JÄTTERÄDD för att dö under förlossningen...

Jag har också ALLTID varit rädd för att dö under förlossningen, eller massa andra saker (Nu ska jag inte sätta bilder i ditt huvud bara för det) och det är skit jobbigt.
Jag är hypokondriker och det är inte alls kul att vara gravid och tro att man ska dö minsta lilla grej som bebisen rör sej men allt sådant så ringer jag till 1177 eller frågar barnmorskan, för dom har alla svaren och min goa barnmorska lugnade mej senast idag när jag tänkte fråga henne om kejsarsnitt så berättade hon lugnt och fint om sjukhusen i Sverige och hur tur jag då har som hypokondriker att jag får föda här!

Jag har varit rädd HELA tiden är nu i vecka 25, men det blir faktiskt bättre och bättre, men det är klart några samtal i veckan blir det ju =P
Men tänk positivt och inte FÖR mycket, om du börjar tänka sätt på en film eller ring någon!
Om du börjar känna så googla allt men kolla bara positiva svar, annars får du mycke sjuka bilder i huvudet och då blir det bara värre. Eller ring 1177 eller BM.

Och tänk inte att du har för sjuka frågor... jag har redan frågat dom alla och ingen tyckte att de va konstigt! Jo kanske när jag frågade om man kunde dö för att barnet låg på storka kroppspulsådern... Det kan man inte, de heller!
Eller fråga mej för jag vet allt nu ;P Haha

Hoppas du mår bättre!

Jag förlorade 3 liter blod efter förlossningen då livmodern inte ville dra ihop sig. MEN det fixade de galant med dropp med massa mediciner och andra åtgärder. Stod också ett kirurgteam redo om jag behövde det.

Vad jag vill säga är att chansen att något ska hända som de inte har koll på och kan fixa är väldigt liten.

Jag har en form av blödarsjuka och födde en son på 4,5kg.

Det var inga som helst problem trots att jag sprack mycket och förlorade en massa blod. Läkarna hade koll på läget hela tiden och jag fick blodtransfusioner på en gång. Helt odramatiskt.

Du har ju ingen bekomliggande sjukdom heller, så risken att nåt ska gå fel är obefintlig. Lycka till!

Blödde massor när sonen på 6 kg kom ut med snitt

Jag var jätteorolig innan jag födde min flicka.
Jag var rädd för att bli igångsatt för det säger dom tar så himla lång tid och kan sluta i akut snitt.
jag var rädd för sugklockan, för det har jag sett på tv att dom tar i för kung och fosterland och drar ut ungen.
Jag var rädd att barnet skulle dö,
jag var rädd att jag skulle dö
jag var rädd för att bli sövd för då sa dom att man måste magpumpas innan man ska sövas.

Allt hände mig utom att min barn och jag överlevde.

Blev igångsatt, höll på med förlossningen i över 30h på BB.
Det drog ut på tiden så vi fick använda sugklocka.
Då hade hon haft navelsträngen runt halsen två varv så de sprang iväg med henne alldeles blå.
Jag fick inte ut min moderkaka, så jag fick åka till operation och sövas (blev inte magpumpad).
sen förlorade jag 2,5 liter blod.

Och idag har jag ett friskt barn hemma.
Jag är frisk, och vet du vad. JAG SKA PÅ ATT IGEN!
Är gravid i v .21 nu.
Ännu har inte oron kommit smygandes, men jag har insett att BB är duktiga.
Jag måste lita på dom.

Det jag rekommenderar dig är att du.
1) pratar med din barnmorska. Be att få prata med en Aurorakvinna när du kommit en bit in i din graviditet.
Aurora är väldigt bra. Dom lugnar och går igenom allt väldigt bra.
När du sedan kommer in på förlossning så ska du skriva och notera det för personalen att du är en auroramamma. (då vet de att du har stark oro i kroppen och tar hand om dig på bästa sätt)

Skriv också ett bra och ingående förlossningsbrev att ha med dig.
Oron för att dö, att det inte finns blod till dig, att du skulle ha ett okänt hjärtfel som dyker upp.
Allt det där.. Bara skriv!!