Vi över 30 som längtar efter första barnet

Hej!
Vad roligt att ni är så många här och i min ålder.....
Jag trodde att jag var själv i 30+ åldern med att börja med bebisverkstad.
De allra flesta jag känner runt omkring mig är inne på den andra i flera fall den tredje.

Jag ska inte säga något ont om sambon för det är faktiskt nu jag för första gången har träffat prinscharming som vill det samma som mig. 
Vi har försökt i några månader och jag har fått rätt i min lilla teori om att alla inte råkar bli gravida på en gång utan att det kan ta en stund.
Som sagt vi är mitt uppe i försökandet och det är ju trevligt. Tyvärr så måste vi göra ett uppehåll på någon månad eller två. Då jag ska in på en konisering. Det är inget större ingrepp kroppsligt men ett mycket större emotionellt pga upphållet. Man bara ser en massa magar och vagnar överallt och vill inget annat än att vi ska få en kula på magen och vagn....

Skulle vara kul att följa era ups and downs.... Håller tummarna för många plus.. 

Jaha tillbaka efter operation....
Låter mer dramatiskt än vad det är. Jag blir sövd av några snälla rara sköterskor och en gyn.läkare skär bort en liten del av livmodertappen med laser. Jag vaknar något förvirrad och är helt hundra på att jag  de senaste minutrarna pratat i  sömnen. Blir tillbaka rullad till mitt lilla rum där sambon lusläst den lokala morgontidningen i ett kalt och kallt rum. Vi får fika och åka hem.

Så nu sitter jag här framför datorn, sjukskriven. Tillät mig vara det idag även om de säger att sjukskrivningen inte är nödvändig.
Äter inga värktabletter och enligt läkaren kommer det BARA att vara som att ha mens i några dagar. jippie!

Hur hamnar man i min sits???
Jo , jag och sambon har ju levt ihop ett tag men när sexet för något år sedan började göra ont och jag började blöda ibland fick mig att fundera. Trodde först att det var att jag gått från p-piler till minipiller men slutade sedan med piller helt och det fortsatte. Det slutade med att jag först googla lite och sedan ringde barnmorskan. Fick tid bara någon dag senare och tog cellprov. Fick svar på det fort via tel. Cellförändringar... Fick en läkartid för biopsi och den visade att det behövdes göra en konisering. Vilket jag nu gjort..

Inget sex på några veckor. Stopp i bebisverkstaden... Det är som tidigare sagt det som suger mest.

Nog med egotripp!!!

Ansi30-  Det låter tufft med din agorafobi och panikångest.
jag håller tummarna för att det är 7 månader oavsett hur mkt arbete det ligger bakom.

Ernila03- känner igen din panik. Men vi får peppa varandra här!! 

Jag hoppas för er andra att oktober är en bra plus månad. Jag hoppas än mer i november.
Trevlig helg och håller tant röd inte knackar på hos er... 

Usch, det är tungt nu. 

Att ha tant röd i två veckor till minst, suger!!! Jag är trött på det redan efter 4 1/2 dag.
Jag vill inget annat än mysa. Men det är bara att vänta.....
Det ända jag kan göra är att förbereda inför nästa månad.
Rosenrot eller bidrottninggelé eller bisolvon, använder ni något?

Införskaffa teststickor, testlagret har jag hört är bra eller har någon något annat förslag?

Låter man desperat nu, måntro 

mallanis-Stort grattis!! Ska hålla tummarna att det går hela vägen denna gång.

Snart är det väl dags för er andra att hålla era teststickor redo..

MD77-strongt gjort!! 

Själv är jag inne på vecka 2 med blödningar  och hoppas att det slutar snart. Så att jag oxå kan skriva upp mig på listan. Jag kikar in här då och då för att kolla er lite!!

Hej igen!!
Ser att det är evigheter sedan jag var här inne och vet knappt hur det har gått för alla...

Själv har jag nu haft min första blödningsfria dag på tre veckor(gjorde ett litet ingrepp och tog bort en bit av livmodertappen, för den som undrar)...

Sååååå sköööönt! Äntligen, så kan vi få mysa lite.... 
Trodde väl aldrig att jag skulle säga/skriva det här men så som jag har längtat efter denna fria dag och  kommande mens är skrämmande.
Mens betyder ju ändå att  jag kan börja räkna och vara med i matchen igen!!

Hoppas på att den biten de tog bort är anledningen till att man inte tidigare blivit gravid.

Gratulerar saft och bulle!

Håller tummarna för dig ernlia03!

Jag har sagt länge att jag ska införskaffa stickor men nu ska jag göra det. Kan vara bra att veta när och om man har ÄL. Vad jag förstått så är det inte alla som har det eller vet när det inträffar och jag är en av dem.
Enkelt att kolla kanske med sticka, vad vet jag. Ska kolla denna månad och sedan har jag nog ändå tänkt att kolla upp mig för att se att allt är ok.
Med koniseringen och en "förlorad" månad funderar jag mycket på hur det står till där nere. Vad jag förstår kan man se om äggledare och annat ser ok ut.

 Jag lägger gärna in mig i BIM-listan men vet inte riktigt vart jag ska skriva in mig.
Beräknad ÄL 21-23 Försök 6 första barnet

 

Det är skönt att komma in här i tråden och läsa.
Skönt att ni/jag skriver det som dyker upp i huvudet och det är ju en del...
Både lättsamt och jobbigt.

Jag själv hade en mycket trevlig stund igår. Myspys för första gången på över en månad. Snacka om att man har längtat. undrar om det är så par som fått barn känner då det har mys efter barnafödande. (Har hört att man ibland måste hålla upp med mysandet)
Det var en stund med pirr i magen... Härligt!!

Nu är man riktigt på banan igen!! Nu kör vi hårt!

Har varit borta i helgen och besökt syster i sthlm. Alltid lika trevligt att prata strunt och shoppa lite, totalavslappning!!

Det händer massor här i tråden medan man har varit borta. Det blev lite att läsa igenom.

Gris78-Klarar du av att inte ta några tabletter trots smärtan/kliandet? Hur går det för dig? 

MD77- följer med spänning hur det går för dig. Jag tror jag inte har riktigt koll på det här med att luealfasen kan vara för kort. Vad har det för roll?

Har i fredags köpt in stickor för att testa ÄL och inser att det kanske behövs när jag läser det du Millan75 skriver om din ÄL.

Det där med att vänta in när det är dags att berätta om att man är gravid har jag funderat mycket på och vi är inte ens gravida…  Den jag först skulle berätta först är naturligtvis sambon sedan mamma. Det är inte många som vet att vi är på gång men som essalady skrev så vet man snart inte vad man ska säga. De som vet frågar inte hur det går. Men de andra blir jag tokig på. Lackade ur på en gammal kollega för någon månad sedan som plumt sa: Jaha, är det inte dags för er att få barn snart då? Ni som varit ihop så länge(2,5år) ? Stina fick ju nummer två igår!! (De har varit tillsammans lika länge som oss)Varpå jag såg rött och kontrade med: Ja du, vad jag vet så har inte storken någon egen knapp för direktleverans när man vill!

Vad gäller alkoholen så låter jag inte bli vinet till maten men det räcker med ett glas och det bara vid helger. Vid mens så kan det bli lite mer. När vi misstänkte att det kanske var något på gång tidigare i somras så tog vi till knepet att byta glas med varandra. Det försvann i glasen men det var bara sambon som drack. Kan kanske vara något till din fest MariaF79,  att prova.
Nej jag vet inte. DEt här med alkohol är svårt.