**Den stora feta LCHF-tråden**

Jag upplevde i början att jag sov bättre. Jag är otroligt lättväck och har i perioder väldigt svårt för att somna om.
Nu sover jag hela natten, är knappt uppe och kissar ens längre vilket jag gjorde varje natt förut.
Sover till och med när klockan ringer istället för att vakna 5min innan som jag gjorde förr...
Enda gångerna jag ligger vaken är tidigt på morgonen i så fall och när jag är överspeedad eller vaknar med migrän och tar en tablett.

Jag steker bacon till frukost, tar ett papper och suger upp det värsta flottet ifrån baconet, i med en klick cocosfett (ej smaksatt!) och sedan knäcker jag i ägg och rör runt allt till äggröra.

Vilken forskning?
Den där man uteslutit deltagande länder för att de resultaten inte motsvarade hypotesen? Den där man i efter hand har erkänt att man inte tog med alla resultat för att det inte passade studien?

Vilken tomte har rätt?

För mig handlar LCHF inte bara om att käka smör dagarna i ända precis som vanlig kost inte handlar om att äta 1kg socker om dagen.
LCHF är oftast inte mer fett än vad en "normal" person får i sig på en vecka inkl. fika brödet, McD besöket, pizzan, chipspåsen, chokladbiten och den vanliga maten.
LCHF är att äta naturligt utan en massa kemiska E-nr. Alla E-nr är inte kemiska utan en del naturliga har bara fått E-nr för att underlätta innehållsförteckningen, men kolla vad mycket olika E det finns i så mycket mat!
Förtjockningsmedel, mononatriumglutamat, stabiliseringsmedel, aromämnen, smakförstärkare osv. Är det bra att stoppa i sig?
Finns många livsstilar som handlar om att äta oprocessad mat med så få tillsatser som möjligt.

Och galningar finns det inom alla "dieter". Hade en väninna som körde vv och åt glass istället för mjölk...

Håller helt med. Folk trycker glatt i sig en påse chips på minst 200g varav 64-68g är fett utan att blinka, men att ta ett ägg med en tsk majonäs på är vidrigt.
Att ta en klick kryddsmör på sin grillade köttbit en sommarkväll är helt naturligt så länge man inte äter LCHF, men äter man enligt LCHF är det vidrigt fett med en klick kryddsmör.
En dammsugare (punchrulle) innehåller 29g fett/100g  och det äter folk glatt en eller två när de fikar med kompisarna på stan osv.

Jag äter inte pizza, McD, chips, choklad, kakor osv. så jag får inte i mig allt det "vardags" fett som folk äter utan att ens reflektera över det.
Jag förstår faktiskt inte varför de kallar det fettdieten för jag är ganska övertygad om att om man jämförde den totala fettkonsumtionen mellan vanliga människor och LCHF ätare så tror jag skillnaden är marginell.
Skillnaderna består nog mer i hur man får i sig fettet. Rent eller dolt i processade livsmedel och snacks.
Men där kan jag säkert ha fel då jag bara studerat min egen omgivning och dragit slutsatsen därifrån.

De flesta gamla har fuskat för mycket  så de törs inte visa sig längre
Alla utom duktiga jag som inte fuskar alls!

Är fortfarande livrädd för att må dåligt om jag fuskar och tar mig en macka eller lite chip eller smågodis.
Må dåligt har jag vare sig tid eller lust med!

Jag klappar mig stolt på huvudet i denna fråga för jag har inte fuskat så jag mått dåligt.
Åt visserligen lite för mycket bigarråer en gång i somras som jag kände av, men inte så mycket. Värre var det när jag trodde Wallenbergarna var ok, men det var tydligen hur mycket ströbröd som helst i dem... Ska väl bara vara grädde och kalvfärs i dem?

Är livrädd för att må dåligt! Och har inte tid eller lust att offra en dag på att må skit helt i onödan.

Folk förstår inte bättre brukar jag trösta mig med när det ska igång och tjafsas.
De begriper inte att pengar har en otrolig makt över folk och att allt handlar om att tjäna pengar.
Vilken forskar vill bita den hand som föder dem genom att publicera resultat av studier som inte faller födaren i smaken och gynnar födaren?
Skulle jag personligen tjäna hundratusentals kronor (kanske rent av miljoner) på att genomföra studier där folk slapp cancer genom att äta gräs så skulle jag självklart bevisa att det fungerar.
Vore inte svårt att samla ett gäng människor och mata dem med lite gräs och sedan konstatera att de inte fick cancer och det innebär självklart att gräs skyddar mot cancer. Eller?
Om någon skulle råka få cancer skyller jag det på någon annan omständig het eller så utesluter jag dem ur studien i efterhand eftersom de inte passade in i min referensgrupp.
Sedan redovisar man procentsatsen lite som man vill. Om risken för något är ex 1,5 på 100.000personer så kan gräsätandet minska cancerrisken med ex 30%. 30% låter ju massor! Eller? Jag kommer att tjäna miljoner på försäljningen av dessa specialgräsfrön!
Vad är då det? Jo, vi sänkte risken från 1,5 på 100.000 till dryga 1,05 per 100.000 personer. (eftersom jag äter LCHF har jag sämre hjärnkapacitet så jag kan ha räknat galet då min hjärna är upptagen med intrastatrapporter idag...)
Då blev det helt plötsligt inte lika intressant längre, eller? Det är ju inte så att 30% färre personer får cancer av att äta gräs. Att 70personer istället för 100 nu får cancer.

Som min mamma sa i jul när jag sa att jag står still i vikt nu och att jag är nöjd:
Men då ska du väl börja äta som vanligt igen nu då?
Varför ska jag återgå till att bli tjock, svullen om magen och gå och fisa illa hela dagarna för? Nej, tack!

Nej, fram för E:nr och cellulosastinna vegetabilier. Precis det som våra kroppar är skapade för. Eller hur var det nu?

Inte bea till oxfilé! Vitlökssmör!

Hur kan jag hjälpa en kompis att klara av att äta LCHF en längre period- resten av livet?

Han vet att det fungerar och han tycker om det, men han äter alldeles för ensidigt och tröttnar efter några veckor och går då tillbaka till vanlig kost.
Vare sig han eller hans sambo gillar/kan laga mat/baka så han kör ägg och bacon till frukost och sedan kött med kryddsmör till kvällsmat.
Jag har sagt till honom att jag förstår att det blir tråkigt och jag brukar lämna enkla tips.
När de är här så har jag alltid LCHF alternativ till mig så han vet att det går att göra mycket, men de vill inte/orkar inte.
Jag har tipsat om recept, low-carbbrödet, Alvesta glass osv.
Och för min del känns det inte så svårt att äta "vanlig" mat fast utesluta potatis/pasta/ris. Kan knappast bli enklare fast om man mest äter pasta och köttfärssås och korv och pommes så känns det lite begränsat...

Finns det någon här som inte kan/gillar/orka laga mat, men ändå klarar av LCHF?

Positivt:
- gick ned i vikt och har behållit vikten i flera månader. Har aldrig hänt förut...
- inte varit förkyld sedan starten för drygt 10 månader sedan. Mina köttbullestora halsmandlar syns knappt längre.
- Är mätt och glad istället för hungrig och arg som jag varit av andra dieter.
- Lugnare mage och slut på detta eviga smygfisande!
- Piggare kvällstid - om jag vill.
- sover bättre och känner mig mer utvilad när jag vaknar.
- slipper tänka på mattider och passa dem.
- Får inte dessa magknip/hungerkänslor så jag mår illa om jag inte får mat nu! som jag hade förr.
- roligt med utmaningen att hitta på nya bakverk då jag är bakmissbrukare. Inte stjärtar nu utan kakor osv.
även roligt med vanliga maträtter.
- mer medveten om vad maten jag köper verkligen innehåller då jag lusläser alla innehållsförteckningar och näringsvärden på allt.

Negativt:
- är väl lite väl hård i magen för det mesta fast samtidigt skönt att slippa springa på toa flera gånger om dagen. Och jag får inte längre dessa "skithugg" då jag förr var tvungen att gå på toa direkt. Nu känner jag redan på kvällen att jag ska nog gå på toa på förmiddagen...
- folks eviga tjatande när de inte har en susning. Jag har inte förstått det viktiga med potatis, bröd, pasta och ris och vad det finns i det som jag behöver för att överleva. Ingen har heller förklarat för mig, men äta av det måste man...
- är väl fortfarande delvis kvar i de fettskrämdas skara så mitt höga blodtryck och kolesterolvärde får mig ibland att tvivla om jag verkligen gör rätt. Fast för det mesta är jag övertygad om att jag gör rätt och att det är ärftliga faktorer som påverkar trycket och kolesterolet. Och efter att ha läst "Forskningsfusket" är jag ännu mer övertygad om att jag gör rätt, men ändå poppar tvivlaren fram ibland...