Biverkningar av P-stav

När jag hade Implanon så upplevde jag inte några större biverkningar.

Med Jadelle (hade den staven under ett år) så blödde jag konstant, hade kanske fem, sex helt blödningsfria dagar under ett år, annars varierade det mellan rejäla "mens"-blödningar till stänkblödningar.
Jag mådde fruktansvärt illa och gick ner i vikt, blev yr i huvudet och väldigt trött. Sa till barnmorskan att jag inte mådde bra och ville ta ut staven redan efter tre, fyra månader, men hon rådde mig att fortsätta och se ifall det gick över.
Mådde bara värre och värre, kände mig deprimerad, frusen, vid sex eller ens onani så fick jag oerhörda magsmärtor, det krampade verkligen, vågade inte få orgasm... ändå tyckte barnmorskan att jag skulle avvakta och se.

Till slut ringde jag barnmorskan och förklarade att om hon inte bokade en tid för att få dem utplockade så skulle jag själv skära upp armen och då först gick hon med på att boka in mig på en tid. Tilläggas bör att ena staven blivit inkapslad, så vid uttagningen så fick de bara ut den ena och fick sedan skicka mig på en "akuttid" till en läkare några timmar senare för att läkaren skulle kunna få ut den andra staven, så jag har ärr både vid insticksstället och så ovanför, armen hade svullnat efter att ena staven hade plockats ut så att den andra staven inte kunde tas ut via samma hål, utan istället snittade de ovanför staven och fick ut den den vägen.

Jag mådde helt enkelt skitdåligt av Jadelle.

Det var jag med!
Men samtidigt så mådde jag så förbannat dåligt att jag liksom inte orkade bry mig utan lyssnade till det där: "Men det kan vara så i början, innan kroppen ställer in sig på hormonnivåerna blablabla"...
Jag är grymt imponerad över att mannen som numera är min make orkade med mig under den där tiden faktiskt. Varje gång jag reste mig från en stol höll jag på att svimma, varje gång vi skulle ha sex så fick jag ont och inte var jag särskilt sugen på det heller eftersom jag som sagt hade mer eller mindre konstanta blödningar...

Nåja, det som var bra var att jag inte har några men av det hela idag i vart fall, förutom små ärr på insidan av vänsterarmen och en bergfast övertygelse om att jag aldrig mer kommer att använda Jadelle.

Det finns ju de som det fungerar jättebra för, kul för dem, men jag kommer aldrig begripa hur barnmorskan tänkte när jag beskrev hur dåligt jag mådde och hon ändå tyckte att jag skulle fortsätta ha stavarna inne.