**Den stora feta LCHF-tråden**
Inga superpositiva nyheter idag... återkommer och skriver mer sen.
Inlägg från: jeng
|
-
-
Alla prover såg bra ut. Dom grävde i journalen och hittade min sociala fobi och sjuskrivning osv och beslutade att gräva vidare i det. Jag fick göra massa tester och formulär, och svara på frågor, och kom därifrån med en diagnos på social fobi och uttalad depressionmed fysiska symptom.... eller nåt sånt... det känns tungt, men samtidigt skönt. jag har ju försökt få hjälp för min sociala fobi i 10 år minst....
-
Jag fick göra ett sånt där MARSD eller vad det heter... Självskattning om depression. Landade långt över gränsen för behandling/utredning, och då tycker jag ändå att jag mår rätt ok just nu. Så det känns bra att äntligen bli "fångad"...
Jag är orolig över medicinerna, men samtidigt idag så känns det lite bättre, för jag känner att TÄNK OM jag får må bra sen! jag var jätte (JÄTTE!!!) orolig för illamående innan jag blev gravid också. Så pass att jag funderade på att strunta i barn!! Men sen mådde jag ju inte så hemskt illa, det var hanterbart, och övergående, och nu har jag 2 underbara barn!
-
Hur mycket du tappar första veckan/veckorna beror på hur mycket skit du har ätit förut typBumpen1 skrev 2011-06-18 10:54:51 följande:Hej hej har kört lchf sen i måndags. Dvs 6 dgr nu. Har gått ner 3 kg. 0,5 kg per dygn går jag ner i genomsnitt. Kör inte helt strikt men är det för mkt på den tiden. Vill inte att mensen ska börja krångla å så... Hur mkt gick ni ner första veckan?
Nej, men du tappar vatten i mängder, och slagg från tarmsystemeet!
Om du fortsätter i samma takt vecka 2 bör du se upp lite grann (fråga oss igen kanske) och sen v 3-4 bör du kunna se den riktiga viktnedgången så att säga. Blir inte ledsen om det är 0.5-1 kg i veckan sen efter vecka 3, det är ju den hälsosamma takten att gå ner i vikt, så att huden ska hänga med och kroppen inte ska bli stressad! -
Grattis!! Jättekul!! Tänk bara på att inte äta ris och potatis ihop med för mycket fett, eftersom det inte är bra för kroppen!Maddisen80 skrev 2011-06-18 10:55:43 följande:Jippi jag har gått ner 5 kg och 3 ccm i midjan fast jag äter lite ris,potatis :)
-
Ja, en potatis då och då tror inte jag är så farligt. Ris är ju sämre enligt mig. Grönsaker är ju jättebra, även om det innehåller kolhydrater så är det ju bra sådana!Maddisen80 skrev 2011-06-18 11:04:13 följande:Nä men jag tar ytterst lite mer grönsaker :)
Du kämpar på jättebra, så bara håll igång så ska du se att du får toppenbra resultat!! -
Om du tappar mycket på magen första veckan är det ett ganska tydligt tecken på att du har en mage som inte gillar kolhydrater! Inte kolhydrater i allmänhet kanske, men att du bör tänka på det när du eventuellt ökar på mängden kolhydrater sen. Oftast är det fibrer, fullkorn, eller i allmänhet spannmål som man reagerar på, medan grönsaker sällan är något problem för magen. rotfrukter KAN vara det däremot pga stärkelsen. Jaja bara ett tips inför framtiden!Kasihi skrev 2011-06-18 11:13:12 följande:Så dumt att jag inte tog mina mått innan jag började med LCHF för 7 dagar sedan. Vägde mig bara. Vikten är minskad med 1 kg. Men magen är miiiindre. Sambon sade det imorse; var har din mage tagit vägen!? Den är mycket mindre! Hade varit kul att veta hur många cm det hade taggat mig än mer.
-
Ja, efter semestern blir det kurator via VC också. Och så börjar jag med medicinerna om ett par veckor nu, så jag bör ha blivit kvitt biverkningar och ha börjar känna att det lättar i sinnet tills jag ska till kuratorn, och så är det uppföljning medläkaren i augusti också.Duntoffla skrev 2011-06-18 11:14:40 följande:Trist med såna besked men samtidigt "bra" så att du kan få hjälp och må bättre sen. *kram* Vad blir nästa steg nu då? Får du träffa ngn att prata med?Jag har sökt hjälp för min sociala fobi flera ggr men blivit nekad i dörren. Till sist tog jag tag i det på egen hand och har stärkt mig själv jättemycket. Nu funkar jag kanonbra på jobbet och i såna sammanhang tex. Men så fort det handlar om mig personligen, alltså det kan räcka med att det är afterwork lixom... Och såklart alla privata sociala situationer. Jag har ju INGA sociala relationer utöver familjen, och kan inte se hur det någonsin skulle kunna bli så... Där behöver jag hjälp.... Och mycket hör ju ihop med ångest och oro, oroar mig för vad folk tycker om mig, hur jag blir bedömd, att göra folk besvikna, göra bort mig osv.... Så att äta en medicin som hjälper mot allt det vore ju underbart. Men man tar ju lixom inte lätt på såna starka mediciner med så många biverkningar.... Bara att hoppas att det går bra...God Is A Girl skrev 2011-06-18 11:20:01 följande:Det är ju toppen att man faktiskt gör något åt det! Går själv och funderar och har gjort länge om jag inte ska söka läkarvård då jag känner att jag snrt går under. Meeen det är svårt att erkänna för sig själv att man har problem; eller för mig är det de iallafall. Och så är jag så rädd att bli känslomässigt "platt" av eventuella mediciner, om du förstår hur jag menar?
Men är nog inte där än, skulle nog bara bryta ihop i läkarrummet
Det där kommer gå galet bra ska du se!
Jag tror första steget till att må bra är att erkänna att man mår dåligt! Det är jättemycket som brukar lätta för mig bara jag sätter mig och säger att "idag mår jag skit!" Känner du att du har för mycket, så börja jobba med det är mitt enda råd. Ju mer man inte får stöd eller ju merman håller inom sig själv ju sämre blir det....
-
Vilka underbara ord från dig!!lillabebben skrev 2011-06-18 12:38:51 följande:
Men vad skönt att du ska få hjälp nu då. Jag har ju också panikångest/social fobi och äter nu medicin sedan två månader tillbaka. Märker jättestor skillnad. Jag jobbar som lärare och det är ju ingen höjdare i kombination med social fobi kan jag säga. Har dock lyckats genomlida jobbet utan att någon märkt något men nu under föräldraledigheten har det blivit värre och eftersom jag ska börja jobba i augusti så var jag tvungen att ta tag i det på riktigt. Klarade knappt att gå utanför dörren...
Det jag fasade allra mest för var att gå på jobbintervju (jag har varit arbetslös sedan jag blev föräldraledig) men i onsdags var jag på två intervjuer och jag blev erbjuden båda jobben så jag klarade det och är så stolt över mig själv! På den ena intervjun var det två lärare, rektor samt 8 elever (!) och jag var så nära att bara resa mig och springa därifrån men tydligen gjorde jag bra ifrån mig ändå och det var en rejäl boost för självförtroendet kan jag säga. Kanske är jag inte så värdelös och konstig som jag tror
Har nu en fast heltidstjänst med början i augusti och visst är jag nervös men nu ska jag fixa det!
Var förresten hos läkaren för några dagar sedan och har äntligen hittat en vettig läkare som jag känner förtroende för. Jag berättade att jag börjat med lchf (Dr Dahlqvists diet som han kallade det) delvis för att komma till rätta med ångesten och han tyckte det var jättebra. Han sa att det finns inget som tyder på att det skulle vara dåligt för kroppen att slippa alla kolhydrater och han tyckte det var onödigt att kolla kolesterolet när jag frågade om han ville ta prover. Han sa att visst kunde han göra det men jag som är ung och frisk har ingen anledning att göra det och ett högt värde skulle bara oroa mig i onödan när det inte alls behöver vara något farligt. Så honom gillade jag
Jag hoppas att medicinen kan hjälp mig med! Man vill ju känna en rejäl förändring om man nu ska äta såna där mediciner i så lång tid! Får du samtalshjälp med KBT eller nåt också?
Vad skönt med en bra läkare också! Jag går ju till samma samma läkare på VC för allt från depressionen till ögoninflammation och halsfluss typ... Jag har haft ett par mindre bra erfarenheter av henne, just för jag känner at hon verkar så stressad och bara skyndar ut en genom dörren eller så... Plus att min vc i allmänhet ju har funkat så dåligt med samordning osv. MEN nu igår så kändes det riktigt riktigt bra! Hon är en jättebra läkare, bra att ha att göra med, och jag kan lixom förstå att hon har ju patienter på löpande band också så det är ju inte konstigt att man har en viss tid eller så heller. Hoppas att det fortsätter i positiv anda! Det är ju än viktigare vid spykisk hälsa än vid halsfluss eller nåt... -
Ääääääntligen har jag haft tid och ork att färga om håret! Var nog typ innan jul senast känns det som!
Mörkhåriga jag är tillbaka Snart ska det sköljas ur, och sen ska jag dusch och fica och fara på fest hos svärmor där resten av familjen varit hela dagen.