• Anonym (ADD?)

    ADD symptom hos vuxna

    Ni vuxna med ADD: jag undrar vad har ni för symptom? När uppmärksammades det och hur? Vilka tecken på ADD finns det?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-08 18:24
    Jag har skapat en ny tråd (mötesplatsen) där vi kan diskutera annat som rör ADD/ADHD förutom symtom: www.familjeliv.se/Forum-11-308/m56019945-8.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-28 22:43
    Viktig information om listan:

    Listan nedan är en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som de flesta av oss i tråden upplever frekvent och har gemensamt med varandra.

    Det är inte en lista som innehåller några absoluta sanningar eller säkra källor.
    Det är inte heller en lista över korrekta diagnoskriterier som professionella läkare och psykologer använder sig av vid diagnosticering.
    Det är en lista skriven i syfte att underlätta för oss som eventuellt kommer att utredas, att ta med till våra läkare vid ett första bedömingssamtal, att visa eller läsa upp för psykologen eller våra nära och kära.

    En del av oss som skriver eller har skrivit här har redan en (av läkare) konstaterad ADHD eller ADD-diagnos, någon är under utredning medan andra fortfarande står i kö i väntan på utredning. Om du är en av dem som trillar in här, kanske mest av nyfikenhet, läser och känner igen dig i några eller i alla de symtom som finns med på listan behöver det inte betyda att du har ADHD/ADD. Men är du orolig och misstänker en eventuell ADHD/ADD-diagnos bör du kontakta din vårdcentral eller en öppenpsykiatrisk mottagning för vidare utredning.
    Nog för att en del av oss i tråden besitter stor erfarenhet och mycket kunskap om ämnet men vi är inga läkare eller psykologer. Vi kan svara på frågor och det gör vi så gärna, men vi kan inte lämna något definitivt svar eller ställa diagnos på någon.

    Listan får däremot användas av vemsomhelst, kopieras, skrivas ut, ramas in eller vad du nu vill. Men kom ihåg, listan är endast en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som vi i tråden upplever och det frekvent, d.v.s ofta förekommande eller "on a daily basis".

    ~ Igångsättningssvårigheter - även de enklaste sysslor som t.ex vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.

    ~ Behov av rutiner och struktur men ...

    ~ Svårt för att själv strukturera, organisera och planera sin vardag och sina saker

    ~ Låg mental uthållighet

    ~ Lättdistraherad

    ~ Låg koncentrationsförmåga - stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker man upplever tråkiga

    ~ Nedsatt arbetsminne/korttidsminne

    ~ Bristande motivation och därför

    ~ Ofta alltid på jakt efter just motivation i form av olika belöningar vilka kan vara allt i från att sitta vid datorn, äta godis, dricka alkohol, shoppa etc.

    ~ Impulsiv - te.x när det kommer till beslutsfattande men där finns även stora tendenser till

    ~ Beslutsångest - vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas

    ~ Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan - man kan te.x få för sig att man ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, man hoppar på olika kurser som "verkar skoj" just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.

    ~ Ombytlig/nyckfull/obeständig (se ovan)

    ~ Kommer ur balans/blir lätt störd när ens rutiner rubbas

    ~ Tidsoptimist - kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa

    ~ Ljudkänslig - tycks höra (vissa ljud) högre än andra. Svårt för te.x tickande klockor, knastrande ljud, tuggande, handklapp, prasslande etc

    ~ Svårigheter med att göra något metodiskt och

    ~ Benägen att kasta sig in i nya projekt eller uppgifter utan att bry sig om instruktioner och därför

    ~ Benägen att göra saker i fel följd

    ~ Disträ och tankspridd - glömsk, förlägger sina saker, slarvar bort te.x nyklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc

    ~ Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen - går från specialintresse till specialintresse och lägger ner sin själ och nästan all sin vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.

    ~ Otålig - har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan te.x yttra sig i att man avbryter i samtal och diskussioner eller om man får en ide´så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova.
    Te.x får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.

    ~ Upplever en nästan konstant orkeslöshet och trötthet och har

    ~ Sömnsvårigheter - har svårt för att komma i säng i tid, svårt för att komma till ro och somna, även svårt för att orka hålla sig vaken en hel dag utan en stunds vila mitt på dagen.

    ~ Humörsvängningar - ibland kraftiga och ofta snabba men som fort går över och

    ~ Perioder av nedstämdhet och ångest kontra perioder då man känner sig mer tillfreds, glad och uppåt - dessa perioder eller svängningar i måendet kan ske flera ggr per dag eller hålla i sig ett par dagar vardera. Men de är ständigt återkommande och tycks vara oberoende av yttre händelser.

    ~ Viss motorisk klumpighet och bristande koordinationsförmåga - missbedömer avstånd, bristande kroppkontroll te.x går in i saker, snubblar, spiller, tar för hårt eller för löst i saker, bryter av pennor etc.

    ~ Bristande simultanförmåga - svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information te.x olika sorters sinnesintryck

    ~ Bristande konsekvenstänkande - förstår inte alltid eller missbedömer konsekvenserna av sitt handlande, tänker rätt (d.v.s medveten om konsekvenserna) ibland men gör eller handlar fel ändå.

    ~ Låg tolerans mot stress/stresskänslig - ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i sin takt men paradoxalt nog

    ~ Skjuter upp alla måsten till sista sekund - kan sitta en hel dag utan att företa sig något men 30 min innan te.x sambon kommer hem börjar man både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast man haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.

    ~ Arbetar som mest effektivt inför deadline (se ovan)

    ~ Svartvitt tänkande - tänker ofta "antingen eller" eller "allt eller inget"

    ~ Bär på en inre oro och rastlöshet - känner sig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.

    ~ Svårigheter med närhet - kramar och gos kan uppfattas som påträngande och jobbigt om det inte sker på ens egna villkor.

    ~ Allt ska förresten helst alltid ske på ens egna villkor.

    ~ Har överlag dålig hand med ekonomi - svårigheter med att förstå och inse pengars värde.

    Övrigt - sådant som tagits upp här i tråden (därmed inte sagt att alla vi i tråden lider av det eller att ens alla med ADHD/ADD lider av det)

    Låg självkänsla, social fobi, ångest, depression, ätstörningar, sömnstörningar och PMS.

    Utanförskap, arbetslöshet och har bakom sig en kraschad skolgång, ofullständiga betyg, stormiga (och i vissa fall våldsamma) relationer m.m

    Många överkonsumerar dessutom mycket kaffe, coca cola, tobak och alkohol, vilket sägs ha lugnande effekt på personer med ADHD/ADD. Missbruk av droger (främst centralstimulantia som te.x amfetamin) då det bekant har en lugnande effekt på människor med ADHD förekommer också, i synnerhet hos de med odiagnosticerad ADHD/ADD i försök att självmedicinera.

    Annat som tycks vara vanligt förekommande hos personer med ADHD/ADD är: Dyslexi, dyskalkyli och liknande svårigheter. Även tvångstankar/tvångsbeteenden som te.x dermatillomani och trichotillomani kan förekomma.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-30 05:05
    Jag vill ge ett stort tack till strulmaja som har gjort ett fantstiskt jobb med att sammanställa informationen i tråden och skapa "listan"!
  • Svar på tråden ADD symptom hos vuxna
  • strulmaja

    Kul att det här med felstavade ord tas upp. Jag hittade en tråd på FL igår om just det, eller egentligen var det om medvetna "felstavningar" och ord som mej, dej, e, ja (istället för jag) och SMSspråk och förkortningar som lr, tkr, o etc. TS tyckte det var avtändande när människor (tjejer i TS fall) inte kunde skriva ut orden korrekt. 
    Och jag kände igen igen mig. Men för min del handlar det nog inte om att jag tycker det är avtändande utan bara störigt och det har med mig att göra, inte den som skriver. Jag får så mycket svårare att koncentrera mig och förstå inlägget.  

    Såg en film häromdagen som var uruselt översatt. Te.x sa en person i filmen "You guys" när han pratade till sin dotter om henne och hennes pojkvän. Översättningen skulle alltså ha varit "Ni" men på textremsan dök "Ni killar" upp och sådant kan jag haka upp mig på, det blir "fel" i huvudet på mig. Jag vet ju i förväg hur översättningen ska vara och det förväntade ordet som ska dyka upp. När det sedan dyker upp ett annat som dessutom är helt fel blir det rörigt och jag kan få svårt att släppa det och måste ibland spola tillbaka filmen för att hänga med igen. Det blir så mycket enklare när det blir så som jag har förväntat mig.

    Oftast har jag inga problem med att stava. Men vissa ord har jag svårt för. Symtom är ett. Jag vet inte varför jag helst vill ha dit ett P, tror jag blandar ihop ordet med ett annat. Att skilja på de/dem/dom är ytterligare något jag har problem med så för att förenkla för mig själv skriver jag nästan uteslutande "dom". Nyckel och cykel är också ord jag har svårt för att komma ihåg om det ska vara ck eller bara k. Men oftast löser det sig genom att skriva ut ordet för då ser jag om det ser rätt eller fel ut.

  • strulmaja
    Anonym (virrpanna) skrev 2010-12-08 09:59:51 följande:
    *****

    Känner någon igen det där med att man bestämmer sig för nåt stort, tex viktnedgång, byta arbetsbana eller börja utbildning? Men sen när man väl kommit igång så tröttnar man? Skrev det förut att jag haft lite olika jobb som varit tidsbestämda och det har varit kanon för mig för när det börjar närma sig slutet då har jag tröttnat och vill göra något annat!! Man kör igång med alla krafter med olika stora bestlut alltså, men sen bara skiter det sig. Känns det igen?
    Ja det känns igen. Jag är likadan med både stora och små saker. Många får ju sina storartade idéer på fyllan för då låter ju allt så bra. Man ska börja träna, man ska börja plugga, ändra livsstil eller vad det nu må vara men dagen efter känns dom där idéerna inte lika lockande. Well, jag behöver ingen fylla för att få en massa idéer.
    I flera år nu har jag sagt att jag ska börja träna. Inte för att jag behöver gå ner i vikt utan för att min kondition är urusel och för att jag vill komma i form och tror att jag skulle må bättre psykiskt av att röra på mig mer. Jag har inhandlat träningskläder, letat upp och jämfört olika gym, olika slags träningsformer och lagt ner mycket tid och energi på alla dessa förberedelser. Sedan händer ingenting.

    Jag är en jäkel på att övertala både andra och mig själv om att nu ska saker och ting bli så som jag säger. Jag är så säker på min idé att jag tror på den själv och jag har inga problem med att få andra med mig i min entusiasm. Det är pinsamt att säga men jag påminner mycket om ett barn där. Jag vill ha, ha ha men när jag väl ha fått det är det inget roligt längre. Då vill jag ha något annat. När jag går in i mina idéer gör jag det med buller och bång, stor entusiasm och utan en tanke på konsekvenser eller det tråkiga och praktiska. När jag sedan landar i "verkligheten" blir jag varje gång lika förvånad när jag inser att det jag skulle göra inte var så enkelt som jag trott. Och visst är detta frustrerande men jag tror faktiskt att andra, de i min omgivning lider mer av detta än jag själv. Jag slänger ju löften omkring mig mest hela tiden men ro dom i hamn det klarar jag inte.
  • Queentizzan

    Har inte läst genom tråden än men jag ska :P


    Har ADD  så jag tänkte ansluta mig hit :)

  • strulmaja
    Queentizzan skrev 2010-12-08 11:42:06 följande:

    Har inte läst genom tråden än men jag ska :P


    Har ADD  så jag tänkte ansluta mig hit :)


    Hej och välkommen! Vi håller även till här numera
    www.familjeliv.se/Forum-11-308/m56019945.html 

    Stig på vet ja! Glad
  • Anonym (virrpanna)
    Anonym (oj) skrev 2010-12-07 15:32:24 följande:
    Check på allt!
    De vänner jag har är få, men de är å andra sidan riktigt bra och vill verkligen umgås med mig. Inte sällan slår mig tanken "vad är det som gör att de VILL vara med mig? Jag förstår inte.."
    Jag är asocial, skiter ofta i att svara när vänner ringer, hör inte av mig på länge beroende på hur jag mår, avbokar dejter konstant, ändå vill de vara med mig.

    Däremot har jag en väldigt liten vänkrets och har ALDRIG ALDRIG ALDRIG ingått i något gäng.
    Har ofta varit avundsjuk på dessa kompisgäng som verkar ha gjort allt tillsammans och känt varandra för evigt...

    Parmiddag tror jag aldrig att jag varit på trots att vi känner många par. Skumt.

    Jag är också paranoid, tror ständigt att folk pratar om mig, skrattar åt mig osv. Min kille brukar undra varför jag sätter mig själv i centrum så och tror att allt cirkulerar kring  mig, men det är ju inte så jag tänker. :/

    Har tre systrar, de umgås jag med otroligt mycket. De känner mig, vet hur jag är och älskar mig som jag är - det är förmodligen därför. :o)
    Hehe känner igen mig också. Men som Mia Thörnblom skrev i sin bok att när man har dåligt självförtroende så blir det så att man tror att man själv är i andras centrum, då som konstig, ful, lustig osv osv. Fast det är ju givetvis inte så. Jag har också varit mobbad i grundskolan så det är ju som ett "bevis" nästan på att det är nåt fel med mig... men har förstått att det är för man inte kunde visa var skåpet skulle stå... man bara tog emot... barn kan vara grymma!

    Jo, har ni andra så att det känns som ingen lyssnar? Alltså att man har ingen "pondus" på nåt sätt? Jag känner så. Om någon annan säger något så är det som att alla lyssnar och liksom tar till sig det den säger, men om jag säger något så tas det inte på lika stort allvar. Min äldsta har lite det i sig så jag försöker att tuffa upp lite men man är ju sån som person har det i sig liksom... men det är ju skitbra att vara snäll också förstås Men inte alltid till fördel tyvärr...
  • Anonym
    Anonym (ADD?) skrev 2010-12-07 23:20:49 följande:
    Hej Anonym! Välkommen till tråden! Ja, det blev fort många inlägg i den här tråden och även en del OT så därför har jag startat en ny tråd för sånt som inte rör symptomen.

    Det låter jobbigt att det tog stopp så fort. Själv kan jag för lite om utredningar osv men jag hoppas att nån annan här i tråden kan ge dig råd.
    Tack, menar du att denna tråden inte kommer vara aktuell längre då?
  • Anonym

    svar till strulmaja

    Jag var på intervjun i förra veckan

  • Anonym

    Svar till Takex, nej jag kom inte längre än till första intervjun och efter det så ansåg den psykolog att jag inte skulle utredas? =(

    Hon tyckte inte jag hade den problematiken som adhd barn har, svårt att lära sig stava, läsa och räkna
    Lyssnade på de vuxna (ska man tydligen inte göra som adhd barn)
    Tappade inte bort mina saker och de gör tydligen ALLA med adhd
    Var inte glömsk vad jag MINNS och det ska man tydligen också vara
    Det verkad också som att jag var ovanlig som hade normala betyg, typ bara 2:or och 3:or

    Jag tycker väl också att jag var rätt normal i skolan, jag pratade också så mycket att jag åkte ut i korridåren, i lågstadiet flyttade min lärarinna fram mig så jag fick sitta  jämte henne mot klassen för att jag hela tiden vände mig om och pratade och skulle titta vad mina kamrater gjorde.
    Senare hade jag svårt att organisera HUR jag skulle läsa på prov och läxor, hur jag än gjrde blev det bara fel, fattade inte vad som var viktigt. Hade svårt för matten, i högstadiet hade jag ändå allmän matte.

  • Anonym
    Anonym (virrpanna) skrev 2010-12-08 09:59:51 följande:
    Men shit!! Vad var det för frågor de hade i det formuläret som gjorde att utredningen blev stoppad?? Om du minns? Jag skulle definitivt försöka igen absolut! det är ju NU du mår dåligt liksom... jag fick också fylla i ett formulär i första steget om hur man var som barn MEN de slutade ju inte där utan vi gick ju vidare till uppväxt plus vuxen ålder. Men du kanske menar att det var första steget innan själva utredningen?

    Jag började misstänka på egen hand att jag hade ADD och tog upp det med min terapeut och då fick jag ett formulär med massa frågor som hon sen skickade vidare...

    Och vad var det för instans du var vid då när du fick fylla i de frågorna? De måste ju ta hänsyn till hur det är IDAG tycker man? För de punkterna du rabblat upp där är ju tydliga tecken tycker jag... fast kanske mer åt ADHD isåfall... man ska inte gissa jag vet men iallafall...

    *****

    Känner någon igen det där med att man bestämmer sig för nåt stort, tex viktnedgång, byta arbetsbana eller börja utbildning? Men sen när man väl kommit igång så tröttnar man? Skrev det förut att jag haft lite olika jobb som varit tidsbestämda och det har varit kanon för mig för när det börjar närma sig slutet då har jag tröttnat och vill göra något annat!! Man kör igång med alla krafter med olika stora bestlut alltså, men sen bara skiter det sig. Känns det igen?
    Formuläret fick jag hemskickat till mig  från vuxenpsykiatrika och skulle fylla i och ta med mig, de frågorna om barndomen var jätte svåra att besvara, hade det funnis ett alternativ som var VET EJ hade nog det mesta hamnat där.
    Mina föräldrar verkar tycka att jag var ett normalt barn, inga konstigheter.
    Detta formulär var inför den intervjun som var inför en eventuell neuropsykiatrisk utredning. Efter hon frågat ut mig om massa saker och gått igenom formuläret tyckte hon inte jag skulle uredas.

    Samma här, jag fick misstanke själv först, det v när jag googlade på flickor och adhd, det är så att jag har minamisstankar om att min dotter har det och därför ville jag läsa om det, då läste jag om mig själv kände jag. Sen läste jag boken flickor med adhd oh känner igen mig så väl
    Tog upp det med min terapuet, fick göra en självrapportskala som jag lämnade till min psykiatriker, han sadet det hade inte tagit så lång tid så hade han själv tagit upp detta med mig. Min terapuet tycker verkligen de är som jag har add.

    Och JA intresset försvinner snabbt för saker och ting
  • Anonym
    Anonym (virrpanna) skrev 2010-12-08 10:13:49 följande:
    Tack
     
    Ja angående ordet symtom, kollade SAOL (eller elektroniska som heter SAOB) och det stavas både med P och utan tydligen! Var helt säker på att det hette bara Symtom. Men det med flera symtom är jag nästan helt hundra på att det heter. (Ja nu kan jag inte skriva ordentligt men iallafall ) Alltså flera symtom. Inte symtomer.

    Sånt där stör jag mig också på! Samma sak om det är felstavade ord, då speciellt i affärer eller ute på skyltar osv. Här i forumet är det väl ingen fara, så länge man förstår vad folk menar .

    Det var någon som skrev om att läsa en sida i en bok flera gånger utan att förstå vad som stod. Samma här! MEN om boken var intressant, då plöjdes den igenom på nolltid men om det var läxa eller liknande då sket det sig totalt. Jag lärde mig bäst genom att någon förklarade och oftast med liknelser. DET funkade skitbra!

    Jo! Du som pratade om att din utredning stoppades! Gör som Takex sa, hör med dina föräldrar om de kan berätta hur det var och sedan be att de ska få svara på frågor. Det var ett jättebra tips tycker jag!
    Jag växte upp med min mamma och hon verkar tycka att jag var som de mest normala barn, nämner jag något jag hade  jobbigt med så  får jag till svar -ja men det har ju alla barn. suck!!
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna