4 missfall.. Finns det hopp?

Åh va roligt timoa, förstår att du måste vara jätte glad  jätte grattis till er.

Nä tyvärr Lennart har inte hört av sig ännu  men hoppas inte de dröjer allt för länge till vill gärna veta vad som händer.

Ja mår faktiskt inte speciellt bra, är väldigt trött på detta orättvisa livet! om vi bara kunde få ett svar på varför så hade allt kännts bättre för då hade ja vetat...
Även om ja får göra ivf så gör ju inte de så att ja inte får missfall igen och de e de som känns så jobbigt för ja pallar inte detta mer nu, tycker de räcker gott å väl med 5 missfall för en person att behöva gå igenom.

Ja har verkligen tappat hoppet helt ingen medicin verkar ju fungera.

Fy skjutton va ja känner mig hemsk, började ju jobba i måndags igen efter 2 veckors sjukskrivning och ja fasade för att komma tillbax och träffa min gravida kompis/arbetskamrat som var i v.23. De va hemskt ja satt med gråten i halsen hela måndagen och tisdagen, varken jag en hon visste vad vi skulle säga till varandra, hon vet om min historia.

I morse fick jag ett sms av henne att "nu vet jag hur de känns att inte få höra hjärtljudet" hon har fått missfall i v.19 helst fruktansvärt ja känner mig så dum för att ja knappt va glad för hennes skull och nu händer detta henne.

Ja har så svårt att glädjas åt andra och de känns så hemskt.

Givetvis är man glad för andras skull men ändå har ja svårt att glädjas och träffa dessa människor!

Hon har fått en tid i morgon så då ska hon in å föda ut den lille, dom ska väl göra en obduktion på den och se va det var för fel om dom nu hittar nått.

De känns som man aldrig under 40 veckor kan vara säker, min svägerskas kompis fick missfall i v.39+5 bebisen hade fått namelsträngen runt halsen! Man blir ju livrädd över detta med å skaffa barn.

flawless: Ja förstår verkligen hur du känner dig.

Under dessa 2,5 åren som vi har försökt och fått 5: ma så har tre utav mina vänner fått barn, och de värsta är att jag kan inte träffa dom så nu mera har jag ingen kontakt med dom längre och den ena är min allra bästa vän, de e fruktansvärt, hon förstår mig verkligen men de e väldigt tråkigt för mig. Hon fick barn för en månad sedan och ja har inte ens varit där och hälsat på henne och sett den lille!! ja känner mig så jävla rutten och de värsta är att jag knappt är glad för hennes eller dom andras skull!!!!

Jag tänker på detta som har hänt oss varje sekund, de e skit svårt att hålla inne tårarna, mina dagar går verkligen upp å ner.

Jag vill så gärna ha en lite bebis att hålla i famnen och gosa med än å hela tiden gosa med alla andras barn!

Jag är inte speciellt positiv till om vi någonsin kommer få några barn, man ska ju vara glad över att man blir gravid på egen väg men de hjälper ju inte så länge som man inte får behålla den.
Ja vet inte vad ja ska göra för att må bättre, testade att gå till en psykolog nu innan jag blev gravid men hon hade ju inget vettigt alls att säga och hon kan ju ändå inte hjälpa mig med mitt problem " att få ett barn "

Jag vet inte om jag vågar försöka igen för jag vet inte vad som händer om jag får ett till ma, ja kan verkligen inte förstå att man ska behöva gå igenom så här många, kan fan räkna alla missfall på en hel hand nu de e inte klokt!!!

Ja de e så himla skönt att man har alla er tjejer här som förstår en och som man kan prata med.. Man tror man e helt själv i världen över att gå igenom detta men här på familjeliv är vi hur många som helst, de pratas allt för lite om missfall runt omkring tycker ja.

Nä mina kompisar har inte reagerat negativt men dom hör inte heller av sig, förmodligen vet dom väl inte vad dom ska säga till mig, va säger man till någon som fått 5 ma!! folk säger bara att ja de finns inga ord och de har dom helt rätt i, ja finner inte heller ord längre.

Förhoppningsvis kommer de bli våran tur men hur länge och mycke ska man behöva klara av innan man bara vill lägga sig ner å dö.

Nästa gång ja blir gravid ska ja få progesteron och ja tänkte även ta Trombyl, trombyl provade jag fjärde gången men de gick inte så nästa gång hoppas jag på progesteron, men man vet aldrig finns ju dom som tagit de med och ändå fått missfall så jag vet inte riktigt vad ja ska få hoppet ifrån..

Vad ska man begära för medicin till nästa graviditet???

Jag vill själv ta Trombyl och proggisar men finns det något mer man kan ta, vad är skillnaden på trombyl och fragmin/innohep??

Jag äter 2 tabletter av "mitt val kvinna" också men jag kan stoppa i mig hur mycket tabletter som helst bara de hjälper mig att få ett barn!

Ringde repro sahlgrenska nu för att boka in en tid hos min läkare där, jag behöver medicin och hjälp för vi står fan bara här å trampar vatten.. då säger dom att jag inte längre ska vara där utan ska gå hos en kvinna på östra sjukhuset, lämnade 14 rör blod till henne för 5 veckor sedan och dom var givetvis bra så åter igen är det inget fel på mig...

De värsta med detta är att det är ingen som sagt det till oss att vi nu ska till östra utan de fick ja reda på nu när jag ringde sahlgrenska, ja blir så trött, ja vill bara komma till någon som kan ge mig progesteron och trombyl.