• BeaBee

    ADD symptom hos vuxna

    vadskajaghetadå skrev 2011-02-07 22:34:06 följande:
    läser era inlägg och förstår precis vad ni menar och känner....

    nu känner jag bara gällande mig att jag int vet hur länge jag ska orka, känns som det tas så lätt på detta och svårt, långdrage att få en diagnos. ALLA jag pratar med tar lätt på detta och tycker att allt är normalt, och det känns dessutom lite som att jag bara är lat.

    jag går ju hemma nu utan jobb med "lön" får ingenting gjort och det blir bara värre och värre. trots att man inte gör ett skit om dagarna orkar jag knappt komma upp om mornarna, min sambo hjälpte mig skicka in viktiga papper till csn. jag tänker bara "snart snart" mmen det blir ALDRIG v.
    orkar inte mer, banala jävla saker som bara skjuts upp gång på gång, städning som aldrig blir av  till grunden..ja det r ju bara 2/100 saker..
    Hej,

    Ja jag har precis som dig även när jag var arbetslös så var jag jämt trött och slut och fick inget gjort. Jag flyttade ihop med sambon innan jag förstod vad som var fel på mig och han och jag har bråkat en hel del för att han trodde att jag bara var lat men nu har vi båda fått förståelse för det och jag har lyckats få ordning på hur jag ska fungera hemma. Ang jobb så sa jag upp mig idag från min halvtid, ska jobba tills i slutet av mars och jag har sparpengar och fakturor som jag väntar på att få betalt för som räcker fram tills att karensdagarna för a-kassan är slut och om jag behöver a-kassa. (har ett företag så det måste jag sätta som vilande i sådana fall). Det kanske är drastist men jag mår så dåligt över mitt jobb eftersom jag jobbar hemma och inte känner att jag får något gjort, då blir jag bara stressad och ännu mer apatisk. Jag sover inte alls numera men igår när jag fattat beslutet och pratat med mamma och sambon och båda tyckte att det var en bra idé att sluta så kunde jag heltplötsligt sova så nu är jag någorlunda pigg. Jag är så glad just nu!

    Jag har även fått tid för att påbörja utredning den 17 så nu ska jag använda min nyfunna energi till att söka jobb.

    Som du säger så är det de mest banala saker som skjuts upp och jag i alla fall blir så irriterad på mig själv. Det är därför det är så skönt att ha den här tråden så att man inte behöver känna sig ensam.
  • BeaBee

    Idag är det en dålig dag, jag har inte på långa vägar kommit igång med det jag behövde göra och jag har faktiskt gråtit för första gången över aborten som jag gjorde i december. Jag önskar att det vore ogjort. Kanske är det löjligt att sörja ett beslut som jag själv har fattat men det har jag gjort ända sedan jag vaknade upp efter aborten även om idag var första gången jag grät över det. Jag behövde bara skriva av mig lite eftersom sambon är borta på jobb.

  • BeaBee
    Anonym (ADD) skrev 2011-02-14 04:02:58 följande:
    Du/ni kände att ni gjorde rätt val just då även om man  känner att det skulle vara ogjort nu men det är INTE fel att vara ledsen och man har rätt att sörja oavsett KRAM PÅ DIG.
    Tack så jättemycket för ditt stöd! Det här värmde verkligen :)
    Lilja Forever skrev 2011-02-14 04:40:06 följande:
    Jag har väl i stort sett allt som räknas upp där (inte allt, men många saker.. Otroligt många saker).. Förutom att jag hellre kan komma en timme tidigt än försent till ett möte eller så, just för att jag vet av mina egna erfarenheter att jag inte har någon som helst hum om tid (om jag kommer ihåg tiden, vill säga). Fick min ADD bekräftad när jag var 21, vilket resulterade i att jag inte gått gymnasiet. För i och med min add, tillkom ju även dyskalkulin och eftersom jag kommer från en liten by uti ingenstans, fanns där ingen som kunde utreda detta oavsett misstanken om det (har en misstanke om att man kanske inte la så stor vikt vid det.. Tyvärr).

    Jag har aldrig haft några problem med droger eller alkohol, men däremot har jag varit beroende av socker, eller är kanske fortfarande. :P

    Jag medicineras med Amfetamin, dock hjälper den bara en viss del, vissa saker förbättras dock inte.

    Det jag verkligen har stora problem med, vad det gäller denna ADD, är tröttheten. Vilket gör att jag inte orkar gå ut ur lägenheten alla dagar.. Speciellt då jag inte medicinerar och nu när jag är gravid, får jag ju inte äta den...

    När kvällen börjar komma och det mörknat ute, eller när det rent utav håller på att bli morgon, som nu.. Då har jag liksom piggnat till och får i stället SVÅRT att sova. Min läkare har förklarat det så fint som att "livet stannar upp" och alla de där sakerna som händer på dagen, som är så jobbiga att ta in i sin redan kokande hjärna, inte finns på nätter.. Har dock också kommit på mig själv med att, "tänka" på nätterna. Och precis som det står här ovanför, som skrivits i ts.. Så börjar jag planera och fundera och alla de där frågorna måste ha ett svar och då ska  böcker fram, google ska upp på skärmen och vill jag vika tvätt, somnar jag nog inte förrän tvätten är vikt och frågorna besvarade.

    Har också uppfattat av medmänskligheten, att handikapp som inte syns, finns inte.. Man får ingen förståelse av människor som inte kan se att du har problem. Min mors nya karl, till exempel.. Jag försökte förklara för honom att jag har svårt med vissa saker och han ville få det till att jag lutade mig mot mitt handikapp och använde detta för att "komma mig undan".

    Blev ett långt inlägg... *skratt* Men med tanke på mitt handikapp, kan det också bli det sista.. ;)
    Wow! Vad bra beskrivet av din läkare, det där med natten, för precis så är det för mig med. Jag hade en sådan natt i natt och somnade inte förrän halv sju vilket kändes när jag klev upp för 20 minuter sedan. Det är därför jag inte kan förmå att lägga mig. Jag har innan kommit på att det är ett sätt för mig att förlänga tiden innan jag måste ta itu med problemen som kommer nästa dag men inte på det här sättet. Det kanske är därför det är lättare att planera och ta in information för en del av hjärnan är faktiskt lugn på natten.

    Nu känns det ännu skönare att jag har tid för utredning eller någon slags bedömning innan utredning den här veckan.
  • BeaBee

    Välkommen hit! Jag hoppar inte heller på kurser bara så där utan jag TROR att jag verkligen vill och det vill jag verkligen för stunden men jag har lätt för att bli besatt över en sak och verkligen snöa in mig på det och sen när man väl går kursen så lessnar jag och tankarna vandrar vidare till nästa sak. Nu har jag i alla fall hittat en perfekt utbildning, svindyr men bara ett år och det ska jag väl orkar med psykiskt!

    Det där med att man blir slut och trött när man försöker kompensera hela tiden känner jag igen, jag är alltid helt slut. Men inte kan jag sova för det.

  • BeaBee
    psyko II skrev 2011-02-14 12:45:57 följande:
    Nu blev jag Nyfiken vad är det för utbildning beabea?
    Den är på Berghs, produktionsledning - operativ projektledning. Jag har tidigare arbetat i TV-branchen men min utbildning och ålder (alltså tjej och under 25) räcker inte till för att bli projektledare som jag vill. Jag är dessutom egen företagare så den här utbildningen är perfekt även där. Dock svårt att komma in, jag sitter just nu och sliter mig själv i håret för arbetsproverna.
  • BeaBee
    psyko II skrev 2011-02-14 13:49:28 följande:
    åh vad roligt! håller tummarna för att du fixar detta
    Tack så mycket! Jag behöver nog alla tummar och tår jag kan få låna :)

    Ja nu sitter jag här i natt igen. Jag kunde inte sova så halv två kom jag på att jag skulle göra bokslutet för denna månad så det har jag suttit och gjort tills nu. Jippie. Det blev positiva siffror i alla fall och det är ju huvudsaken, inte mycket men jag är ändå riktigt stolt att jag har gått plus redan första halvåret trotts dyra inköp!
  • BeaBee
    Samarkand skrev 2011-02-15 08:52:23 följande:
    Vad kul! Det är ju jättebra och måste väl kännas dunderskönt att du ligger på plus redan på en gång :)
    Tack ja det känns jätteskönt!! speciellt att vi har kunnat renovera och bytt möbler här hemma för dessa pengar. Tidigare så hade vi ett ihopplock med möbler som vi fått gratis och en lägenhet som inte blivit renoverad sen 1983 (och då måste det ha varit en hantverkare som var både blind döv och hade övriga handikapp, jag kunde ha gjort det bättre som barn) men nu är det ommålat i hela lägenheten och alla möbler är utbytta. Äntligen har jag ett hem! Det är första gången på 3 år sen jag flyttade till Stockholm.
  • BeaBee
    Anonym (mållös) skrev 2011-02-15 19:08:18 följande:
    Hej! Hallå! Det där kunde ju jag ha skrivit...!

    Jag har läst en civilingenjörsutbildning på KTH, och det gick hyfsat – så länge jag inte halkade efter. Att ta en omtenta var för mig i princip omöjligt, och än idag (tre år efter att jag hade kunnat vara klar) så har jag fjuttiga 8hp kvar (av totalt 270). Fånigt för vissa. "Det är ju bara att ta tag i det där sista nu" eller "Gör ett sista ryck nu!"
    Men det är ett oöverkomligt hinder för mig.

    Jag känner också att jag inte har någon motivation eftersom jag inte vet vad jag vill. Eler rättare sagt; jag vill ingenting. Jag har ingen lust med nånting som gäller skola och/eller jobb längre. Märklig känsla.

    Hur långt har du kommit med din utbildning?
    Jag känner verkligen igen det där med att om man hamnar efter så är det kört. Sålänge jag hänger med skapligt så löser sig det mesta.

    Jag sitter rejält i skiten just nu pga en deadline på torsdag. Jag har så otroligt mycket att göra men det känns för svårt. jag har fått någon sorts blockering om att jag inte klarar av att redigera filmen på just det här sättet även fast jag har gjort svårare saker och den här känslan dyker bara upp när jag har halkat efter. Likadant är det för mig när jag pluggar.

    Det där med att man inte vill någonting känner jag också igen, jag har varit i den sitsen många gånger. Det mest frustrerande som finns är när ingen förstår en, varför gör du det inte bara? Men herregud det är ju bara att sätta igång! NEJ säger jag det är inte bara att sätta igång, det krävs alldeles för mycket energi för det, energi som inte finns för tillfället. Igår kom jag på en rätt bra förklaring för att få sambon att förstå, jag sa; 

    "Tänk så här, du är en vanlig bil som drar normalt med bensin för att köra ut på vägen, jag däremot är en sådan bil som kräver halva tanken bara för att komma ut från parkeringsfickan"
    .

    Då ÄNTLIGEN förstod han hur jag känner.
  • BeaBee

    Är det någon här som har varit sjukskriven? Är det svårt att få igenom en sjukskrivning? Jag mår så otroligt dåligt just nu att jag inte får någonting gjort. Jag har ångestproblem, sömnproblem (sover max 3 h per natt) vilket gör att jag är helt slut psykiskt och håller på att tappa kontrollen över tillvaron. Jag känner att jag skulle behöva 2-3 veckors sjukskrivning för att börja om efter jobbet som jag har sagt upp mig ifrån som är roten till att jag mår så dåligt. Självkänslan är sänkt i botten och jag har helt dragit mig undan sociala sammanhang för att jag inte orkar och för att jag känner mig utsatt på något konstigt sätt.

    Med börja om så menar jag att få igång träningen att fokusera på det som får mig att må bra för att komma på fötter och i nuläget så kommer jag aldrig att komma igång med att träna . Jag tror att det skulle vara bra för mig att få iordning sömnen och få mer energi innan jag kastar mig ut i ett heltidsjobb för annars börjar npg den onda cirkeln om igen om bara ett par månader.

    Alltså jag vill börja fungera i vardagen igen. Kan man säga sådant här när man påtalar om en sjukskrivning och vart börjar man? Sin husläkare? Vad säger försäkringskassan? Jag har fått igenom en egenremiss till öppenpsyk så nu på torsdag kommer jag äntligen igång med utredningen!

  • BeaBee
    strulmaja skrev 2011-02-17 00:46:14 följande:

    Jag har många projekt och idéer, en del påbörjade, andra som stannat i tanken men som jag ofta tänker på och planera för. Te.x:

    * renovera barnens rum (delvis påbörjat)

    * sortera och lämna kläder och annat grejs till secondhand-butik (påbörjat och delvis klart men jag tycks aldrig komma iväg till den där butiken)

    * framkalla massvis med bilder och rama in (ett par ramar inhandlade men inte mer)

    * organisera upp hemmet bättre med hjälp av diverse boxar och förvaringslådor (påbörjat och typ klart i 1½ rum, bara sisådär 4-5 rum kvar)

    * kontakta och träffa vänner jag inte träffat på bra länge och som hört av sig och undrar vart jag håller hus (påbörjat men den där träffen blir aldrig av)

    * börja träna (påbörjat i 2-3 dagar för att sedan skita sig. Nu: ingenting)

    osv, osv...


    Hej och välkommen tillbaka!
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna