Orolig och mammig 2-åring. Gamla trauman eller "normal" utveckling?

Mina spontana tankar: Kunde vara jag som skrivit när min dotter var mellan 2,5 år! Hon var väldigt bestämd med att det skulle vara jag som nattade, innan vi bröt mönstret som i hennes fall bara handlade om vana. När hon var drygt två år fick jag knappt gå på toaletten ifred. Om jag försökte skjuta till dörren så satte hon sig precis vid dörröppningen och väntade.

Jag har sett samma mönster på vänners barn och tror att det är väldigt vanligt just i den åldern. I de flesta böcker och teorier om barn så tar de ju upp den åldern som en fas där barnet liksom "förstår" att de har en egen värld runt sig, att de ibland inte ser alla de vill se där.

Vi märkte en markant skilnad när vår dotter fyllt tre. Då började hon leka mer för sig själv och kunde också vara i ett helt annat rum än jag när vi var hemma. Ibland.

Vi människor har ju alla olika personlighet också.. min dotter ÄR väldigt sällskapssjuk och vill gärna vara där hennes pappa och jag är. Jag är precis likadan själv . Varken min dotter eller jag är adopterade.