• TjockKatt

    ADD symptom hos vuxna

    Blackbird skrev 2011-01-11 23:05:57 följande:
    En undran, har ni det också som så att när ni är i ett samtal med någon och den andre pratar, att ni liksom oavsiktligt börjar tänka på annat lite då och då? Att ni liksom inte orkar lyssna tillräckligt länge? Sen händer det mig ofta att jag bara för det avbryter folk mitt i deras meningar bara för att jag plötsligt fått en tanke. Ibland har tanken koppling till det de säger och ibland är det något annat som bara poppat upp i mina tankar.

    Och SÄRSKILT på föreläsningar orkar jag knappt lyssna på vad läraren säger, om det inte är så att jag måste anteckna. Om anteckningar inte behövs, då orkar jag faktiskt inte lyssna. Det gör att jag ofta måste bolla med mina kurskamrater för att ta reda på om jag missat något. Men av någon outgrundlig anledning klarar jag mig ändå och får många gånger väldigt höga betyg  
    Tja, hela grejen med ADD/ADHD är ju att det är en uppmärksamhetsstörning, så det vore ju märkligt om ingen här kände igen sig.
  • TjockKatt
    strulmaja skrev 2011-01-12 00:04:28 följande:
    En rolig grej som hände igår och som även visar skillnaden mellan mitt och en NT-persons tänk (dvs min sambo)

    Jag sov på soffan natten till igår. På morgonen vaknar jag av sambon, han nästan springer ner för trappen och jag hör hon han andfått säger till dottern: Nu är det bråttom, vi har försovit oss!
    Jag kollar klockan och den visar 7:50. En timme kvar tills dess vi ska vara på plats dit vi skulle och det tar ca 5 min med bil. Medan sambon stressar runt här som en galen apa ligger jag kvar på soffan och förstår inte alls paniken. Det är ju en hel timme kvar!
    Nåväl... den timmen försvann väldigt snabbt sen och vi kom försent p.g.a mig Flört
    Haha, jag är exakt likadan! Världens tidsoptimist! Jag kan ta i morse som exempel eftersom jag skrev lite om det i tråden. När klockan var tjugo över sju tänkte jag att oj vad skönt, en halvtimme innan jag ska gå, det blir ju kanon då hinner jag käka, borsta tänderna, sminka mig och klä på mig utan problem. Ändå stod jag färdig först tio över åtta. Vem hinner allt det på en halvtimme? Hur tänker jag?
  • TjockKatt
    strulmaja skrev 2011-01-12 00:16:08 följande:
    Ja och aldrig lär man sig. Jag har upptäckt att jag har oerhörda problem med att räkna ut tidsåtgången för alla dessa små moment (smink, tandborstning, påklädning, frukost etc) och jag tar aldrig mer oförutsedda händelser i mina beräkningar (därför jag blir så satans arg när något sådant inträffar som uppehåller mig sen förmodligen) eller tiden det tar att förflytta sig emellan de olika momenten. Det blir liksom för abstrakt eller nått att tänka på. 
    Precis så. Förstår inte heller vad man gör fel, hur gör andra liksom?
    Anonym (ADD?) skrev 2011-01-12 00:17:57 följande:
    Ja just det, hur gick det imorse? Tog du dig iväg?
    Nä, kör på i morgon istället. Vilket påminner mig om att jag nog ska sussa nu, jag ska ju upp sex i morgon. -.- Först skulle jag lägga mig vid tio, sen elva, sen tolv och nu var klockan visst halv ett. Ja, ja, det går nog bra. Natti!
  • TjockKatt
    Harlow skrev 2011-01-12 00:34:10 följande:
    Tjockkatt, addade dig på FB nu. Vi har en del gemensamt såg jag precis. :o)
    Jaså? Jag accepterade nu. ^-^

    Fan, jag måste verkligen lägga mig nu, fem timmars sömn låter inte så dumt, även om jag inte är ett dugg trött eller intresserad av att sova. Fast jag skjuter nog upp det till klockan ett. Gillar jämna klocktider.
  • TjockKatt
    Harlow skrev 2011-01-12 00:39:00 följande:
    Ja, gör det så pratar vi imorrn.
    Jag har några frågor till dig ang. det vi har gemensamt,  jag tar och mailar. Är lite förvirrad kan man säga. SJUKT SJUKT SJUKT sammanträffande...
    Jamen gör det, nu blev jag ju jättenyfiken!
  • TjockKatt
    Anonym (funderar) skrev 2011-01-12 06:52:07 följande:
    Mer om glömska tex när man står i duchen och inte kommer ihåg om man redan tvättat håret eller inte?? irriterande
    Bara att lukta på håret.
  • TjockKatt
    Anonym skrev 2011-01-12 07:12:23 följande:
    Oj men herregud! 

    Varenda punkt på listan är en beskrivning av hur jag är. Precis allt stämmer, varje ord. Jag har alltid känt att något har vart fel på mig. Skolan ville få till en utredning på mig när jag var liten men då sa barnpsyk att personer med ADD inte var överviktiga. Jag åt alltid när jag var uttråkad som barn vilket resulterade i övervikt. Det kanske inte alls är så att jag har ADD men det är läskigt när precis allt stämmer till punkt och pricka. 
    What!? Varför skulle inte personer med ADD kunna vara överviktiga? Det kan man ju bli oavsett diagnos (tom ätstörningar)! Vilket trams!
  • TjockKatt
    solens skrev 2011-01-12 12:47:39 följande:
    hej
    det är intessant tråd.
    vad är skillnad mellan add,adhd och autism?
    ADD är i stort sätt ADHD utan hyperaktivitet. Autism är ganska annorlunda även om de flesta npf går in i varandra. Men man kan säga att personer med autism (högfungerande, utan begåvningshandikapp) har svårigheter med det sociala som inte personer i normalfall har ifall dom "bara" har ADHD/ADD. Man kan inte läsa av människor och förstår ofta inte sociala koder eller underliggande budskap. Man kan tex bli jätteförvirrad om någon ironiskt säger "Åh, jag är så glad idag" och samtidigt signalerar med hela kroppen och ansiktet att man är asförbannad. Det kan bli jättesvårt eftersom munnen säger en sak men signalerna visar annat. Sen är det givetvis mer saker som skiljer också, likaså från fall till fall, men det är lite grunder iallafall.
  • TjockKatt
    Anonym (fått diagnos) skrev 2011-01-12 09:19:41 följande:
    Nej, hade inte druckit igår. Vaknade dock fortfarande full och hade dragit igång stora projekt med många människor inblandade. På morgonen trodde jag fortfarande det var en god idé, men sen vände det och jag insåg att det där inte skulle gå att genomföra med mitt mående.

    Jag får ta och sluta med den antidepressiva medicinen jag fått, biverkningarna blev förskräckliga och jag har även under en period lurat till mig lite andra preparat som är rent livsfarliga i kombination med antidepp + att jag druckit alkohol. Det är inte konstigt att jag mått/mår som jag gör.

    Men jag accepterar inte att jag tillåts passivt/aktivt ta död på mig själv, längre. Imorgon gäller det och jag har dokumenterat och förberett...

    Men som vanligt när det gäller vården så får man ju ändå förbereda sig på besvikelse.
    Nej, du ska absolut inte tillåtas ta död på dig själv! I morgon kör du så det ryker och KRÄVER den hjälp du behöver och vill ha. Det är deras skyldighet att tillgodose dina behov. Stå på dig, om energin tryter så kör ändå. Vila kan du göra efteråt. Satsa allt du har. Jag håller på dig! Hjärta
  • TjockKatt
    Anonym skrev 2011-01-12 10:52:32 följande:
    I så fall torde mer än en med bokstavsdiagnoser vara fel-/överdiagnostiserad. Jag har nämligen mer än en gång sett symptomen på barn som fått sk DAMP-diagnos gå i regress när föräldrarna via föräldraskola börjat tillämpa nya förhållningssätt. Vilket inte borde vara möjligt om det handlade /bara/ om hjärnkemin... För att ta ett populärkulturellt exempel, tänk "Nanny-programmen". Det känns som om ganska många barn skulle uppvisa bokstavssymptom på det sätt vissa föräldrar beter sig. Hade de gått till BUP hade de kanske också fått en diagnos. För att personalen där fokuserat på barnet och inte på dess miljö.
    Jag säger inte att barnen inte ändå kan ha många av symptomen som tas upp här. Men det har många normalstörda friska också
    Givetvis förekommer det, precis som inom all vård, att en del får fel diagnos. Men diagnoser går att bli av med också om man tror att dom är felaktiga. Bara att kräva en omprövning.
    Saken är ju det att dampbarnen du beskriver antagligen är i behov av struktur och annat arbete för att kunna fungera bättre. När dom får sin diagnos och den hjälp dom behöver så anpassas omvärlden så gott det går efter dom och dom får inte samma behov av att bete sig som dom gjort innan. Många utbrott och liknande som speciellt utåtagerande pojkar kan drabbas av beror ju på någonting, att dom inte förstår omvärlden, att andra ställer för höga krav osv. Dämpas det av så dämpas givetvis symtomen också av när barnet mår bättre. Dessutom blir många medicinerade och det kan dämpa hyperaktiviteten för många barn. Eller att föräldrarna ordnar med fritidsaktiviteter som är aktiva, tex någon sport, så barnet får ut hyperaktiviteten på det sättet.
    Det är inte så det går till, man tittar inte bara på hur barnet fungerar i hemmet och ger en diagnos därefter. Det är MYCKET mer än att man får utbrott i hemmet som spelar in för att man ska få en npf-diagnos. Det är en utdragen process och ingenting man sätter hur som helst.
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna