BF september 2011

Jag gjorde idag och det stämde perfekt

Låter som bra gravsymtom, tydliga men inte lika jobbigt som illamående

Ja visst är det skönt att man inte räknar från när man typ tetade så att man bara var i v 1

Sent svar från mig, hoppas du inte missar
Bara roligt att du frågar tycker jag!

Här i Sverige, när man inseminerar via landstinget, är alla donatorer öppna, och det betyder att vi vet ingenting om vem som har donerat våra små frön, men när barnet är 18 år så får den (om den vill) tillgång till alla information och donatorn har då i förväg sagt ja till en träff. Man kan såklart ha en privat donator också, men vi är båda skilsmässorbarn och vet hur det är att slussas mellan familjer = vill helst att vårt barn bara ska ha två föräldrar, och så vill vi inte dela föräldraskapet med någon!

Tja... man ställer sig i kö efter att ha gjort en massa prover. Jag fick ta massor av blodprover på olika cykeldagar, kollade dels "det vanliga" som HIV, hepatit, gonorré osv, och även progesteronvärden, sköldkörtel och en massa annat. Min sambo fick testa för HIV osv. Sedan gjordes en äggledarpassagekoll på mig (HSSG), som var sjuuuukt smärtsam - de kollade helt enkelt passagen i äggledarna genom att trycka in en liten ballong där och spruta in salt- och sockerlösning... Jag är väääldigt trång och har en "skogsväg" in i livmodern, så det gjorde förbannat jäkla skitont. Men - bra, för då fick jag veta att jag var "bra".

Vi ställde oss i kön 25 augusti 2009 och fick brev om återbesök i mars 2010, så det gick snabbt. Då fick vi träffade kurator som kollade oss (hrrrm...) och lite så, men sen blev det sommar så inseminationen sköts det lite på. Första gjorde vi i september, andra i oktober och så den tredje i december! Man sprutar upp spermierna ända upp i livmodern och de är tvättade från manligt könshormon och de "dåliga" simmarna är borttagna. Sen är det bara att hoppas

Så går det till! Och, just det, det kostar inte en enda spänn!

Riktigt skönt att man inte räknar så ;)
Konstigt vad siffror ändå spelar roll, Jag har 252 dagar kvar till veräknad förlossning!!!! Hur länge som helst ju.
Å andra sidan så har jag idag gjort bort 10% av graviditeten. Och det tycker jag känns ganska bra ;)

  

Haha, min bröst börjar se riktigt lustiga ut; vårtgårdarna större och "blaffigare" liksom och hela brösten börjar bli ådriga och de har definitivt vuxit överlag - mina sport-bh:ar känns trånga!! Är SÅ VANSINNIGT TRÖTT!!! Ska det verkligen vara så? Eller ja, det ska det väl, men jag är verkligen som en zombie, orkar typ ingenting, sover mitt på dagen, blir andfådd bara av att röra mig typ och känner mig helt tung i kroppen. Vecka 4+4 idag...

Gud va dina bröst (och flera andras) reagerar på graviditeten ....mina har inte enns märkt något än och de är ju ändå veteraner

Tack för att du delar med dig! På nåt sätt ska det bli väldigt kul att följa din graviditet. Det låter, precis om IVF, som en utdragen process, alltså inte bara att "spruta in".

Det där att inte ha en privat donator tror jag är positivt för din sambo också eftersom det är du som är gravid. Det är din och hennes graviditet, inte din och en annan mans. Om du förstår vad jag menar.

Har ni fått några negativa kommentarer av omgivningen i och med att ni är ett lesbiskt par och att barnet inte kommer få några manliga förebilder och sånt tjafs?

/sockerslav som är nyfiken 

Ja, shit, det är väldigt spännande... vill verkligen inte gå igenom fler inseminationer för egen del, dels är det tidsödande och man måste skolka från jobbet och dels är det smärtsamt (tycker jag) och, förstås, känner man sig dålig när man "misslyckas". Tredje gången gillt heter det ju och NU JÄKLAR ska det bli en bebis!!!

Ja, min sambo fick spruta in simmarna nu sista gången, så hon känner lite extra att det är hennes förtjänst att jag är gravid Vi har inte hört nåt från någon egentligen, vet bara att min morfar (som är sverigedemokrat) och mormor (som är kristen på det konservativa viset) kommer att ha svårt för det... Men äsch, det gör inte oss nåt, så fort de ser bebisen kommer de säkert bli lika rörda som alla andra!

Överlag tror jag det är värre för bögpar eller ensamstående män som skaffar barn, där är fördomarna mycket större. Vi kvinnor förväntas ju ändå vara ohändertagande

Ja! och jag är extra fascinerad tror jag eftersom jag aldrig varit det minsta öm innan mens, trodde inte mina bröst skulle reagera alls!

Kanske är dina så rutinerade att de känner att "äsch, vi chillar lite såhär i början"?!

Ja jag tycker det är konstigt att de reagerar redan nu, vaddå det är ju länge tills dom har nåt med saken att göra ,haha