Speck skrev 2011-07-19 11:53:41 följande:
Emelielj: OJ, asså det där hade jag aldrig accepterat.. Han blir sur på dig för att du inte gör nåt hemma?? Men vafan - du går ju o bakar på hans barn! Klart som attan att det tar energi. Jag har sagt åt maken att jag inte tänker plocka ur diskmaskin längre t ex för jag tycker det är för jobbigt att böja mig, och det var inga problem alls. Min man är snarare tvärtom, han tycker jag gör för mycket här hemma o borde vila mer.... Han säger alltid åt mig att jag behöver inte förklara varför jag inte tvättat eller handlat eller lagat mat, jag är gravid o han har full förståellse för att orken tryter.. Tänk va olika det är.
Nej alltså, han blir inte sur för att jag gör mindre, han bryr sig liksom inte om hur det ser ut hemma.
Jag bryr mig och vill inte leva så stökigt som han. han jobbar väldigt mycket fortfarande och är trött när han är hemma, men för mig är det ingen ursäkt att inte diska och städa mer än vad han gör!
Jag försöker förklara att jag liksom inte orkar men jag tror inte han förstår hur trött jag verkligen är, hur ska jag få honom att förstå det? Det är där skon klämmer, när jag blir sur för att han inte gör tillräckligt, men enligt honom är det inte hela världen om det är lite stökigt eller grejer framme, men det tycker inte jag är okej!
Ja verkligen olika, jag blir så trött på att han bara anstränger sig efter vi har "bråkat" eller tjafsat innan.
alexander2011 skrev 2011-07-19 11:54:45 följande:
låter ungefär som mig o min karl. ja dessa hormoner gör att man känner inte igen sig alls. jag har sagt till min man att han får hålla sig ifrån alkohol den sista tiden eftersom ev han ska köra. sen vill jag inte ha en full/bakfull karl med mig till förlossningen direkt. jag känner mig som en tjatig gnällig ja ja vet inte vad mot min man o det skrämmer mig, skrämmer mig sj emd att han kommer tröttna o hitta nån annan för jag har inte varit direk snäll :S nog för jag har haft humör sen innan men nu ojojoj :(
Det är så typiskt att han skulle få jobbet precis nu igentligen.hade passat bättre till en singelkarl som inte har familj men vi har snart ett spädbarn. han kommer missa så mycket o jag vill verkligen inte att han ska missa förlossningen o jag vill inte vara ensam hemma då jag får värkar :(
detta är hans drömjobb med hans idoler så tyvärr kan inte jag ta detta ifrån honom. skulle han missa jobbtillfället så kommer han grämja sig för det. missar han förlossningen som grämjer han sig för det o saken är det att det blir allt tufft o bara leva på min FP så vi har inte så mycket till val än att han måste få jobbet :(
jag bor i byggden kan man säga. långt ifrån en storstad, 5 mil o inget körkort dvs svårt att kunna göra sin ärenden utan att vara beroende av andra. tänk om det känder nått med barnet. får nog flytta närmare staden om han får jobbet.
kan mog akriva här i en evighet. ber om ursäkt för detta
Ja alltså. i vecka 35 sa han av sig själv, att han inte ska dricka mer innan bebisen kommit, och jag tyckte självklart det var jättebra och ansvarsfullt av honom!
För mig, så får han dricka nån kväll men inte så han blir full ifall det skulle sätta igång, men av respekt tycker jag han kan skippa drickat helt och hållet just för att jag har inte något val, jag KAN inte dricka. principen liksom.
Ja jag är också lite rädd att han ska tröttna men sen tänker jag efter och kommer fram till att värre än såhär får det inte vara heller och då är han inte rättvis eller vettig att leva med ändå!
bara synd att det ska behövs bli såhär, att jag ens tänker så.
Sen vet jag att hans mamma skämde bort honom hur mycket som helst när han bodde hemma (han flyttade in hos mig när vi blev ihop, alltså flyttade hemifrån direkt med mig).
Hon tvättade, plockade från golvet i hans rum och det mesta. Hemma får väl alla göra som dom vill, men jag är inte hans mamma och tänker inte plocka hans kläder från golvet! Det är där alla våra bråk börjar, och han kan inte förstå varför jag blir sur, fastän han vill förstå. jag blir så frustrerad så jag börja ofta gråta och DÅ får han dåligt samvete. suck!
Ja man kan skriva i evigheter när man är upprörd! Svårt detta.
Jag sover till 10 om dagarna, haha.. Fast jag sover jättedåligt om nätterna, så jag ligger i sängen massor med timmar utan att för den sakens skull sova särskilt mycket. Min man tycker jag ska stoppa en kork i urinröret o sluta upp o springa på toa hela nätterna.. han blir störd.. Stackarn, prova hur det är att vakna av att behöva kissa 6-8 ggr/natt, det är också ganska störande.. 