Bara ett barn

Vi har ett barn som är 8 år. 

Det är ett privilegium att ha TID för ett barn, jag känner mitt barn så väldigt väl, jag  upplever att vissa föräldrar i min omgivning inte vet så mycket om sina barn egentligen och de verkar allvarligt talat inte vara intresserade heller.

Vi blev mycket ifrågasatta förr, men nu har det slutat, nu tänker folk att vi är ett hopplöst fall antar jag.

Jag upplever att mina idéer om barnuppforstran, råd osv inte tas på lika stort allvar som de råd som kommer från en typ trebarnsmamma. Det gör mig ledsen, eftersom jag tycker att vi hittills har lyckats bra, har ett tryggt barn, självständig, empatisk med hög integritet osv.

Men å andra sidan, de som frågar har eller är inställda på fler barn så det mer pragmatiska förhållningssättet hos flerbarnsföräldrar tilltalar väl dem mer...