Jag fick år 2005 reda på att jag ej kan få barn på naturlig väg. Båda mina äggstockar samt äggtrumpeter är igenväxta. Jag har fått diagnosen "0% chans att lyckas bli gravid på naturlig väg" utav läkarna och måste göra IVF för att få barn.
År 2007 träffade jag mannen i mitt liv som jag sedan gifte mig med år 2011. Vi var redo att starta med ivf redan år 2010. Lättare sagt än gjort. Det uppdagades att mitt AMH-värde endast låg på 0,75. Jag är då 29 år gammal.
Vi misslyckades med vår 1:a IVF pga för dålig embryokvalitet. Inför vår 2:a IVF bestämdes det att vi skulle få byta medicin, vi fick då prova Menopur istället för Puregon. Detta med ett mycket bättre resultat! Vi fick ut 4 fina embryon varav 3 kunde frysas in. Tyvärr misslyckades denna IVF. Vi tinade sedan ett embryo inför vårt 3:e försök, men i upptiningen blev en cell skadad, det sattes in men vi misslyckades även denna gång. Vårt 4:e försök lyckades äntligen! Vårt upptinade lilla embryo var lika fint efter upptiningen som när det frystes in. Vi var så glada! Den 25 november 2012 blev vår lilla Ella tillverkad! Lyckan var enorm! Tyvärr dog vår Ella i magen den 15 maj 2013 och föddes sedan den 16 maj. Min värld som redan rasat en gång, bara en månad innan när min syster dog, rasade ännu mer. Det var ju hon som skulle få mig längta framåt och se ljust på framtiden. Hon blev mitt ljus efter mörkret. Ella är namnet min syster ville att hon skulle ha. Det visade sig efter obduktionen att det inte var något fel på Ella, inte heller på mig eller moderkakan. Det var bara en plötslig spädbarnsdöd i magen. Hon ligger nu begravd hos min syster.
Alla våra landstingsfinansierade försök var nu slut. Men under besöket för Ellas obduktionssvar fick vi reda på att vi har en chans att få en ny IVF. En regel som finns om man efter IVF fött ett dött barn. Den 13 augusti ställs vi på kö för nytt försök. Ett nytt AMH-värde tas och uppmäts tyvärr endast till 0,34. Jag är nu 32 år gammal.
Jag skulle bli så glad om du med såhär lågt AMH berättar din solskenshistoria för mig? Orkar inte gråta mer nu utan vill se ljust på framtiden...
Kram på er alla kämpar!