Min man spelar onlinespel

hobby som hobby men ingen hobby borde ta upp så mycket tid. Jag tycker wow är skitlöjligt men fine, som sagt hobby som hobby men det får ju inte ta över familjetiden och saker man gör tillsammans tycker jag. Hur fan står du ut? Jag hade slängt ut datorn om jag vore du..sätt hårt mot hårt. Min  sambo spelar också men han frågar om lov och efter 1-2 timmar har han tröttnat och så gör vi nåt tillsammans, ungefär som när jag kanske gör nåt annat och sen tröttnar.

Självklart ska han få spela och detta är ett spel som är lätt att fastna i i många timmar och det är kul och socialt. MEN... Har han valt att leva i ett förhållande så har han ansvaret att vårda det också.
Gör ett schema helt enkelt är mitt tips. Min kille får raida tre- fyra gånger i veckan och spela när han inte behövs i hemmet/ för sonen osv. Kvällarna när han inte raidar hittar vi på saker tillsammans, tex film, spela wow ( ja ja spelar också men inte så seriöst), spela yatsy, ja va ni nu tycker är kul.

Det är inget fel på spelet i sig, det är ett grymt spel, men verkliga livet är viktigare och har man inte en balans mellan spelvärlden och den riktiga världen så kommer man inte må bra.

Fråga honom hur mycket han behöver spela för att hålla den nivån i spelet som han vill ha. Är detta acceptabelt för dig så gör upp om att han får spela den tiden. är det oacceptabelt så kom med eget förslag.

Lycka till!!

Min sambo spelar en del även om jag inte är helt säker på hur mycket. Vi har haft våra duster om hur mycket spelande som är rimligt. Under vissa perioder har jag även sagt att jag lämnar honom om han inte drar ner på spelandet.

Nu brukar det räcka med att jag påpekar att det blivit lite mycket på senaste tiden och då drar han ner lite. Han brukar även känna själv när det blir för mycket. I utbyte protesterar jag inte om han plannerar in raider nån gång ibland utan det är hans intresse och min träning tar mer av vår gemensamma tid än hans spelande.

Resultatet är i alla fall att han sällan spelar när jag är hemma/vaken. Vi har olika dygnsrytm samt att han har ett mindre sömnbehov än vad jag har så han hinner spela ett par timmar när jag gått och lagt mig. Samma sak när jag tränar.

Jag var spelberoende av ett spel liknande WoW, fast detta var ett freetoplay Shaiya.
Jag satt jag vet inte hur många timmar om dagen med detta, för mig var det en flykt från verkligheten, jag var i ett äktenskap som var på upphällningen, sjukskriven för att kroppen var slut.
Samma dag som jag lämnade min fru lämnade jag även spelet, mina vänner världen över tjatar på mig att jag ska komma tillbaka till spelet ( 7månader sen jag slutade ) men jag vet att börjar jag spela igen så sitter jag fast i det snart igen.
Dom bygger spelen på att man skall bli beroende av dom, i det spelet jag spelade så kan man betala in pengar och få fördelar i spelet, klart som f*n att man gör det då, jag spenderade $100 i månaden på den skiten.
Men väl inne i spelet så var jag jämnställd med alla andra, jag var värd lika mycket, jag satt oftast mer timmar än andra gjorde och min avatar var riktigt bra.
Jag kan ibland sakna personerna jag spelade med, men aldrig i livet att jag börjar spela igen.
Jag kan sträcka mig till spindelharpan.
Jag vet inte hur mycket av mina barns uppväxt jag har missat på grund av ett spel.
Varannan vecka när jag hade min lilla så spelade jag iofs mindre, men jag hade ändå spelet igång för att se vad som hände.
Jag vet inte vad jag ska ge för råd, han kan inte bli hjälpt om han inte själv vill det, att ställa ultimatum leder oftast bara att man låser sig ännu mer i spelet.
Det bästa som kan hända är nästan att datorn går sönder.
Jag har nu sålt min speldator som var ett riktigt monster, sitter bara med en laptop nu.

Jag tror egentligen inte att det går att lösa det här. Han spelar och "that´s it!" Det hjälper inte att jag försöker dra gränser, tjata, säga vad jag känner och tycker och så vidare. Jag kan inte styra honom.

Det jag vill ha i första hand är förståelse och medkänsla. Kanske låter löjligt, men det skulle hjälpa litegrann.

LitenMan
Tack! Det hjälper bara att få höra om att det finns fler!

Vad var det som fick dig att sluta? Var det omvälvningen i livet eller något annat?

jag fick nog helt enkelt, jag insåg tillslut hur mycket spelandet hade kostat mig, känslomässigt och ekonomiskt,
det jobbigaste var nästan att säga hejdå till alla vänner jag lärt känna i spelet.
Jag avinstallerade spelet och har aldrig ens funderat på att installera det igen, jag vet att gör jag det så är jag fast igen ;)

Har lyckats förhandla mig till en dag i veckan då han lovat att inte spela. Tror att det kommer att gå sådär. För att det ska fungera lär jag vara tvungen att hitta på en massa aktiviteter. Han är inte precis en sådan som kommer att sätta sig och läsa en bok eller bara föra samtal med mig eller föreslå en fika på stan. Det är ju precis det jag önskar att han gjorde egentligen.

Jag kan förstå det där med "vännerna"., men man önskar familjen kunde vara viktigare

12 år gammal tråd, ej så aktuellt

Jag tyckte jag spelade mycket ca 30 min några gånger i veckan och kanske en timme på helgen då alla sover och allt redan är klart..

15 timmar....och 3 på vardagar varje vardag...... 
Jag hade inte pallat med en brud som gjorde så.
Du såg inte detta beteende innan?

Ledsen att säga det men wow är sjukt beroende framkallande. Du kommer ha seriösa problem att få han att minska/sluta