5 månaders ammar hela natten

usch! Bara tanken på att ramsa för barnet som skriker får mig att rysa. stackars barn. vad ska den tro när mamma bara "skrattar" den rakt upp i ansiktet. Buffa är jag för, men ramsa.. fy fasan.

men herregud så glad jag blir!
vad skönt att det bara var en liten napp som krävdes!

Hur gammal är er lilla nu?
Hoppas verkligen det vänder för er.
Här avtjänade jag min värsta natt sen sonen var liten. Vaknade en gång i timmen och krävde ungefär 30minuter att söva om. Hon skrek och skrek. förstår inte var för hon skrek, känns som om hon hade ont i magen eller något. sen avrundade hon den hemska natten med att krypa så hon ramlade ur sängen. pust.
nu sover hon iaf lillahöna.

gud så skönt att kunna hjälpas åt! här har jag ensamrätt om läggingar och nätter så ingen avlastning där.
Ammar gör jag inte heller, så dumt. Försökte mata henne vid 23 men då blev det bara värre.
Jag försöker rabbla utvecklingsfas men min hjärna styr in mig på andra banor hela tiden. Ibörjan var det enkelt att hantera det. jag visste att det var en fas och att den kommer gå över men nu känns det som om det är något annat som kommer bestå. hehe.

vår tjej är 2 dagar äldre än er kille då. Så då borde ni fått barn på midsommar. Så roligt.

För min sambo är en skitstövel. :-P
dels jobbar han fram till kl 24 ungefär så då är ju kvällarna mina domänder, men efter det så är han inte mycket för det där med att hjälpa till så han har vant sig vid att jag sköter allt medans han sitter vid datan och pluggar eller spelar fotboll. Har bäddat för mig själv så att säga.

Jag har försökt prata med honom, men han lyssnar inte. Han kan försöka hjälpa till på nätterna ibland för att han vill vara hjälpsam men det slutar bara med att han tröttnar på henne och lägger henne ensam i sängen och går därifrån. Själv kan jag inte höra mitt barn gråta ensamt så jag går ju givetvis upp och tar över. Han har väl lärt sig det vid det här lagat. vi har ju iaf 2 barn tillsammans nu. Ska jag vara ärlig vågar jag inte åka iväg och lämna honom själv med barnen. vet inte om hon kommer bli tröstad när hon är ledsen eller om han kommer göra samma sak när jag inte är hemma som han gör när jag är hemma.
Han kommer inte vara föräldraledig. Han tycker inte "att vi har råd" Han har sparat sina dagar han fick för sonen och tar ut nån gång då och då. typ om han vill ha ledigt från jobbet ett tag eller så.

mysanochmimer: Ja, det är sådana tankar jag med har. tänk om jag bara gör allt värre genom att bära och konka på henne. nu kanske hon aldrig kommer kunna komma till ro på egen hand. Men du har säkert rätt, hon behöver det just nu och det går säkert över av sig själv.

Ja, det har jag lärt mig. alla tycker så mycket hela tiden.
Min mamma säger gång på gång. Du åt bara på natten första veckan, du sov hela nätterna och somnade själv. dina barn är bökiga, de ska inte vakna på natten längre.. bla bla bla.
Det är ju stressande men jag försöker att inte tänka på det. alla barn är olika och tur för henne att jag var så duktig. tror de flesta barn äter på nätterna ganska länge.

Amma på du! Att börja med ersättning strular bara till allting om man vill fortsätta amma. Bökit är det också.
jag har aldrig kunnat helamma båda mina och tillslut har båda ratat bröstet för att det kommer snabbare ur flaskan. Ont i magen kan de få av ersättningen också. näe, mammas mjölk är mycket bättre oavsett om de äter oftare. Sörjer fortfarande att jag itne kunnat amma så var glad att du kan och strunta i alla andra som vet bäst.

Sånt är livet. Ibland går det inte som man vill.
det går att föda upp ungar på ersättning också om amning inte fungerar.
Vi myser i soffan och jag ger ersättning på samma vis (även om jag ger dom en flaska istället för bröstet alltså) som om jag skulle ammat. på så vis får man ju sin närhet och mysstund ändå.

Tack!

Vi får hoppas att allt blir ännu lite bättre för er ikväll nu så att det var en vändningspunkt igår.
Det är så skönt när allt flyter på som det ska.