrar i huvudet hela tiden. 
Elli82 den där stunden i gynstolen, då hon sade att där inte finns något barn, den stunden när allt dog, jag blev bara alldeles tom och tyst. När jag kom ut i hissen bröt allt ihop, jag blev bara en kvidandes hög. Jag var inte heller särskilt orolig när jag åkte in, en liten blödning i v 13 behöver ju inte betyda någonting...
Vad skönt att ha någon att prata med som förstår. Jag har inte riktigt det, det är klart att jag kan prata med min man, men han försöker mest pigga upp mig med att vi säkert blir gravida snart igen, det var något fel med barnet osv, men jag behöver mer älta, älta hur orättvist allt känns, att ingenting någonsin kommer bli bättre, att jag nästan inte vet om jag vågar försöka igen.
Känner igen kommentarerna att MF är så vanligt, igår var det en nära vän som delade med sig om en annan vännina som hade fått 5 MF, 3 i v12-13 och två tidiga, men nu hade hon fått en dotter. Skulle det få mig att må bättre...NOT.
Nu börjar jag få mer och mer ont också. Jag har tänkt att eftersom jag blöder nu så kanske allt kommer ut, men det kanske det inte alls behöver göra?

Jag håller med, förstår inte alls varför man skall vänta, det blir ju lite besvärligare på jobbet också om man först skall gå och vänt, och sedan ta tabletter och så kanske det ändå slutar med skrapning. Det blir ju två veckor man måste vara borta då, när allt kunde varit avklarat denna veckan. Jag bor i Göteborg, känns som att allt som har med grav. osv är sämre här, KUBB får man inte färrän efter 35år, går man över tiden väntar de tre veckor istället för två, som de flesta andra osv... Ja, ja...

KUB menade jag förstås.

Nu har ja ont och typ en vanlig mensblödning. Jag har inte gråtit idag, kanske har tårarna tagit slut eller så är man helt enkelt bara slutkörd och tom. Det har varit så mycket samtal att ringa, flera olika på jobbet, MVC och skulle hagått privat på KUB idag. Jag skall igentligen hålla ett föredrag på en kongress nästa vecka, vet inte om jag orkar få ihop det, vet ju inte ens om jag kan fysiskt närvara eller om man skall skrapas eller liknande.
Det är jättesvårt att fatta beslut, jättesvårt att ta sig upp från soffan.

Elli82; Tog det en hel vecka med tabletterna???! eller var det väntetid till operation? Jag som räknat med att det åtminstonde skall bli färdigt nästa vecka.

sydney: Blödde du innan den stora blödningen eller var det det första som hände? Låter lite otäckt med så mycket blod. Mår du bra nu?Vad menar du med det värsta? Gjorde det ont? eller blödde du mycket?

Usche, börjar bli lite nervös för vad de skall säga på fredag. Hoppas verkligen att kroppen har klarat av det själv, jag har ju blött som en vanlig mensblödning i 3 dagar, men idag har det nästan slutat, fast jag har fortfarande lite ont.

Fanken också, ingenting hade försvunnit. Nu ligger jag här med piller och väntar på att det skall dra igång.