Idag blev jag nojig igen.
Trodde jag fått urinvägsinfektion, sved lite när jag kissade o så. For på stan en sväng och så kände jag hur det började göra lite ont i nedre delen av magen oxå. Ringde mamma o sa att jag trodde jag hade uvi och frågade om jag borde åka till akuten eller om jag skulle vänta till på måndag o fara på vc. Mamma sa att jag skulle fara till akuten, eftersom hon lätt får njurbäcken inflammation o skulle behöva sjukhusvård om det hade varit hon.
Fick lämna urinprov. Visade sig att det var bra. Jag blev helt paff, var helt hundra på att det var uvi. De tog även crp, som också var bra. Jag tänkte att ja, då får jag väl fara hem igen då. Men då säger läkaren "det här blir en gynpatient". Då började jag bli orolig!
Gynjouren kom ner, visade sig vara väldigt sympatisk. Han pratade med oss och sa att urinprover såg bra ut och att jag kanske var ett gränsfall. Att jag borde fara på VC på måndag igen och lämna ett morgonurinprov, fr att veta säkert. Sen så sa han att han kunde göra en gyn us +vul om vi ville se så att allt var bra med bebisen. Vilket vi såklart ville, då vi blev erbjudna det.
Gyn.läkaren var supegullig! Först visade han en sidobild, det första jag kikade efter var hjärtat. Som syndes väldigt tydligt den här gången, tickade på bara bra. Sen visade han oss lårbenet, foten, urinblåsan, ryggraden, hjärnhalvorna o så försökte han få fram kotten mer i profil mm.. CRL var 6,33 cm, så han trodde vi var i v.12+3 istället för v.12+1, men han sa att det handlade bara om nån millimeter hit eller dit, vilken dag man hamnade på.
