Vi över 30 som längtar efter första barnet

Hmm, i princip så får man väl räkna med att hållit på i 12 månader, "vanliga dödliga", dvs folk utanför vår tråd (eller FL i alla fall) har ju ofta inte stenkoll på äl och mens... Även om man såklart märker att det är längre mellan mensarna... Men jag tycker 12 månader oskyddat bör räknas som ett års försök!
Undrar egentligen - det finns ju statistik som säger att 80% av alla som aktivt försöker blir gravida inom ett år, 90% inom två år. Räknas det om det som gravid=plus eller gravid=barn? Om man tänker på folk som fått många missfall så känns det ju orättvist att inte få någon hjälp om man lyckats bli gravid tex. sex gånger på två år - man har ju fortfarande inget barn...

Välkommen Miamej, till en av FL:s goaste trådar!

Välkomna hit ni nya! Känns bra att vi får lite påfyllning, den senaste tiden är det många som lämnat oss för den andra tråden...

Här verkar det har varit äl igår, högre temp idag, och blir det två höga till sätter ff ut kryss. I så fall har vi prickat in alla fyra fertila dagar, puh, hårt jobb! Tio dagars väntan...

På tal om hus och renoveringar - vi har bott här i två år nu och varit väldigt långsamma med renoveringen. Inte för att vi inte vill, men för att tid och pengar inte riktigt räcker till för de projekt vi har nu... Vi har renoverat alla tre sovrummen här uppe, ett gästrum i källaren, dränerat om runt hela huset (det var det som tog knäcken på renoveringskontot för ett tag...), byggt trädäck på baksidan och också på framsidan, istället för att lägga plattor på hela alltet. Väntar på en offert på plattor till en del av framsidan nu och så ska vi införskaffa lite pö om pö till badrummet som är nästa projekt. Efter det blir det kök, vardagsrum och hall i ett svep, eftersom dessa hänger ihop och det blir lite väggrivning och så = måste spara mer pengar till det. Efter det är hela ovanvåningen färdig. Sen har vi källaren - egentligen ingen brådska alls - vi har i dagsläget en klassisk 70-tals gillestuga med brun sjögrästapet, medaljongmönstrad heltäckningsmatta och - till våra kompisars förtjusning - ett biljardbord.
Älskar också att bo i hus och det känns riktigt skönt att ha dubblerat storleken på uteplatsen på baksidan till dryga 35 kvm och att ha den i samma höjd som huset (hade två steg ner tidigare).

Millan - hm, inte för att jag har någon aning om vad du råkade ut för, men det låter väl inte orimligt att den faktiskt sprack av ditt tryck? Spricker gör det väl ibland och varför inte om de bli påverkade utifrån? Hur var det, du tog något extra blodprov eller? När skulle du få svar på det?

Annelie - hoppas att det håller i sig - och jag vill se bild!

Kiyona - spontant skulle jag nog säga nej på äl för din del, men det beror också på, har du tagit ett om dagen eller både morgon och kväll? När jag får utslag ser jag en anings aning ökning på morgonen, jämfört med morgonen innan och då tar jag på kvällen = jättestarkt, och sedan morgonen efter är det ungefär som kontrollstrecket och sedan helt borta på kvällen. Så på 1½ dygn går jag från svagt till starkt till svagt igen. Lätt att missa om man bara tar ett om dan.

Lilla plopp - spännande att höra om zonterapin och dess verkningar!

Millan - när var det du tog blodprovet, inte så länge som en vecka sedan än väl...? Jag hade också ringt, det där med att "vi ringer om det är något" känns ju keff, när vet man att de inte kommer att ringa...?

Annelie - grattis, det där ser ju jättefint ut! Angående resan - om du är på tidigt ul i vecka 8 så vet du ju hur det ser ut då, risken minskar ju enormt när man faktiskt konstaterat ett levande foster med hjärtslag etc.

Justerar lite bara.

BIM, Vi över 30 som längtar...

September
1 -- Vi vill ha barn ÄL 17 augusti (försök 4)
3 -- Jezza80 (försök nr 8 ÄL ca 21/8)
4-- Smiley
8 -- Finlandssvenskan ÄL 25 augusti (11:e försöket)
11 -- dansarkicki, ÄL ca 28 augusti (försök 28, försök 5 med Pergo, MA maj -11)
11 -- MariaF79, äl 31 augusti (försök nr 11, två mf i v 5 på försök 5 och 7)
13 el 14 --Råttentottan, ÄL 29 el 30 aug (försök 13)
14-- Polarlantis ÄL 31 augusti (försök 7, MA på nr 4)
15-- mliten, ÄL 29 Aug(försök 13)mf Dec-10
19-- Kaprifolen1979 ÄL ca 6 sep (försök nr 8)
25 -- Saftochbulle ÄL 11 september (försök nr 12, tre mf tidigare)
25 ca?-- Sophy80 ÄL godknowswhen (försök 15, 7:e m bra simmare, 2:a e spolning)
27 -- Lilla plopp kanin ( försök över 40, 30 år)
?? Kiyona - försök nummer 8, X 2009, MF 12/5, MF 20/8)

Oktober
4-- Prodigy79 (15:e försöket)


GRAVIDA MED FÖRSTA BARNET
2011
Mallanis: BF 7 juni 2011. (Försökt ca ett år ett ma och mf på vägen.)
Drömmen om Elin: BF 23 juni 2011
MD77: BF 9 juli 2011 (Bestämde mig för ca 5 månader sen, lyckades på 3:e försöket)
Rosavit: BF 11 juli (Tredje försöket)
Acinna: BF 25 juli (Första försöket efter X)
Inna: BF 19 augusti (5:e försöket)
änglabitch: BF 10 sept 2011 (3:e försöket)
Sanna77: BF 13 sept (försök nr 4)
ernlia03: BF 17 sept (försök nr 1 efter ma i v 11)
Fru KM: BF 23 sept (fjärde försöket)
Längtan81: BF 26 sept (försök nr 12)
Daniela01: BF 6 oktober (2 års försök)
Frifantasi: BF 11 oktober (4e försöket)
Längtan1980: BF 13 okt (7:e försöket)
AnnJan: BF 5 nov (3:e försöket)
Marre80: BF antingen 15:e (4:e försöket)
Lavendia: BF 1 dec (9.e försöket efter mf, totalt 16 försök)
Ceke & Kekke: BF 12 dec (10 försöket)
simtim: BF 18 dec (9:e försöket)
Ansi30: BF 23 dec (10e försöket)

2012
PeLeKo: BF 9 jan (6e försöket)
Astrogirl: BF 28 januari 2012 (försök 2 efter MA; försök nr 13 totalt)
Zalia: 17 februari (9:e försöket)
Irmelie: BF 18 feb (Totalt ett års försök med ett MA, andra pergokuren)
Fröken Ellen: BF 26 februari (13:e försöket, 2:a med Pergo)
Marja 78: BF 16 mars (försök nr 3, 1:a barnet 33 år)
Nemi76: BF 8 april (Försök nr 2 med Pergotime)
MissOlsson: BF 8 april (Försök nr 1, första barnet)
Annelie77: BF 15 maj (försök 5 efter MF i v11 tidigare 4 försök)

Polarantis - vi hade äl på samma dag då, är också på 6 DPO! Jag testade ju positivt redan på 8 DPO och eftersom jag är kung i testnarkomanernas land så...tja...håller jag koll...

Ego: igår var en riktigt riktigt dålig dag... Såg på fb att en gammal kompis till mig fått barn (vi umgås inte och jag visste inte att hon var gravid, vi är inte kompisar på fb utan har bara gemensamma vänner) + att jag läste en undersökning http://infertility.about.com/od/tryingtoconceive101/f/howsoonpregnant.htm som återigen bekräftar att det går fortare för "alla andra" - är så otroligt ledsen över att vi nu försökt i ett år och ännu inte har lyckats fullfölja en graviditet... Fick ett riktigt sammanbrott igår kväll och bara grät och grät, har gått runt idag med svullna ögon och ont i huvudet och haft nära till tårarna på jobbet... Fan vad jag hatar det här just nu!

Tack för pepp tjejer, man vet att man kan lita på er!!

Millan - ja, å ena sidan vet jag att det finns många som har det värre, som inte lyckats alls på ett år, så jo, jag kan nog inte räkna mig i den kategorin helt och hållet (blev gravid på femte försöket)...å andra sidan sitter jag (vi) här utan att vara gravida med barn som kommer att födas, friska och krya. Rapporten ihop med vetskapen om den gamla kompisen fick det bara att brista och det är svårt att hålla modet uppe när man längtar så...
Jätteskönt att bollen är i rullning och att det nu börjar närma sig någon form av beslut; ladda med bra argument så kanske ni kan övertyga även om ni först får ett nej! Men jag håller alla tummar för att det blir ett ja, så klart! Bra också att du tagit kontakt med företagshälsovården, att få stöd från någon som är proffs på att ta hand om traumatiska händelser är guld värt!

Polarantis - don't you worry - jag fick helt negativt på 7 DPO och sedan positivt på 8 DPO sist, så det är absolut inte kört. Och alla testar inte positivt så tidigt!!
Håller verkligen med om att det hittills varit ett skitår - för två år sedan sa vi att 2009 var året då vi köpte hus, 2010 året då vi gifte oss och 2011 var året då vi hoppades på att få barn... My ass!

Mitt sammanbrott blev på något vis värre av att tänka på att jag känner mig ensam i det här... Makens enda ord i allt det här är att 'vi gör vad vi kan för att det ska gå bra'... Han blir som en mussla när han är ledsen och det märktes tydligt när vi var gravida andra gången - han pratade inte om det överhuvudtaget, som om sorgen skulle bli mindre om vi låtsades som ingenting... Och så blir jag lite tjurig när han säger att VI gör vad vi kan - det är jag som läst metervis med undersökningar, som började tempa, som kissar på stickor, som köper albyl, äter vitaminer och smörjer progesteronkräm - och det är jag som får missfall. Jag vet att det är en frustration som faktiskt är förknippad med bara ett faktum - att vi inte är gravida och väntar barn, men min frustration och bitterhet riktas mot honom också, vilket känns sådär...

Sophy - grattis till egna äl!