Rättvis fördelning av julklappar/pengar?

I min familj får barnbarn julklappar för ungefär samma peng av min mor oavsett om de är ensambarn eller ett av tre. De är ju individer, inte bara delar i en familjeenhet i den stora gruppen. Eftersom min mor snart har 10 barnbarn så blir det inte jättedyra gåvor och föräldrarna får ingenting utan får nöja sig med presenter från partnern eller sina barn.

Jag anser inte att man har några rättigheter att kräva eller förvänta sig något alls. Inte ens att far/morföräldrar har skyldighet att behandla alla på ett speciellt sätt.
Att alla julklappar skall vara lika dyra är också löjligt resonerat. Min mamma och min svärmor har resonerat som följande, de barn som behöver något mest får det. När vi hade det som tuffast så var det dom som stöttade med de dyrare julklapparna, när någon annat år hade det tufft så var någon annat barnbarn som fick lite extra.
De barnbarnen som hade väldigt förspänt, fick lite mindre (några kusiner till mitt barn är den enda barnbarnen till en mycket tät familj och där trillar det ner dyra saker).
Däremot anser jag att det är väldigt dålig still att basunera ut för hur mycket man köper till de olika barnen. Totalt ointressant, det hade jag blivit supersur för.
Om mina svärföräldrar hade haft dom kraven på sig, då hade de blivit ruinerade inför varje jul, då de har barnbarn där det skiljer 15 år mellan den yngsta och den äldsta och att de dessutom har 12 barnbarn att ta hänsyn till, sedan är de omgifta så totalt finns det nog nästan 20 barnbarn totalt, alltså 20 barnbarn hos svärfar och hans fru (och de har inte stora pensioner) och 20 barnbarn på andra sidan där pensionerna är små.

Och det är ju så det ska vara. Sen om man vill ge nåt till ett barnlöst par tycker jag är helt ok, men att sitta och vara småsint för att syskonbarnen får lika mycker eller mer är ju bara löjligt. Mina föräldrar ger lika mycket till alla sina barnbarn, 4 st, och för mig var det åtminstone självklart att min syster m. familj fick för större summa totalt sett för att dom är fler. Jag skulle bara tyckt det var fånigt om jag kompenserats med en dyrare present för att hon fick barn före mig.

Min mormor köper bara julklappar åt sina barnbarnsbarn, medan vi vuxna kanske får en konfektask. Undrar om mina barnlösa kusiner sitter och surar över det, skulle inte tro det.

TS jag förstår dig, har alltid haft det exakt likadant!

O till alla er som skriver att "jag skulle inte bry mig" "sluta räkna kronor" "världen är orättvis" osv så kan jag bara säga att om man är den som ALLTID fått minst så är inte det resonemanget så kul, speciellt inte om det är föräldrarna som särbehandlar.

Antar att ni som skriver detta faktiskt alltid är den som fått mest.

Men då jämnar det ju ut sig i längden i alla fall, det är ju skillnad om det handlar om att det alltid är samma familj som får mer. Jag är inte uppväxt i en familj där någon av oss syskon behövt ekonomisk hjälp, men självklart tycker jag att man som föräldrar hjälper sina vuxna barn i såna fall. Men som sagt, jag tycker ändå att det på nåt sätt borde jämna ut sig i längden.

Och helt ärligt, har man 20 barnbarn att handla åt tror jag inte det är nåt som begär julklappar. Men det betyder ju inte att det är rätt att ge dyra julklappar åt 2 barn och strunta i dom andra 18.

bara för att ge lite perspektiv: I min familj har vi slutat ge julklappar till de vuxna, bara barnen får....

Jag och mina bröder som inte är gifta eller har familj brukar få nått litet, fast i år har vi sagt att det inte blir några julklappar. Det är ju inte som att man behöver nått man inte kan köpa själv, såvida det inte är en svindyr grej. Min mamma har 7 barn, det finns liksom inte utrymme för att jämföra och fundera över vem som fått mest, det har det aldrig gjort! Skulle min syster som är nästan 20 år äldre än jag gnälla för att jag fick bättre present när jag fyllde 15 än hon fick när hon fyllde 15 när de inte hade samma ekonomi eller ens teknologi då?
Fast jag måste säga att jag tycker att det är rätt knäppt att basunera ut hur mycket man tänker ge till sina barn som ts mamma verkar ha gjort.  

Fast här handlar det om rätt stora skillnader ändå. Jag kan absolut förstå hur TS tänker och känner. Min mamma har alltid varit bra på att favorisera min yngre bror, det gör ont för man går genom livet och funderar på om man är mindre värd och det i sin tur skadar självkänslan.

Jag vet inte om det är relevant i det "stora hela", utan mer relaterat till frågan i TS. Hur mycket ger ni i din familj din mamma för? Om du och din familj ger henne för någon tusenlapp och den andra dottern ger för samma summa tycker jag att det är relevant att fördelningen är ungefär det samma åt andra hållet också. Jag vet hur det är att vara ensam och ge var och en i familjen paket för ca 2-300 och sedan få en sak tillbaka för ca 300. Är det en familj som gör så kan man väl stå ut, kanske. Blir det flera är det inte roligt att känna att man varje år ger saker för flera tusen mer än man får tillbaka.

Man kan skrika om att "det handlar inte om pengar" hur mycket man vill, men så jävla kul är det inte. Det bör vara ungefär samma summor som flödar fram coh tillbaka.

Vilken meningslös kommentar, den tillför verkligen ingenting i diskussionen mer än att den kanske gnuggar in TS ledsamhet extra mycket i ansiktet på henne.