Barbamamma: Det gick bara bra på UL, den här gången var jag inte nervös så jag skakade heller... Allt såg bra ut vad hon kunde se
Nej, vi kollade inte kön, har inte gjort det nån gång förut heller. Men jag tror att jag har en jäkligt bra gissning, men vi får se
Idag hade vi en av våra arbetskamrater här (sambon o jag jobbar ju på samma ställe) o hon bara garvade när hon såg magen o sa ,jag visste väl det!!!
Hon hade hoppats, men inte vågat fråga.. Hon är själv mammaledig nu så tyvärr löser vi av varandra med ledighet, synd , för vi ska jobba ihop på mitt nya område o vi har superkul ihop när vi jobbar.
Ja jag hoppas ju kunna få ihop en liten buffert i alla fall, har som sagt ett par stora grejor kvar o sälja o dom får förhoppningsvis gå in på sparkontot
Pengarna i kuveret spenderade vi idag, bokade kryssning till Riga, åker på tisdag
Ska bli trevligt!!
Am zandra:Ja jag hade ju hellre suttit på en lagom enslig strand istället för o trängas på skara sommarland, men jag är väl en enstöring kanske
Jag vet ju hur det känns o ha det så tungt som du har det , jag har det färskt i minne
Det tar så otroligt mycket energi från en o det känns som man håller på o bli knäpp på allt grubblande ibland... Jobbigt att han ändrade sig så när Linn föddes! Tungt!! För mig var det mer så att till slut tar tålamodet slut, alla dåliga sidor övervägde o hans sätt när min pappa låg döende blev liksom droppen. När pappa var borta kände jag att , nää, det var inte värt det längre, varför skulle jag bara ge o ge o aldrig få nått tillbaka? O fixa o dona o laga mat o tvätta o diska o städa o klippa gräs o skotta snö o sköta barn, men bara få skit? Jag gav upp helt enkelt, valde MIG för en gångs skull!! Sen är ju inte det rätt väg för alla!! Alla måste ju hitta det som är rätt för dom, för en del funkar det ju kanon om man går iväg o får hjälp, men jag kände att jag inte ville det, saker som han gjorde o sa under dom sista månaderna fick mig o helt tappa alla känslor för honom, kände att det aldrig skulle gå o reparera
Sen är ju egentligen min grundsyn att har man gift sig så är det för livet, men ibland blir det ju inte riktigt så.... Jag har grubblat många gånger efter det om jag gjorde rätt o kommer alltid fram till samma svar; JA!!! För min del hade det inte gått o rädda. Jag kan bara säga att klaga på här du om det är jobbigt, det är så sköööönt o få skrika av sig ibland!!!! Kram!