Anonym (ADD?)

Äldre 17 Oct 11:39

4160 svar

ADD symptom hos vuxna

Ni vuxna med ADD: jag undrar vad har ni för symptom? När uppmärksammades det och hur? Vilka tecken på ADD finns det?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-08 18:24
Jag har skapat en ny tråd (mötesplatsen) där vi kan diskutera annat som rör ADD/ADHD förutom symtom: www.familjeliv.se/Forum-11-308/m56019945-8.html

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-28 22:43
Viktig information om listan:

Listan nedan är en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som de flesta av oss i tråden upplever frekvent och har gemensamt med varandra.

Det är inte en lista som innehåller några absoluta sanningar eller säkra källor.
Det är inte heller en lista över korrekta diagnoskriterier som professionella läkare och psykologer använder sig av vid diagnosticering.
Det är en lista skriven i syfte att underlätta för oss som eventuellt kommer att utredas, att ta med till våra läkare vid ett första bedömingssamtal, att visa eller läsa upp för psykologen eller våra nära och kära.

En del av oss som skriver eller har skrivit här har redan en (av läkare) konstaterad ADHD eller ADD-diagnos, någon är under utredning medan andra fortfarande står i kö i väntan på utredning. Om du är en av dem som trillar in här, kanske mest av nyfikenhet, läser och känner igen dig i några eller i alla de symtom som finns med på listan behöver det inte betyda att du har ADHD/ADD. Men är du orolig och misstänker en eventuell ADHD/ADD-diagnos bör du kontakta din vårdcentral eller en öppenpsykiatrisk mottagning för vidare utredning.
Nog för att en del av oss i tråden besitter stor erfarenhet och mycket kunskap om ämnet men vi är inga läkare eller psykologer. Vi kan svara på frågor och det gör vi så gärna, men vi kan inte lämna något definitivt svar eller ställa diagnos på någon.

Listan får däremot användas av vemsomhelst, kopieras, skrivas ut, ramas in eller vad du nu vill. Men kom ihåg, listan är endast en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som vi i tråden upplever och det frekvent, d.v.s ofta förekommande eller "on a daily basis".

~ Igångsättningssvårigheter - även de enklaste sysslor som t.ex vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.

~ Behov av rutiner och struktur men ...

~ Svårt för att själv strukturera, organisera och planera sin vardag och sina saker

~ Låg mental uthållighet

~ Lättdistraherad

~ Låg koncentrationsförmåga - stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker man upplever tråkiga

~ Nedsatt arbetsminne/korttidsminne

~ Bristande motivation och därför

~ Ofta alltid på jakt efter just motivation i form av olika belöningar vilka kan vara allt i från att sitta vid datorn, äta godis, dricka alkohol, shoppa etc.

~ Impulsiv - te.x när det kommer till beslutsfattande men där finns även stora tendenser till

~ Beslutsångest - vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas

~ Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan - man kan te.x få för sig att man ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, man hoppar på olika kurser som "verkar skoj" just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.

~ Ombytlig/nyckfull/obeständig (se ovan)

~ Kommer ur balans/blir lätt störd när ens rutiner rubbas

~ Tidsoptimist - kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa

~ Ljudkänslig - tycks höra (vissa ljud) högre än andra. Svårt för te.x tickande klockor, knastrande ljud, tuggande, handklapp, prasslande etc

~ Svårigheter med att göra något metodiskt och

~ Benägen att kasta sig in i nya projekt eller uppgifter utan att bry sig om instruktioner och därför

~ Benägen att göra saker i fel följd

~ Disträ och tankspridd - glömsk, förlägger sina saker, slarvar bort te.x nyklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc

~ Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen - går från specialintresse till specialintresse och lägger ner sin själ och nästan all sin vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.

~ Otålig - har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan te.x yttra sig i att man avbryter i samtal och diskussioner eller om man får en ide´så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova.
Te.x får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.

~ Upplever en nästan konstant orkeslöshet och trötthet och har

~ Sömnsvårigheter - har svårt för att komma i säng i tid, svårt för att komma till ro och somna, även svårt för att orka hålla sig vaken en hel dag utan en stunds vila mitt på dagen.

~ Humörsvängningar - ibland kraftiga och ofta snabba men som fort går över och

~ Perioder av nedstämdhet och ångest kontra perioder då man känner sig mer tillfreds, glad och uppåt - dessa perioder eller svängningar i måendet kan ske flera ggr per dag eller hålla i sig ett par dagar vardera. Men de är ständigt återkommande och tycks vara oberoende av yttre händelser.

~ Viss motorisk klumpighet och bristande koordinationsförmåga - missbedömer avstånd, bristande kroppkontroll te.x går in i saker, snubblar, spiller, tar för hårt eller för löst i saker, bryter av pennor etc.

~ Bristande simultanförmåga - svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information te.x olika sorters sinnesintryck

~ Bristande konsekvenstänkande - förstår inte alltid eller missbedömer konsekvenserna av sitt handlande, tänker rätt (d.v.s medveten om konsekvenserna) ibland men gör eller handlar fel ändå.

~ Låg tolerans mot stress/stresskänslig - ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i sin takt men paradoxalt nog

~ Skjuter upp alla måsten till sista sekund - kan sitta en hel dag utan att företa sig något men 30 min innan te.x sambon kommer hem börjar man både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast man haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.

~ Arbetar som mest effektivt inför deadline (se ovan)

~ Svartvitt tänkande - tänker ofta "antingen eller" eller "allt eller inget"

~ Bär på en inre oro och rastlöshet - känner sig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.

~ Svårigheter med närhet - kramar och gos kan uppfattas som påträngande och jobbigt om det inte sker på ens egna villkor.

~ Allt ska förresten helst alltid ske på ens egna villkor.

~ Har överlag dålig hand med ekonomi - svårigheter med att förstå och inse pengars värde.

Övrigt - sådant som tagits upp här i tråden (därmed inte sagt att alla vi i tråden lider av det eller att ens alla med ADHD/ADD lider av det)

Låg självkänsla, social fobi, ångest, depression, ätstörningar, sömnstörningar och PMS.

Utanförskap, arbetslöshet och har bakom sig en kraschad skolgång, ofullständiga betyg, stormiga (och i vissa fall våldsamma) relationer m.m

Många överkonsumerar dessutom mycket kaffe, coca cola, tobak och alkohol, vilket sägs ha lugnande effekt på personer med ADHD/ADD. Missbruk av droger (främst centralstimulantia som te.x amfetamin) då det bekant har en lugnande effekt på människor med ADHD förekommer också, i synnerhet hos de med odiagnosticerad ADHD/ADD i försök att självmedicinera.

Annat som tycks vara vanligt förekommande hos personer med ADHD/ADD är: Dyslexi, dyskalkyli och liknande svårigheter. Även tvångstankar/tvångsbeteenden som te.x dermatillomani och trichotillomani kan förekomma.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-30 05:05
Jag vill ge ett stort tack till strulmaja som har gjort ett fantstiskt jobb med att sammanställa informationen i tråden och skapa "listan"!

Anonym (ADD?) Trådstartaren

Äldre 7 Dec 23:20

#501

Hej Anonym! Välkommen till tråden! Ja, det blev fort många inlägg i den här tråden och även en del OT så därför har jag startat en ny tråd för sånt som inte rör symptomen.

Det låter jobbigt att det tog stopp så fort. Själv kan jag för lite om utredningar osv men jag hoppas att nån annan här i tråden kan ge dig råd.

strulmaja

Äldre 7 Dec 23:28

#502

Anonym skrev 2010-12-07 22:42:42 följande:

KIkar insom nu här, det är ju så oändligt massa svar så jag vet inte om jag orkar läsa alla, inte nu i alla fall, jag var HELT säker på att jag hade Add, det trodde min läkare och samtalsterapet också! Jag fick en remiss skickad till teamet som gör utredningarna på mottagningen där jag går, Kom på en första intervju inför en eventuell utredning och fick där stopp, den psykologen tyckte inte att jag skulle då vidare till en utredning, jag var väl för ordentligt som barn känns det som, eller föll inte in i ramen som ALLA andra.
Jag är idag 34 och har mått dpkigt sedan 6 års åldern. Idag har jag TYPISKA add symtom men det är ju barndomen och tonåren de GÅR EFTER!

Jag fick ett frågeformulär att fylla in innan jag skulle komma på intervjun, jag skulle svara på frågorna och ta med till intervjun. Det var JA och NEJ frågor, hade det funnits VET EJ hade nog de flesta frågor om barndomen hamnat där.
Hela min värld rasade när hon satte stopp för en utredning, det var mitt sista hopp efter att ha kämpat så många år nu, inga medicier hjälper....

Som barn hade jag NOG inte svårt att få vänner, men jag hade alltid bara EN bästis, aldrig ett flertal kamrater, jag blev lätt arg och sur och stötte ifrån mig dem.

Jag var lugn, lyssnade på vad vuxna sade till mig.

Jag vet inte med mig att jag hade svårt för att lärda mig läsa, stava och räkna??
MEN jag har knappt inte kunnat läsa en enda bok i mitt liv, jag får läsa samma sida om och om och om igen, fattar int vad det är jag läser? Matte tyckte jag blev riktigt jobbigt i högstadiet, då hade jag ändå allmän matte.
Grammatiken har jag inte lärt mig/behållt i mitt minne.
Nä det gäller stava idag kan jag aldit gkoa ihång från gång till gång om det ska vara ett N eller två N eller ett L eller två L?

Redan i mellanstadiet kom mitt depressiva.

I högstadiet kom temperamentet, blev arg för ingenting, och tålamodet var lika med noll, blev galen när det inte gick som jag vill, kastade iväg sakerna,
Jag hade redan som liten svårt för krav och press när det tex gällde läxor och prov, hittade aldrig någon studieteknik, fattade inte HUR man läste på en läxa eller till ett prov.

Som vuxen har jag inte klarat att jobba heltid mer än ett halvår, jag krachar hela tiden.

*Idag är jag är impulsiv, kommer jag på att jag måste skriva ett sms kan det inte vänta om det än är så att jag kör bil, jag MÅSTE göra det!
*Har jag gått och lagt mig och kommer på något som jag måste göra kan jag inte göra det nästa dag utan jag måste gå upp och fixa med det!
*Jag har väldigt svårt att vänta tex i en diskution kan jag inte vänta till den andre har förklarat färdigt utan jag måste avbryta och säga mitt, kommer jag på något jag vill göra tex köpa nya gardiner till köket så vill jag HELST göra de NU på en gång!
*Jag är väldigt lättdistraherad, blir störd av allt runt om!
*Jag brusar upp och blir arg för minsta lilla, ofta fattar min man ingenting?
*Jag kan inte komma igång med att ta mig för någonting, har ingen startmotor och gör jag det tillslut så går jag därifrån hur många gånger som helst, tex om det ska vikas tvätt och läggas in.
*Jag kan ha så svårt att företa mig något, de händer ingenting men om jag väl någon gång tar tag i det så blir det maniskt, då finns det inget slut, om vi tar städning , då blir jag aldrig nöjd, då kan jag fortsätta städa dygnet runt, jag blir aldrig nöjd, hittar bara fler fel.
*Och annars får jag tvinga mig till allt och orkar inte slutföra det.
*Sitter jag oh ska titta på tv vill jag gärna göra någonting samtidigt, har svårt att bara sitta rätt upp och ner, oftast sitter jag jag river sönder mina nagelband!
*Jag kan ine göra något lugnt och sansat och ordentligt utan det ska gå undan med en jävla fart och blir slarvigt och dant.
*Jag har svårt för ånga sinnesintryck, tex när jag kommer in i en stor affär, då vet jag inte vart jag ska ta vägen, jag vill titta på allt på samma gång och rabbas av panik
*Jag har jätte svårt att organisera
Jag klarar INTE MINSTA stress eller krav

etc etc etc

Nog tycker jag det låter som om du har ADD/ADHD.

Men när var du på det här samtalet där man beslutade att inte skicka dig vidare på utredning? Var det nyligen?

Takex

Äldre 8 Dec 03:36

#503

Anonym skrev 2010-12-07 22:42:42 följande:

KIkar insom nu här, det är ju så oändligt massa svar så jag vet inte om jag orkar läsa alla, inte nu i alla fall, jag var HELT säker på att jag hade Add, det trodde min läkare och samtalsterapet också! Jag fick en remiss skickad till teamet som gör utredningarna på mottagningen där jag går, Kom på en första intervju inför en eventuell utredning och fick där stopp, den psykologen tyckte inte att jag skulle då vidare till en utredning, jag var väl för ordentligt som barn känns det som, eller föll inte in i ramen som ALLA andra.
Jag är idag 34 och har mått dpkigt sedan 6 års åldern. Idag har jag TYPISKA add symtom men det är ju barndomen och tonåren de GÅR EFTER!

Jag fick ett frågeformulär att fylla in innan jag skulle komma på intervjun, jag skulle svara på frågorna och ta med till intervjun. Det var JA och NEJ frågor, hade det funnits VET EJ hade nog de flesta frågor om barndomen hamnat där.
Hela min värld rasade när hon satte stopp för en utredning, det var mitt sista hopp efter att ha kämpat så många år nu, inga medicier hjälper....

Som barn hade jag NOG inte svårt att få vänner, men jag hade alltid bara EN bästis, aldrig ett flertal kamrater, jag blev lätt arg och sur och stötte ifrån mig dem.

Jag var lugn, lyssnade på vad vuxna sade till mig.

Jag vet inte med mig att jag hade svårt för att lärda mig läsa, stava och räkna??
MEN jag har knappt inte kunnat läsa en enda bok i mitt liv, jag får läsa samma sida om och om och om igen, fattar int vad det är jag läser? Matte tyckte jag blev riktigt jobbigt i högstadiet, då hade jag ändå allmän matte.
Grammatiken har jag inte lärt mig/behållt i mitt minne.
Nä det gäller stava idag kan jag aldit gkoa ihång från gång till gång om det ska vara ett N eller två N eller ett L eller två L?

Redan i mellanstadiet kom mitt depressiva.

I högstadiet kom temperamentet, blev arg för ingenting, och tålamodet var lika med noll, blev galen när det inte gick som jag vill, kastade iväg sakerna,
Jag hade redan som liten svårt för krav och press när det tex gällde läxor och prov, hittade aldrig någon studieteknik, fattade inte HUR man läste på en läxa eller till ett prov.

Som vuxen har jag inte klarat att jobba heltid mer än ett halvår, jag krachar hela tiden.

*Idag är jag är impulsiv, kommer jag på att jag måste skriva ett sms kan det inte vänta om det än är så att jag kör bil, jag MÅSTE göra det!
*Har jag gått och lagt mig och kommer på något som jag måste göra kan jag inte göra det nästa dag utan jag måste gå upp och fixa med det!
*Jag har väldigt svårt att vänta tex i en diskution kan jag inte vänta till den andre har förklarat färdigt utan jag måste avbryta och säga mitt, kommer jag på något jag vill göra tex köpa nya gardiner till köket så vill jag HELST göra de NU på en gång!
*Jag är väldigt lättdistraherad, blir störd av allt runt om!
*Jag brusar upp och blir arg för minsta lilla, ofta fattar min man ingenting?
*Jag kan inte komma igång med att ta mig för någonting, har ingen startmotor och gör jag det tillslut så går jag därifrån hur många gånger som helst, tex om det ska vikas tvätt och läggas in.
*Jag kan ha så svårt att företa mig något, de händer ingenting men om jag väl någon gång tar tag i det så blir det maniskt, då finns det inget slut, om vi tar städning , då blir jag aldrig nöjd, då kan jag fortsätta städa dygnet runt, jag blir aldrig nöjd, hittar bara fler fel.
*Och annars får jag tvinga mig till allt och orkar inte slutföra det.
*Sitter jag oh ska titta på tv vill jag gärna göra någonting samtidigt, har svårt att bara sitta rätt upp och ner, oftast sitter jag jag river sönder mina nagelband!
*Jag kan ine göra något lugnt och sansat och ordentligt utan det ska gå undan med en jävla fart och blir slarvigt och dant.
*Jag har svårt för ånga sinnesintryck, tex när jag kommer in i en stor affär, då vet jag inte vart jag ska ta vägen, jag vill titta på allt på samma gång och rabbas av panik
*Jag har jätte svårt att organisera
Jag klarar INTE MINSTA stress eller krav

etc etc etc

Förstår jag rätt att dom valde att inte fortsätta utredningen? Eller fick du göra alla tester och sen ett utlåtande? Barndomen och tonåren spelar en otroligt stor roll i ADD utredningar, låter som du gjort utredningen i vuxen ålder och då kanske dom inte kallar in föräldrar för hjälp.

Be dom dra igång maskineriet igen. Ta hjälp av föräldrar om det går men informera dina föräldrar först om diagnosen. Det kan vara svårt att veta, min mamma t ex såg mig aldrig som ett barn med problem utan tog det mer som att det tillhörde min personlighet och anpassade sig efter det. Efter att hon bekantat sig med diagnosen så var det som att ett ljus tändes för henne och hon kunde ge helt andra svar, detta kompletterade vi min diagnos med. Kan dom inte vara med så prata med dom om din barndom och få höra själv så du kan berätta för läkarna. Det är lätt att se allt ur andra vinklar också, jag tyckte själv att jag var rätt normal i skolan, jag pratade bara väldigt mycket och fick åka ut i korridoren. Det tänkte jag inte på först. Nu förstår jag vilket tecken det är.

Saknar man klara tecken i barndomen så finns det andra saker som kan vara problemet. Mano depressivitet t ex kan gömma sig i ADD symtom och stress/utbrändhet.

Takex

Äldre 8 Dec 03:44

#504

strulmaja skrev 2010-12-07 11:29:50 följande:

Jag var nog lite otydlig i mitt inlägg. Nog för att jag saknat och saknar den där gemenskapen jag tycks se att andra har men så har jag ju samtidigt ett stort ensamhetsbehov. Och vissa saker som jag ska göra föredrar jag att göra ensam, te.x shopping, ärenden, besök hos tandläkaren etc för vid sådana tillfällen ser jag ingen anledning till varför jag skulle ha någon med mig. Det blir som du skriver bara extra mycket jobb, sen har jag inte heller det behovet av sällskap som många andra tycks ha.

Men det kom aldrig fram i mitt inlägg att jag mår och trivs som bäst när saker och ting sker på mina villkor. Ja jag vet att det låter hur ego som helst. Men med det menar jag att jag te.x vill välja mitt sällskap själv, var, vem, när och hur. (Och jag undrar varför jag inte varit på fler tjejmiddagar eller lyckats känna gemenskap?? Hmm.)
Men det hysteriska är inget som tilltalar mig heller. Tvärtom. Däremot har jag ibland önskat att jag inte var så jäkla tillbakadragen i min kontakt med andra människor, att jag inte hade så svårt med vissa saker, att jag kunde vara lite mer som alla andra. Så kanske är det inte en önskan om att få delta i gemenskapen i sig jag haft utan snarare en önskan att få vara "normal"?

Jo men där förstod jag dig! Jag fungerar precis likadant, matchar ditt inlägg precis. Som du säger ingen önskan om att ett tjejgäng skulle ringa upp och ta in mig, verkligen inte, utan vilja ändra en själv så att man själv kunde skapa det där. Jag är väldigt spänd på att se vad som händer när min medicinering justerats klart och jag vant mig med den nya vardagen, kanske att man blir lite "normalare" och orkar med vänner på ett annat sätt. Det hade varit super trevligt.

Jag känner mig ofta väldigt elak. När folk undrar om jag har lust att göra något är jag alltid en som ber om att få svara i sista minuten, jag kan omöjligt säga om jag ens känner för det (och det låter så fult, men är jag för trött så går det bara inte).

Takex

Äldre 8 Dec 03:47

#505

Anonym (oj) skrev 2010-12-07 13:26:24 följande:

Hej, jag har läst ikapp nu sen igår och jag sitter här och är bara överväldigad av det senaste ni skrivit.
Jag känner igen mig så JÄSKGÖLJSJGW¨GIAÅEWRFKLDG-LA mycket, om ni ursäktar utbrottet. Jag sitter med ett fånigt flin på läpparna och läser högt för min kille.
Jag ska ut på en promenix nu, fota lite och samla tankarna, sen ska jag skriva exakt vad det är som jag känner igen mig så i.
Sist vill jag bara säga: JAG ÄR SÅ GLAD att jag hittat er, mina likar. Ni gör mitt liv lite lättare...

Va "roligt"! Välkommen!

TjockKatt

Äldre 8 Dec 08:35

#506

Usch, den här veckan med nya medicinen har verkligen varit tung. Är ju van att ta tabletten på kvällen, vilket gör att jag vaknar någolunda pigg på morgonen. Nu tar jag på morgonen vilket gör att jag knappt kommer upp. Märker inte någon större bättring heller, men jag ska till min psykolog idag och höja dosen. Tänkte föreslå att ta den två gånger per dag istället, eftersom den bara verkar 12 timmar. Tar jag en när jag vaknar (vaknar tidigt vid 6/7) och en vid middagstid ungefär så borde det täcka 24 timmar. Hoppas det kan vara ett alternativ, är helt slut nu. Dessutom har jag ett par restuppgifter till skolan jag måste fixa innan veckan är slut, gaahh! Har skjutit upp dom jättelänge nu, börjar bli akut.

Btw, är det bara jag som stör mig på vissa ord? Just nu pallar jag knappt besöka den här tråden för jag stör mig så på orden "symptom" och framförallt "symptomer". Det bara kliar i hela kroppen. Ingenting mot er som skriver i tråden, det heter ju faktiskt så (fast är verkligen "symptomer" korrekt? Ett symptom, flera symptom? Eller?), men jag stör mig som faen!!

tjockkatt.webblogg.se

Takex

Äldre 8 Dec 09:05

#507

TjockKatt skrev 2010-12-08 08:35:07 följande:

Usch, den här veckan med nya medicinen har verkligen varit tung. Är ju van att ta tabletten på kvällen, vilket gör att jag vaknar någolunda pigg på morgonen. Nu tar jag på morgonen vilket gör att jag knappt kommer upp. Märker inte någon större bättring heller, men jag ska till min psykolog idag och höja dosen. Tänkte föreslå att ta den två gånger per dag istället, eftersom den bara verkar 12 timmar. Tar jag en när jag vaknar (vaknar tidigt vid 6/7) och en vid middagstid ungefär så borde det täcka 24 timmar. Hoppas det kan vara ett alternativ, är helt slut nu. Dessutom har jag ett par restuppgifter till skolan jag måste fixa innan veckan är slut, gaahh! Har skjutit upp dom jättelänge nu, börjar bli akut.

Btw, är det bara jag som stör mig på vissa ord? Just nu pallar jag knappt besöka den här tråden för jag stör mig så på orden "symptom" och framförallt "symptomer". Det bara kliar i hela kroppen. Ingenting mot er som skriver i tråden, det heter ju faktiskt så (fast är verkligen "symptomer" korrekt? Ett symptom, flera symptom? Eller?), men jag stör mig som faen!!

Jag tror faktiskt t om att det stavas utan P i svenska. Ibland stör man sig på allt, vet hur det är, allt kan vara så irriterande ibland. Det borde vara ett alternativ, bara säga till hur du vill ha det så du klarar din vardag.

Låter som du har en rätt sunkig vecka, kanske att du kan prata lite med dina lärare. Inte nödvändigtvis för att pressa dom på tid men ibland kan det bara vara skönt att få förklara läget för källan.

TjockKatt

Äldre 8 Dec 09:35

#508

Takex skrev 2010-12-08 09:05:14 följande:

Jag tror faktiskt t om att det stavas utan P i svenska. Ibland stör man sig på allt, vet hur det är, allt kan vara så irriterande ibland. Det borde vara ett alternativ, bara säga till hur du vill ha det så du klarar din vardag.

Låter som du har en rätt sunkig vecka, kanske att du kan prata lite med dina lärare. Inte nödvändigtvis för att pressa dom på tid men ibland kan det bara vara skönt att få förklara läget för källan.

Eller hur? Någonting känns fel och störigt med rubriken och ordet. Det känns som om ordet borde ha "försvenskats" till symton. Även om det också ser störigt ut. Vissa ord kan också störa mig. När jag var liten sa min mamma alltid, alltid "Oj" om någonting hände. Typ om vi var ute och körde bil och det plötsligt började regna "Oj, gud vad det regnar. Oj! Oj!" Höll på att dö!
Ja, jag hoppas på det. Jag har jättesvårt att komma upp på dagarna, fungerade okej med strattera, men nu går det knappt alls.

Jag pratade lite med läraren jag har i de två ämnen som jag ligger efter i nu. Hon vet läget och är förstående, men jag har varit sen med typ alla inlämningar sedan jag började (haft henne alla tre terminer) och det känns så tröttsamt att behöva förklara igen. Vi slutar den 16:e så jag måste skicka in ett tag innan dess så hon ska hinna rätta.

tjockkatt.webblogg.se

Anonym (virrpanna)

Äldre 8 Dec 09:59

#509

Anonym skrev 2010-12-07 22:42:42 följande:

KIkar insom nu här, det är ju så oändligt massa svar så jag vet inte om jag orkar läsa alla, inte nu i alla fall, jag var HELT säker på att jag hade Add, det trodde min läkare och samtalsterapet också! Jag fick en remiss skickad till teamet som gör utredningarna på mottagningen där jag går, Kom på en första intervju inför en eventuell utredning och fick där stopp, den psykologen tyckte inte att jag skulle då vidare till en utredning, jag var väl för ordentligt som barn känns det som, eller föll inte in i ramen som ALLA andra.
Jag är idag 34 och har mått dpkigt sedan 6 års åldern. Idag har jag TYPISKA add symtom men det är ju barndomen och tonåren de GÅR EFTER!

Jag fick ett frågeformulär att fylla in innan jag skulle komma på intervjun, jag skulle svara på frågorna och ta med till intervjun. Det var JA och NEJ frågor, hade det funnits VET EJ hade nog de flesta frågor om barndomen hamnat där.
Hela min värld rasade när hon satte stopp för en utredning, det var mitt sista hopp efter att ha kämpat så många år nu, inga medicier hjälper....

Som barn hade jag NOG inte svårt att få vänner, men jag hade alltid bara EN bästis, aldrig ett flertal kamrater, jag blev lätt arg och sur och stötte ifrån mig dem.

Jag var lugn, lyssnade på vad vuxna sade till mig.

Jag vet inte med mig att jag hade svårt för att lärda mig läsa, stava och räkna??
MEN jag har knappt inte kunnat läsa en enda bok i mitt liv, jag får läsa samma sida om och om och om igen, fattar int vad det är jag läser? Matte tyckte jag blev riktigt jobbigt i högstadiet, då hade jag ändå allmän matte.
Grammatiken har jag inte lärt mig/behållt i mitt minne.
Nä det gäller stava idag kan jag aldit gkoa ihång från gång till gång om det ska vara ett N eller två N eller ett L eller två L?

Redan i mellanstadiet kom mitt depressiva.

I högstadiet kom temperamentet, blev arg för ingenting, och tålamodet var lika med noll, blev galen när det inte gick som jag vill, kastade iväg sakerna,
Jag hade redan som liten svårt för krav och press när det tex gällde läxor och prov, hittade aldrig någon studieteknik, fattade inte HUR man läste på en läxa eller till ett prov.

Som vuxen har jag inte klarat att jobba heltid mer än ett halvår, jag krachar hela tiden.

*Idag är jag är impulsiv, kommer jag på att jag måste skriva ett sms kan det inte vänta om det än är så att jag kör bil, jag MÅSTE göra det!
*Har jag gått och lagt mig och kommer på något som jag måste göra kan jag inte göra det nästa dag utan jag måste gå upp och fixa med det!
*Jag har väldigt svårt att vänta tex i en diskution kan jag inte vänta till den andre har förklarat färdigt utan jag måste avbryta och säga mitt, kommer jag på något jag vill göra tex köpa nya gardiner till köket så vill jag HELST göra de NU på en gång!
*Jag är väldigt lättdistraherad, blir störd av allt runt om!
*Jag brusar upp och blir arg för minsta lilla, ofta fattar min man ingenting?
*Jag kan inte komma igång med att ta mig för någonting, har ingen startmotor och gör jag det tillslut så går jag därifrån hur många gånger som helst, tex om det ska vikas tvätt och läggas in.
*Jag kan ha så svårt att företa mig något, de händer ingenting men om jag väl någon gång tar tag i det så blir det maniskt, då finns det inget slut, om vi tar städning , då blir jag aldrig nöjd, då kan jag fortsätta städa dygnet runt, jag blir aldrig nöjd, hittar bara fler fel.
*Och annars får jag tvinga mig till allt och orkar inte slutföra det.
*Sitter jag oh ska titta på tv vill jag gärna göra någonting samtidigt, har svårt att bara sitta rätt upp och ner, oftast sitter jag jag river sönder mina nagelband!
*Jag kan ine göra något lugnt och sansat och ordentligt utan det ska gå undan med en jävla fart och blir slarvigt och dant.
*Jag har svårt för ånga sinnesintryck, tex när jag kommer in i en stor affär, då vet jag inte vart jag ska ta vägen, jag vill titta på allt på samma gång och rabbas av panik
*Jag har jätte svårt att organisera
Jag klarar INTE MINSTA stress eller krav

etc etc etc

Men shit!! Vad var det för frågor de hade i det formuläret som gjorde att utredningen blev stoppad?? Om du minns? Jag skulle definitivt försöka igen absolut! det är ju NU du mår dåligt liksom... jag fick också fylla i ett formulär i första steget om hur man var som barn MEN de slutade ju inte där utan vi gick ju vidare till uppväxt plus vuxen ålder. Men du kanske menar att det var första steget innan själva utredningen?

Jag började misstänka på egen hand att jag hade ADD och tog upp det med min terapeut och då fick jag ett formulär med massa frågor som hon sen skickade vidare...

Och vad var det för instans du var vid då när du fick fylla i de frågorna? De måste ju ta hänsyn till hur det är IDAG tycker man? För de punkterna du rabblat upp där är ju tydliga tecken tycker jag... fast kanske mer åt ADHD isåfall... man ska inte gissa jag vet men iallafall...

*****

Känner någon igen det där med att man bestämmer sig för nåt stort, tex viktnedgång, byta arbetsbana eller börja utbildning? Men sen när man väl kommit igång så tröttnar man? Skrev det förut att jag haft lite olika jobb som varit tidsbestämda och det har varit kanon för mig för när det börjar närma sig slutet då har jag tröttnat och vill göra något annat!! Man kör igång med alla krafter med olika stora bestlut alltså, men sen bara skiter det sig. Känns det igen?

Anonym (virrpanna)

Äldre 8 Dec 10:13

#510

strulmaja skrev 2010-12-07 11:34:38 följande:

Anonym (virrpanna): Så det är DU!

Du kom aldrig tillbaka till Omegatråden du startade ju och jag undrade hur det gått för dig. Vad roligt att du hittat hit! ${#emotions_dlg.flower}$

Tack

Ja angående ordet symtom, kollade SAOL (eller elektroniska som heter SAOB) och det stavas både med P och utan tydligen! Var helt säker på att det hette bara Symtom. Men det med flera symtom är jag nästan helt hundra på att det heter. (Ja nu kan jag inte skriva ordentligt men iallafall

) Alltså flera symtom. Inte symtomer.

Sånt där stör jag mig också på! Samma sak om det är felstavade ord, då speciellt i affärer eller ute på skyltar osv. Här i forumet är det väl ingen fara, så länge man förstår vad folk menar

.

Det var någon som skrev om att läsa en sida i en bok flera gånger utan att förstå vad som stod. Samma här! MEN om boken var intressant, då plöjdes den igenom på nolltid men om det var läxa eller liknande då sket det sig totalt. Jag lärde mig bäst genom att någon förklarade och oftast med liknelser. DET funkade skitbra!

Jo! Du som pratade om att din utredning stoppades! Gör som Takex sa, hör med dina föräldrar om de kan berätta hur det var och sedan be att de ska få svara på frågor. Det var ett jättebra tips tycker jag!

ADD symptom hos vuxna

INNEHÅLL