• Pippi70

    Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

    Hannah : vad fint skrivet!! Jag får påminna mig hela tiden om hur bra jag har det och hur lyckligt lottad jag är att jag äntligen fann min stora kärlek!! Men mörka tankar gör sig påminda ofta och jag har svårt att släppa funderingarna och oron.. Hur hade det kunnat vara om jag var några år yngre när vi träffades.. Mitt låga AMH beror på åldern enbart och när jag fick veta i somras att det skulle bli mycket svårt för mig att bli gravid, öppnades det en avgrund under mig som höll på att sluka hela mig och blev väldigt deprimerad. Nu när det gått en tid och vi har pratat mycket om det och hur vi ska göra ( vi gör ÄD om inte jag får ut några ägg) Då har jag landat lite i det och kan se lite ljusare på tillvaron. Får inte glömma bort att livet är NU och glömma bort varandra och allt annat som är viktigt. Men alla tankar och längtan efter barn har en förmåga att kväva alla andra känslor... De enda jag har att prata med om denna sorg är min man och er alla här... Ingen annan vet, har valt att ha det så pga att jag är känslig för spydiga kommentarer om tex min ålder. Min stora barn kommer bli arga på oss först men det går över det vet jag .. Men onödigt att ta den fighten redan nu. Har nog med annat just nu. Kämpa på!!

  • germany
    Hannah8401 skrev 2012-10-09 07:37:40 följande:
    Mowgli, hade du dåligt amhvärde då när ni gjorde insemationerna?

    Hur stor % chans är det att vi med lågt amhvärde lyckas vid ivf? Någon som vet?

    Ni som vetat om detta ett tag, blir livet mer normalt igen efter ett tag? Lyckas man börja glädjas åt ting igen, och börjar leva ett mer normalt liv? Jag känner att mina tankar är på detta hela tiden:(
    Läste en bok nyligen, den handlade om en familj med flera syskon, en av männen hade funnit sin fru i säng med en annan man, men frun väntade den bedragnes mans barn, hans syster kämpade för att bli gravid med lyckades inte, och hon var ledsen och avundsjuk på sin bror. Men då blev broren arg och sa att ni har kärlek i ert äktenskap, ni älskar varandra, var glad för det, det är det inte många som har.

    Så jag försöker att tänka på hur bra jag har det med en så kärleksfull man som jag älskar över allt. Men men, det känns fortfarande som att man berövar honom någonting som han lätt kan få av en annan kvinna. :(

    Som för alla andra som lever med olika sorger så måste livet förr eller senare gå vidare....Man har liksom inget val om man verkligen vill leva. Men däremellan så tror jag också att det är viktigt att tillåta sig att verkligen få vara ledsen och tömma sig på sorg tills man är uppe vid ytan igen och kan andas. Detta kommer och går i omgångar, beroende på hur barnprocessen pendlar. Det är mycket hopp & förtvivlan.....Men man lär sig att man hela tiden måste sträva uppåt, annars kan man lika gärna lägga sig ner och dö och det vill absolut inte jag. Jag älskar livet för mycket och jag ser hela tiden framför mig att vi ska få barn....på ett eller annat sätt.

    Min IVF läkare sa till mig och min man när vi gjorde senaste embryoisättningen att oavsett hur resultatet blev så tyckte hon att vi skulle tänka att barn ändå inte var allt....Hon tyckte att våran fina kärlek till varandra, vår samhörighet och uppenbarliga vänskap vägde tungt också och att vi skulle komma ihåg att livet kan vara rikt ändå. Så ser förstås inte jag det just nu medan vi kämpar....Jag ser ju livet som nattsvart om vi inte skulle få vårt efterlängtade barn.....Men samtidigt så vet jag innerst inne att hon har rätt! Försöker faktiskt tänka på att ha roligt 6en fin inställning till det livet ändå har att ge,  även om vi kämpar och sörjer när misslyckanden dyker upp och det  om och om igen.

    Men jag visualiserar och ser framför mig den där horisonten där ett barn faktiskt står och väntar på mig och mitt hjärta kan ta ett skutt av en känsla som jag inte kan förklara. Hjärta

  • Solsi

    Hej alla, en fråga som jag hoppas någon kan svara på, jag har lågt amh och ska göra första ivf nu snart, fick mens nyss och ska börja med synarela på cd 21, och menopur ska jag börja med 26 november, alltså en hel månad sprayning innan sprutor? Känns oroligt att nedregleras så länge :( 
     

  • Kattflickan

    Ja, jag fick 8 ägg! 6 befruktades. För min del blev det lång nedreglering för att midsommar skulle komma i vägen annars. Vid min första Ivf fick jag ut 4 ägg, två befruktade, blev inte gravid. Då var nedregleringen kortare. Men jag blev gravid efter Ivf nr 2. Har 0,5 i AMH och har också haft regelbunden cykel med ägglossning.

  • mowgli

    Tack för era tankar!


    Jag vet inte hur mitt amh-värde var när jag blev gravid, jag tror inte att det undersöktes, men jag vet inte. Jag har aldrig testat ivf men jag var mycket lättstimulerad av pergo och min dåvarande läkare sa att jag hade "unga äggstockar". Då skulle jag fylla 37. Jag vet inte om amh sjunkit drastiskt eller om det låg lågt även förut, men det skulle vara intressant att veta. När vi gjorde inseminationer i höstas så såg allting fint ut och ingen kommenterade någonting negativt om mina äggstockar, dock frågade jag inte om de var små etc. Jag ägglossade varje månad så allt verkade vara i sin ordning...(det var ostimulerat).


    En skillnaden som jag själv märkt som förmodligen beror på att jag blivit äldre om har "mindre mängd hormoner(?)" är att jag från 25-års åldern och framåt alltid fått mensfinnar på hakan vilket minskat markant de senaste åren. Det är jag ju glad för å ena sidan... En annan skillnad är att jag blöder rejält mycket mer vid varannan-var tredje mens numer. Jag blödde mer sparsamt förr och upplever faktiskt att mensen är sparsam som förr just de månader då det "känns" som att jag hade en "bättre" äl, i den mån man nu kan känna det själv...

  • Solsi
    Kattflickan skrev 2012-10-09 12:38:06 följande:
    Ja, jag fick 8 ägg! 6 befruktades. För min del blev det lång nedreglering för att midsommar skulle komma i vägen annars. Vid min första Ivf fick jag ut 4 ägg, två befruktade, blev inte gravid. Då var nedregleringen kortare. Men jag blev gravid efter Ivf nr 2. Har 0,5 i AMH och har också haft regelbunden cykel med ägglossning.



    Tack känner mig mindre orolig över nedregleringen nu. Och att inte vara ensam om allt detta .
  • Hannah8401

    Nu har jag gjort en sån undersökning där dom sprutar in vätska och kollar passagen i äggledarna den var helt fin i båda, och jag hade tio äggblåsor på höger äggstock den största var 11 mm, och tror det var åtta eller nio på vänster. Doktorn sa att detta inte stämde riktigt överens med lågt amhvärde och skulle ge besked till ivf kliniken. Så nu får jag vänta på att ivf kontaktar mig och bara hoppas att dom låter mig göra ivf med egna ägg.

    Det var ju positivt att jag hade äggblåsor, men kan de vara tomma?? Det glömde jag såklart att fråga. Men mitt fsh var på 10, det var inget bra tycker jag, men doktorn sa att det var det, att det skulle ligga under 17, men jag har hört under 12?

    Hur många äggblåsor har ni haft när dom kollat??

  • cff

    Hannah - 18-19 antrala folliklar låte ju helt fantastiskt (för jag antar att det är antrala folliklar de menar när de räknar äggblåsor)! AFC (antral follicle count) har en mycket hög korrelation med AMH - kanske ditt AMH har gått upp?
    Tolkar man graferna i den här studien http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0015028211010880 så borde 18-19 antrala folliklar motsvara en graviditetsprocent på runt 30%. 

  • Hannah8401

    Ja jag får bara hoppas att dom låter mig göra ivf... väntan, väntan.  Jag undrar vad dom där äggblåsorna sysslar med där inne om dom ändå aldrig släpper? Jag frågade doktorn om det var på grund av mitt låga amhvärde som jag inte ägglossade och det trodde han förmodligen. Suck.
    Nej mitt amhvärde kan ju inte gått upp nu, det var bara några  veckor sen jag tog provet. Jag kunde inte se hela länken du skickade cff, men det var jättebra om det är så. Jag har ingen koll på hur många äggblåsor man ska ha som normalt, får googla lite. Vet bara att dom med pco har massa.
    Menas graviditets% naturligt eller via ivf?

  • Hannah8401

    Jag får hoppas jag inte blir nekad:(

    Jadå jag provade pergotime, enkel dubbel och trippeldos, fick utslag på ältest dag 15-16 och också temphöjning, men fick mens 6 dagar senare, så om det nu var äl så fick jag för kort lutealfas. Kollade bara med blodprov på den sista kuren, men då tog jag det dag 21 och 23, dag 22 fick jag mens så det visade ingen äl.
    Tog också amhprovet då, jag har läst att pergotime kan göra att det visar ett lägre värde ibland så man kan ju alltid hoppas att det är så. Eller så är det bara massa tomma follikar som ligger där och gottar sig.

    Hade du många tomma follikar? Och har du kollat med blodprov en vecka efter äl för att bekräfta?

    Värst vad du var morgonpigg, tidigare än mig:) Det blir en lång fredag!

Svar på tråden Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH