Varför ätstörningar?

Jag skulle vilja säga att bulimi oftast handlar om mat, utlöses av (bristen på) mat, vidmaktshålls med (fel/för lite/oregelbunden) mat och botas med hjälp av mat. Håller med den som ovan rekommenderade "Mattillåtet" av Gisela van der Ster. Självklart kan hetsätningsattacker utlösas av psykiska orsaker, men en mycket större del än man kan tro har rent fysiologiska orsaker. En svältande kropp "kräver" hetsätningar, ångesten efter hetsätningen "kräver" att du kräks och efter att du kräkts kommer kroppen åter "kräva" kompensation. Att börja sammarbeta med kroppen och ge den vad den behöver när den behöver det är svårt, men fullt möjligt.

Jag var sjuk under 10 års tid. Gravt underviktig i perioder, bulimisk i perioder. Totalt isolerad av min sjukdom under flera år och trodde att det var något fel på mig som inte kunde bryta mig loss ur ätstörningsträsket. Idag, med hjälp av bland annat Mattillåtet, äter jag regelbundet, utan förbud och utan ångest. Jag känner mig verkligen 100% frisk och njuter fullt ut av ett liv där jag kan äta, träna och må bra utan att ständigt räkna kalorierer.
För mig var det en befrielse att inse att jag inte var något "pucko" som inte kunde sluta med mina matorgier eller svältsessioner. Jag var i stället en människa som misshandlat sin kropp och när jag slutade med det blev jag till sist frisk. Det var inte lätt, det var inte så roligt alla gånger, men det var värt det. Idag är jag normalviktig, men behöver inte väga mig för att veta det. Vågen har jag slängt ut för länge sen.

Tack för era svar. Vad står det ungefär i den där boken? Hur man kan bli frisk?

Den får dig att inse att det du gör aldrig kommer gå vägen. Att du ska äta av allt, men lagom. Att du ska äta ofta istället för att försöka låta bli och sen äta för mycket. Att du inte är konstig eller ensam. Att du bara kommit snett och ser allt på fel sätt. Att det finns en väg bort från ätstörningen och om väg till ett friskt liv. Du kan låna den på biblioteket eller Beställa den på adlibris.se. Det finns hjälp för dig. Om det inte funkar med fin psykolog så be att få byta. Tror ktb vore det bästa för dig. Du får starta där du är och se framåt. Du får kära dig att påverka ditt diet liv. Värsta predikan här, men du kan bli frisk om du vill. Du måste bara kämpa för dig.

fd, tack för att du bryr dig! Vet inte om jag ska berätta för någon närstående eller om jag bara ska söka hjälp för det här men vart gör man det? Jag har kontakt med psykiatrin men dom bryr sig inte om mina ätstörningar och jag har inte velat berätta att det är värre nu. Känns pinsamt, känner mig dum och äcklig Fattar inte varför jag gör så mot mig själv. Har inte haft ett lätt liv och nu fortsätter jag att göra det värre.. fattar inte

Det handlar inte om maten. Allt sitter i huvudet.
Du har en inre smärta som du dövar med mat.

Du behöver hjälp från en utestående. Rekommenderar långvarig psykodynamsik psykoterapi.

Frisk,

jag håller med dig! Så länge man inte får i sig tillräckligt med näring så är det ingen idé att ta tag i det andra. Jag började med maten och när det gick bra så tog vi tag i resten. Maten tog ett par år och sen tog resten ytterligar1-2 år. Lång tid, men det va så värt det. När jag var bra vid 28 års ålder så ändrades allt i mit liv.

Jag fann kärleken, för att jag kunde älska mig själv. Så länge jag hatade mig och tyckte synd om killar som var ihop med mig så kunde jag inte leva med någon annan. Nu har jag ett barn, ett andra på väg och jag har faktiskt aldrig problem med maten mer. Tankar kan komma, men jag vet vad jag ska göra istället.

KBT, räddade faktiskt mitt liv.

Så TS börja med maten och gå vidare till problemen sen om det ens kommer behövas. Det är inte säkert. Ingen idé att älta det som varit utan bättre att se framåt. Jag åt även antidepp, för jag hade dålig inpulskontroll. Den medicin jag fick hjälpte mig att tänka efter + att jag slapp dom värsta dipparna.

Jag berättade för mina vänner och min familj efter ett tag och det hjälpte oerhört. Jag sa att jag bara ville att dom skulle veta att jag hade det jobbigt, men att jag fick hjälp och jobbade för att bli bättre.

Sök hjälp igen och va ÄRLIG. Hellre överdriva problemen isf så att du får hjälp! 
DU är värd det. 

Jag hade bulimi mellan 15 och 22 års ålder. Ingen märkte något, utåt var jag en pigg, glad, duktig och trygg tjej. Började gå i tearpi när jag var 19 och det räddade mig. Hade försökt sluta hetsäta och kräkas så många gånger att jag tappat räkningen mha självhjälpsböcker, hård disiplin etc men fick ständiga återfall. Till slut efter påtryckningar av min pojkvän sökte jag hjälp (hos psykolog på ungdomsmottagningen).

I mitt fall var bulimin ett matmissbruk, där jag använde hetsätningen lite som en "snuttefilt", eller för att döva en underliggande ångest helt enkelt. Jobbade väldigt mycket med att bearbeta känslor och med realtionen till mina föräldrar bland annat.

Idag är jag HELT frisk. Har ett helt normalt och sunt förhållande till mat! Underbart för mat skall njutas! Det går att bli frisk! Även om det för många kan vara svårt att bli av med "tänket".

Du ska inte börja med något annat än vanlig mat!!! Jätteviktigt! Försök äta dom där 5-6 små målen och håll dig där emellan. Om du får i dig för lite som du garanterat får med nutrilett så kommer du hetsäta och kräkas igen.

Jag funderar på om du ska gå till en kostrådgivare med kognitiv inriktining. Då får man lära sig äta rätt och även arbeta med det som triggar och leder till hetätning. Du ska även hitta andra lösningar än att hetsäta. För mig var det att ringa en kompis, ta en promenad tx. Något som får dig bort ftån maten så att säga. Ångesten du känner går över utan att äta. tar längre tid, men det går över.

Hoppas du tar tag i ditt liv och söker bättre hjälp än du hittills fått.

Kramar och lycka till!

DU är värd att leva ett friskt liv och du kan om du vill!

Du kommer inte gå upp av vanlig mat! Jag lovar! Tvärtom isf. Läs boken så får du veta vad som händer i din kropp när du börjar äta. Den sparar just nu på allt du får i dig, för den vet inte när den får mat nästa gång.

Jag var precis lika rädd som du, men dina farhågor kommer inte besannas. Att du ser svullen ut nu beror på att du spyr. Kroppen kämpar emot dig med alla medel, för att DU SKA ÖVERLEVA!

Jag vet precis hur du känner, hur du mår och jag tycker det är så synd, för om du börjar äta vanligt och tom. felar ibland så händer ingenting! Du går inte upp av att äta fel en dag utan många dagar. Det jag har insett efter tiden som sjuk är att inget jag gjorde var värt att gå ner i vikt. Jag väger hellre 10 kg mer och LEVER och har ROLIGT än 10 kg mindre och är världens olyckligaste och ensamaste människa! Det finns en väg till ett frsikt liv och den är värt ALLT kämpande!

Kramar

Tack så mycket fd för ditt inlägg. Jag har börjat läsa boken, har inte kommit så långt ännu men jag märker att den är väldigt bra. Har sedan tre dagar tillbaka börjat försöka äta "normalt". Det har varit grymt jobbigt och jag har fått tvinga i mig maten, men jag ska fan vinna över det här. Jag har tidigare nästan aldrig ätit frukost utan bara druckit kaffe eller te men nu äter jag två rågbrödsskivor med smör, ost, skinka och tomat eller någon annan grönsak. Första dagen verkligen tryckte jag i mig det och det tog väl en halvtimme att äta upp de två mackorna..Idag gick det lite lättare Lägger in mellanmål som en frukt eller något lätt mellan målen med tvång också, innan har jag ju sparat allt till kvällen och frossat och kräkts.. Jag var på väg att kräkas igår efter att jag ätit fyra havrekakor men jag klarade att avstå..fast hade jag ätit mer hade jag nog spytt och jag inser att jag kanske kommer falla dit ett par gånger till.. Men jag tror jag är på väg i alla fall och jag hoppas jag får plats på behandlingen.
Kramar

ÅH, jag blir så glad!!!! Precis så är det. Om du äter för lite hela dagen så blir du FÖR hungrig och hetsäter mycket lättare! Jag tycker du är fantastiskt duktig. Och vet du vad? Att du VALDE att inte spy är superstarkt! Visst försvan ångesten efter ett tag iaf? ÅH, det är bara så fantastiskt roligt!

Och vet du vad? OM du gör fel en dag eller kräks så fortsätt kämpa nästa dag. En gång är ingen fara utan det är när du repeterar betendet som det går illa.

Så kämpa på! Du är fantastisk och du KAN om du VILL, kom ihåg det! :)

Kramar

Måste bara få skriva av mig. Har så himla ont i magen, den blir helt uppsvullen när jag äter och jag har massa gaser Har varit jättetrött sen jag började äta normalt också. Normalt eller?

Jag tror att det är okej, men vänd dig till sjukvården om du är osäker. Jag hade inte ont när jag började äta. Men det kan ju vara olika. Jag vet ju inte vilken skada din kropp tagit. Det kan ju vara svårt i början när magen faktiskt får jobba. Dricker du mycket vatten? Äter du mat som ger gasig mage? Tex, lök, bönor osv.

Det kan också vara så att kroppen har fullt upp med att ta vara på maten och det kan göra dig trött. Sen kanske du känner av trötthet som dom flesta som äter mat gör. Brukar på skoj kallas matkoma. :) Jag blir alltid trött en stund efter att jag ätit.

Tack för svaret. Det var sådär i två-tre dagar sen blev det bättre. Tror magen var så ovan vid att jobba med något? Det går helt okej att äta på dagarna men inte så bra som jag tycker det ska gå. Har inte spytt någon gång i alla fall Hetsåt dock i fredags nästan en hel chipspåse...jaja jag tar nya tag varje dag.
Kram

Ps om det finns fler som försöker bli friska eller blivit får ni gärna skriva om erfarenheter

Betendemedicin gav mig en puff i rätt riktning, de kanske kan hjälpa dig med ? Nu känns det som om jag äter och äter och är aldrig hungrig. Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, kvällsfika, och så äter jag enligt tallriksmodellen. och jag går ner i vikt hela tiden och går alltid en promenad efter lunchen utöver det har jag bestämt mig för att äta godis lördag och söndag. Jag tränar väldigt mycket utöver det också kanske lite för mycket ibland men jag måste få göra det för att orka leva och få mindre "hjälp jag har ätit ångest" Just nu så käkar jag glatt godis och mår bra av det och mitt beslut att äta.

Det behöver inte bli perfekt heller. Inte så många som äter vad dom skulle anse vara perfekt. Du har kommit en lång bit på vägen iaf. Så bra att du inte spytt. Det är det bästa. En chipspåse va väl inte så farligt!? Vet att jag som "sjuk" hade tyckt det, men det är många som gör det utan att ha några problem med et alls. :)

Du är fantastiskt duktig och ett återfall här och där kommer inte skada dig! Det är fullt normalt. Gör som du börjat med och ta nya tag direkt. Kvällarna verkar vara värst. Varför? Likadant för mig, men om du kan ta reda på varför så kommer du kunna förhindra det också.

Fortsätt jobba på. :)