• strulmaja

    ADD symptom hos vuxna

    Anonym (ny) skrev 2011-10-06 15:50:55 följande:
    på sidan 27 avslöjar mig för jag orkade inte längre.. haha nu ser ni vad barnslig jag är. 
    I så fall är jag lika barnslig jag. Jag har också gjort mig skyldig till "troll-trådar" (fast nu var det ett tag sen) och även personliga påhopp som resulterade att man stängde av mig och tog bort min anonymitet t.o.m 2001-12-18. Lite väl tycker nog jag. Men det jag ville säga är att många troll-trådar är jäkligt underhållande Oskyldig
  • strulmaja
    Anonym (Who am I?) skrev 2011-10-06 22:43:08 följande:
    Minifer:

    Ja, det är problem i min vardag. På jobbet blir det problem när jag glömmer viktiga saker. Jag vet vad jag ska, men glömmer bort det ändå. Så fort det blir lite stressigt blir det kaos i huvudet på mig och jag blir förvirrad och klumpig och stirrig. Och i mitt jobb är de där viktiga sakerna verkligen viktiga- för andra människors välmående. Jag är mån om att göra ett bra arbete, men när jag kommer därifrån är jag fullständigt slut i huvudet och kan knappt fokusera på bilkörningen. Då jobbar jag ändå bara deltid.

    Hemma blir det problem eftersom sambon uppfattar mig som lat och inte fattar varför jag lägger mig och sover flera timmar mitt på dagen. Jag har dessutom barn och kommer knappt upp på morgonen. Barnet har tom slutat försöka väcka mig och väcker sambon istället för det är inte lönt. Sedan är jag ofta för trött för att vara en kul mamma. Jag kan samla kraft och orka pyssla med något en halvtimme eller en timme, men sedan är det mest soffläge och datorn igen.

    Det där med att duscha hoppas jag över ibland för jag bara inte pallar ta mig in där. När jag väl tar mig in i duschen brukar jag inte palla ta mig ut igen för det är så jävla omständigt att torka sig, så då duschar jag länge istället ;)

    Jag slarvar med min kost. Äter inte tillräckligt ofta för jag orkar inte, kommer inte till skott även om jag är hungrig. Förutom med middagen för den kräver ju liksom övriga familjen också. Efter maten orkar jag inte göra ett skit och gnäller på sambon tills kaffekoppen står framför mig på soffbordet.

    Kvällen kommer och jag känner lättnad när barnet ska lägga sig, för då behöver jag inte kämpa längre. Fast i realiteten har jag inte fått något gjort innan heller, jag har bara tänkt på att jag BORDE och haft ångest över det.
    Sedan börjar jag piggna till när de börjar närma sig läggdags och jag kommer inte i säng i tid. Pladdrar på i sängen med en trött sambo. Tänker på jobb och åtaganden om och om igen om jag inte är så utmattad att jag tvärdäckar. Somnar 5 timmar innan jag ska upp till jobb. Snoozar till sista sekund och kastar mig in i bilen.

    Jag måste dessutom jämt och ständigt ha något på gång, eld i järnen, utmaningar, saker att se fram emot. När jag inte har det så känns livet meningslöst, grått och tråkigt. Har jag inget så börjar jag typ kolla igenom tradera och blocket i timtal. Läsa på om en ny hårvårdskur i 4 timmar, snöa in på en ny community, eller som nu streckläsa denna tråden.

    I tonåren hade jag dessutom en djup depression som varade ett par år. Jag har gått på 3 olika gymnasieskolor, lernia, komvux 2 ggr plus universitetet. Nu var jag färdig och jobbar, så då anmälde jag mig till en distanskurs på impuls häromkvällen.

    Flera vänner har jag varit så "rak och ärlig" mot att det blivit problem. De skulle nog kalla beteendet att lägga näsan i blöt och säga elaka saker. Riktigt nära vänskap har jag alltid haft lite svårt med. Från jag var 5-13 hade jag en bästis som jag lekte med alltid och typ ingen annan. Sedan har jag haft en liten grupp nära vänner från skolan.
    CHECK! 
  • strulmaja
    Anonym (ny) skrev 2011-10-06 23:16:35 följande:
    jo verkligen sjukt!!!
    jag tjatar alldeles för mycket här, det måste ha med detta att göraOskyldig ja ni ser att det blir lite sjukligt från min sida. jag är så intresserad av detta och har tyvärr snöat in på det nu :( men att skriva ett cv när jag ändå vet vilka jobb jag haft, strukturera upp det. det går bara inte :(:( ser det som ett omöjligt projekt. förstår din känsla med shoppinglistan.

    jag frågade min sambo i dag, för all tvätt ligger kvar i sängen i kväll. jag har lagat mat och hade lite annat för mig.
    - hur känner du om du vet att det ligger massa tvätt och väntar, när du nu sitter vid datorn och spelar på tennis som du älskar?
    - jag hade ju vikt tvätten direkt i tvättstugan, men jag hade gjort det samtidigt.
    - hade du inte försökt skjuta upp det? känner du inte att det tar emot?
    - visst, det är inte superkul men jag gör det bara, inget tar emot. 
    Att snöa in på saker ja herregud. Jag hängde vareviga dag i den här tråden förut sen fick jag medicin och *poff* så tröttnade jag på allt vad ADHD heter. Nu är jag inte länge under medicinering och vips så är jag tillbaka. 

    Min sambo som låter som din. Faktum är att dom flesta låter så "Nä det är ju inte roligt men det måste ju göras".
    Men hur fan förmå man sig att göra det när det tar emot så?

    Idag te.x så har jag spenderat hela jävla dagen här på FL. Jag har bara lyft röven för att hämta mer kaffe, gå ut och röka och så för toalettbesök. Ja just det en dusch hann jag med också. Men borstade tänderna glömde jag.
    Vad jag egentligen borde ha gjort är att ta tag i jobbsökandet och precis som du fixa cv osv men nehedå. Jag loggade in på FL på morgonkvisten för jag "skulle ju bara" kika lite men fastnade här till klockan 17 Skäms  
  • strulmaja
    Heroinchick skrev 2011-10-06 23:45:34 följande:
    Tack !
    Jag skulle kunna behöva hjälp att ta tag i alla skulder och hålla reda på ekonomi (för tillfället existerar ingen ekonomi, har inte ens något konto tror jag eller bankkort) Men i fortsättningen.
    Ibland känns det som att jag kan behöva en personlig assistent,någon annan som känner likadant?
    Ja varje dag. 

    Jag har funderat mycket på det där med boendestöd te.x. Nog för att jag skulle behöva någon som kom hit och hjälpte mig då och då, samtidigt tror jag att jag skulle ha svårt för att ha en främmande person springandes här. Jag är fast i moment 22, som vanligt. Att ha ADHD är som att leva i ett enda stort moment 22.  
  • strulmaja
    Heroinchick skrev 2011-10-06 23:35:04 följande:
    Är det någon som kan berätta lite vad som händer när man är under medicinering?
    Känner ni som får ritalin/concerta er hjälpta utav det?
    Märker ni några förändringar? Isåfall vad?

    Jag har provat att ta några få ggr,men har inte fått medicin själv, jag skulle vilja börja med ritalin exempelvis.
    Är bara rädd för att inte något ska hjälpa mig..
    Ja nog blev det en förändring. Till en början upplevde jag att jag medicinen gav mig förmågan att organisera. 
    Plötsligt kunde jag se vad som behövdes göras och inte. (Det här med prioritering fungerar inget vidare för mig nämligen) Ska jag laga mat åt ungarna eller ska jag vattna blommorna? är en fråga som kan bli jättestor. Inte sällan prioriterar jag helt fel men jag har mina ljusa stunder också men då oftast under tidspress.

    Vad som mer hände under medicineringen var att jag slöt mig allt mer. Jag blev mer avstängd känslomässigt, något som helt klart var positivt, åtminstone till en början. Jag fick även bättre ordning på sömn och mat. Visserligen minskade ju hungern och även sockersuget så jag åt mindre portioner än tidigare (och jag är ingen storätare annars heller) Men jag fick till mer regelbundna matvanor tack vare medicinen-den hjälpte mig liksom att tänka mer klart och planera.  
  • strulmaja
    bullerbyn skrev 2011-10-11 15:10:21 följande:
    (var tidigare "Anonym HF")

    Remiss är skickad från VC till psyk. Någon som vet vad jag kan förvänta mig? Vad som är nästa steg?

    Jag kom till insikt om att jag troligtvis har ADHD/ADD för bara ett någon månad sen. Tydligen kom det även då fram att ADHD finns på pappas sida, tror även att min mamma har det (hon är alkoholist) utan att själv veta det.

    Men efter detta har jag såklart börjat tveka och vela: har jag verkligen en diagnos? är jag inte bara lat?

    När läkaren frågade om jag har svårt att koncentrera mig en längre stund t.ex på film så blev jag tveksam, njaa det kan jag väl (älskar film!), men jag har dock svårt för mellanting, om någon pausar får jag panik, jag kan inte vänta på någon annan, NUUUUUUU!

    Nu dock! När jag verkligen tänker på mitt beteénde.. jag kan för tusan inte göra en sak samtidigt, jag tittar på en TV-serie samtidigt som jag spelar spel på mobilen, är inne på facebook, surfar om diverse, shoppar på nätet m.m. Aldrig ens tänkt på detta förut men det känns som att molnen har skingrats och att jag börjat "lära känna" mig själv på ett helt nytt sätt. "Jag kanske inte bara är lat och har ett riktigt hett temprement med 1 liter dåligt tålamod. Det kanske finns en annan förklaring!"  

    Aja, hursom. Min ovanstående fråga - någon som vet? Bara för mig att vänta på kontakten från psyk nu?
    Jag känner så väl igen dina tankar och tvivel. 

    Angående remissvar eller kallelse från psyk. För mig tog det ca tre månader att få komma till psyk från det att remissen blivit skickad. Jag var inte ihärdig eller något, kanske hade det gått fortare då, det vet jag inte. Man har inget att förlora på att ringa och påminna dom om att man finns och väntar.  
  • strulmaja
    Minifer skrev 2011-10-11 22:00:03 följande:
    Det är en OCD grej, rycker bort hår från ögonbryn och ben, ...ehe... kan inte sluta, pillar med det typ dygnet runt. :( (men fan vad Nice det är med ungarnas skorv, en guldgruva av grejs att pilla på ;)
    Åhhh skorv! Skål
  • strulmaja
    Stövelkatten skrev 2011-10-13 08:21:51 följande:
    Idag har jag läkartid för min depression, då ska jag ta upp utredning igen.

    Hoppas han är vettig och inte viftar bort det.
    Önskar dig också lycka till! Stå på dig! 
  • strulmaja
    Anonym (ny) skrev 2011-10-13 17:23:38 följande:
    Hehe Tungan ute. Jaså? det kommer han inte göra!
    Ja min drog ju när han kom hem." Fan vad ni ska få höra sen när jag fått min diagnos, det är som om alla tror att jag är lat. Jag ska trycka upp den i era ansikten!"  Skrek jag till han. Då sa han att han visste att jag nog hade detta men eftersom jag vet om det borde jag bara ta tag i det, då jag vet hur det blir om jag sätter mig framför datorn. Ja det är ju sant.

    Läste på ett adhd forum om en massa tips, folk ställde fram äggklockor och grejer :P skrev upp "diskning 20 minuter" "städning 30 min" 
    Om det ändå gick så lätt! Det har ju blivit något av ett inlärt beteende, inget man förändrar över en dag precis, oavsett om man är medveten om sina problem eller ej. En annan nackdel är ju det där med minnet som ju inte fungerar riktigt som det ska. Jag VET vad som händer om jag sätter mig vid datorn istället för att hänga tvätten men nästa gång jag ställs inför samma situation är det ju bortglömt. Skrikandes
  • strulmaja
    Stövelkatten skrev 2011-10-13 17:14:04 följande:
    Fick träffa överläkaren till och med, och han såg inga som helst problem med en ordentlig undersökning. Så nu har jag en bunt själskattningstest jag ska göra till nästa gång (gjorde dem så snart jag kom hem, såklart...) och sen ska jag göra någon form av datortest (QB test www.qbtech.se/qbtest/ )
    Intressant! Överläkaren berättade att vården har en viss pott pengar varje år, och när man slår i taket så är det liksom stopp. Taket brukar man nå runt oktober varje år... MEN, alla dessa neuro-betingade grejer är så "i ropet" sa han, så för dem finns inget tak! Det finns alltså inga ekonomiska gränser för att få en utredning. Kanske kan vara bra att veta... Vet dock inte om det gäller alla landsting, men åtminstone Sthlm då.

    Så... nu ska jag laga mat, städa lite, och sen var det något mer...

    (kul info: som jag berättade innan så är jag väldigt strukturerad, eftersom jag inte KAN fungera utan stenhård struktur. Räknade hos läkaren att jag sammanlagt har 6 (!) kalendrar i bruk för tillfället, så att jag ska hålla koll på allt)
    Fick också göra QB. 

    Hoppas allt går vägen nu som i, hoppas du får svar på vad det är-oavsett om det är ADHD eller ej.
     
  • strulmaja
    Anonym (Hej!) skrev 2011-10-14 00:21:14 följande:
    Jag har inte läst hela tråden eftersom det är så många sidor...
    Men jag undrar om det kan höra till problematiken att man fastnar i jobbiga tankar där man tillslut inte alls ser klart? Att man blåser upp saker och ting och inte kan se på det klart förrän senare... och får ångest över detta.
    Isf, har medicin hjälpt er att se saker för vad det är? Klarare?
    Enligt egen erfarenhet, vad jag läst och hört så ja, det kan höra till problematiken men behöver inte göra det. 
    Katastroftankar är vanliga vid ADHD/ADD och man har ofta svårt att se saker proportionsenligt. 
    Jag är specialist på att dra förhastade slutsatser-att se misslyckandet redan innan jag är där och måla fan på väggen. På det sättet är jag ganska pessimistisk men jag kan också vara löjligt optimistisk och naiv.

    Medicinen hjälpte inte mig att se klarare på saker och ting. Däremot var medicinen avtrubbande (lite för mycket för min smak) så mina orostankar tog sig inte lika stora proportioner. Jag blev mer likgiltig helt enkelt.  
  • strulmaja
    bullerbyn skrev 2011-10-14 10:02:56 följande:

    Hej alla! Snaaaaaaart helg. Jeeez vad veckan gick fort!

    Jag har verkligen fått kroniska problem med att gå upp på morgonen. Varje morgon känns det som att gå igenom ett krig. Innan jag har fått kaffet i mig är jag knappt medvetande haha :) Äter rosenrot ibland, det hjälper faktiskt lite på jobbet, dimman i skallen lättar lite

    Igår fick jag hem en kallelse till psyk. Ska dit i mitten på nästa vecka. Något jag behöver tänka på inför besöket? 

       

         


    Har du provat Arctic Root? Jag provade den långt innan jag visste att det var ADHD jag har och den hjälpte faktiskt lite (om det inte var placebo). Den ska vara lite starkare än Rosenrot (som jag också provat men som inte hjälpte ett dugg). Bara en liten parantes. 

    Jag antar att besöket på psyk gäller bedömning angående utredning eller ej.
    Ett tips kan vara att skriva ner frågor du har till läkaren. Lätt att glömma bort allt när man väl sitter där.
    Samma sak då läkaren frågar vilka symtom på ADHD man har. Öh, öh..... så, skriv ner dessa på ett papper och ta med dig om du som jag är lite virrig och glömsk. Glad 
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna