Min ADD medicin heter Medikinet, innehåller Amfetamin.
Men det är INTE ren Amfetamin, utan en molekyl av det som har böjts flera gånger.
Så tar du lite för mycket av din medicin en dag så blir du INTE hög, utan man kan känna ett litet obehag..
Och väljer du att avsluta din medicinering efter en lång tid får du INGEN abstinens som du hade fått om du hade knarkat amfetamin.
Skrev dom ut medikinet direkt? Jag trodde man började med annat först.
Att det är de "vanligaste", liksom. Men det skiljer sig säkert åt, personen som skrev ut din medicin hade kanske märkt bättre resultat hos sina patienter med den medicinen och så. Det är nog väldigt olika, men de jag pratat med, ink mig själv, har haft de tre ovanstående medicinerna som förslag först.
Minns inte namnet dock. Brukar höra ihop med dyslexi har jag för mig.
Virrig är jag också. Glömmer jämt saker men det har blivit bättre nu sen jag började med kalender.
Jag tänkte fråga om någon känner igen sig i en annan sak, som jag upplever som riktigt jobbigt. Det är nästan mitt värsta "symtom" vågar jag påstå. Jag går konstant runt med en inre stress och irritation. Jag blir arg på allt. Speciellt när saker och ting knölar, typ om jag ska försöka hänga upp en morgonrock på hängaren, håret är blött och det är kallt och när jag försöker så lyckas jag välta saker och får inte upp morgonrocken. Sånt gör mig GALEN!! Jag får nästan panik av tanken. Likaså när jag ska sätta mig i soffan med en tallrik mat. För att komma fram till min plats måste jag klämma mig emellan divanen och soffbordet. På divanen sitter min sambo. Såfort jag avlägsnat sista milimetern av min kropp från det lilla mellanrummet slänger han dit benen och allt igen. Om jag då ska gå tillbaka direkt för att hämta dricka så måste han sucka och flåsa och lägga bort benen igen. Jag blir galen!! Är det så svårt att ha kvar benen från utrymmet tills dess att jag har fått allt på plats och fått sätta mig ner!? Jag blir vansinnig av såna saker. Kan dra tusen exempel men jag hoppas ni förstår hur jag menar. ALLT stör mig verkligen. Klarar knappt av att gå ute på vintern för trottoarerna är aldrig riktigt skottade så man måste pulsa fram och glider omkring och man kommer aldrig över vägen vid övergångsställena så alla bilar hetsar och man kommer aldrig fram till sitt mål. Man får ju panik!
Alltid något! 