Längtar efter barn

Annars kan ni väl göra som min tjej, sabba gummit sticka ett litet hål , bra idee va ???
Som tur var så blev det inte något , efter som jag inte känner mig redo för barn.
I grunden har jag inte något imot tanken på att bli pappa , men det är något med situationen som stör mig.
Och nu känns det som det blivit en förtroende fråga dessutom, bara tanken på att göra mig till pappa
mot min vilja, hur kan man ta ett sånt beslut ifrån någon. Det är förmodligen det största beslut jag tar eller inte tar
i hela mitt liv, det vill jag vara med och ta.

Man får inte bli så desperat att man tar till vilka medel som helst, dessutom har hon redan 3 jättefina barn
från ett tidigare förhållande, så det handlar inte om att liksom att få bli mamma eller inte.
Jag upplever att vi faktiskt har ganska fullt upp med de vi har varannan vecka.

Jag kan tänka mig barn, Men det måste kännas rätt , de är ingen pryl man går o skaffar bara så där.
Inte jag iallafall.
Jag vill ge mig in i det med längtan,förväntan, och en känsla av att situationen är stabil ,  tryggheten
att nu kan jag ge mitt bästa, mitt allt ,till en liten.....

Jag har förklarat ,att känns det så viktigt att ha barn fyra, nu på stubberten, att hon inte KAN vänta,
att om hon överväger att gå vidare,att vi går skilda vägar,förtvivlat tråkigt,  så är det ok, jag kan inte tänka mig att
stå i vägen för henne om det är hennes högsta önskan, högre än allt annat.
Det är ett beslut som jag tillfullo skulle respektera, hur tråkigt det än skulle bli.
Som sagt var det senaste "tilltaget" har inte stärkt min känsla till att vilja skaffa barn nu....

Ni får hur gärna som hällst ge mig era tankar, tala om att jag egoistisk , dum eller kanske inte alls har fel.....säg gärna något bara..... era tankar , snälla !!!

/ LA