Inlägg från: Dorian Ertymexx |Visa alla inlägg
  • Dorian Ertymexx

    Pojke i klänning?!

    giftfri skrev 2011-02-26 13:16:34 följande:
    De regler som finns, byxor kan göras unisex, eller könspecifika t,ex genom att skära dom så dom passar en kvinno eller manskropp, hur enkelt som helst att begripa..
    Upp till en viss ålder så spelar inte skärningen nån roll på byxor, å byxor är ofta just unisex, vilket även ett flertal andra för att inte säga de flesta klädesplagg är, så varför då sätta könsspecifika plagg på småungarna?
    Vad är vitsen med att bädda för ev framtida problem, å hur gör du om du upptäcker att det är en anledning till mobbing senare i livet?
    Du fattar ju inte ens vad du själv skriver! Ja, byxor är unisex - därför att föräldrar för inte så länge sedan gjorde exakt det du nu är så upprörd över, och tog sina flickor till dagis med "fel" kläder! Innan det var byxor INTE unisex, utan uttalat pojkkläder! Och vet du vad, jag har inte hört en endaste kvinna klaga på att de blev mobbade för att de hade "pojkkläder" på sig på dagis. Men nu när samma sak sker igen så blir du alldeles till dig över att det ska gå värre nu!
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    giftfri skrev 2011-02-26 13:21:52 följande:
    Men snälla, försök se till ett lite längre tidsperspektiv än dagis å förskola, å förstå att det som händer då, kan slå tillbaka senare i livet...
    Jag är mer rädd om ungar, än du tydligen, så ja gör allt jag kan för att minimera varenda risk jag kan, för att dom ska slippa så många problem som det bara går, tills dom blivit så stora å säkra i sig själva, att dom kan å orkar ta smällar.
    Å det gör ingen, förrän puberteten är över..

    Nej, det är du inte. Du är mer rädd om dina normer än om barnens framtid. Du är mer rädd för att folk ska ändra din världsbild, och du offrar helt glatt barnens framtid och valmöjligheter för att få behålla din trygga plats i universum. Jag kan förstå den rädslan, även om jag verkligen önskar att du kunde kämpa emot den istället för att gömma dig i den!


    Och vad gäller tidsperspektiv så, nej, det kommer inte att slå tillbaka. Ingen jäkel minns vad andra hade på sig på dagis/förskola! Och även OM de skulle göra det så har de viktigare saker för sig än att bry sig om det. För att ha jobbat med ungdomar verkar du ha väldans dålig koll på hur de fungerar, måste jag säga.


    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    fönster mot vägen skrev 2011-02-26 13:23:16 följande:
    Enligt mig ska inte en pojke gå omkring med klänning. 
    Själv har jag en riktig tjej hemma..ska helst bara vara klänning/kjol och leggings. Nu går jag själv alltid i detta..har sällan byxor på mig.

    Men dottern vägrar ta på sig tex en svarta klänningar mm. Ska bara vara tjej färger.

    Låt barn klä sig för det kön de tillhör. Skulle aldrig få för mig att tvinga på dottern ett par byxor om hon inte vill det själv. En dag plockade jag fram ett par prasselbyxor. Men hon tyckte de påminde om en pojkes byxor på dagis..just för att de prasslade . Så enligt henne var det mer killbyxor så hon slapp ha dem. 

    Så nej en pojke sa slippa gå i klänning enligt mig. 
    Slippa? Ingen tvingar dem. De bär klänning för att de vill.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    ricken skrev 2011-02-26 13:32:29 följande:
    Ta allt! För du har missförstått mig i varje mening. Kanske på grund ut av att du tror att jag är av skilda åsikter från dig?
    Hmm. Om jag missförstått dig så ber jag om ursäkt. Och nej, jag tar inte för givet vilken sida du står på (om någon), utan jag svarar på det som står skrivet. Men som sagt, har jag missförstått så ber jag om ursäkt, vi kanske inte är språkligt kompatibla helt enkelt. ;)
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    ricken skrev 2011-02-26 13:29:55 följande:
    Fel instinkt tex flyktinstinkt vid fara eller nyfödda barnets sökande efter moderns bröst. 
    Att slåss är ett inlärt beteende som inte en existerar i vissa stammar. 
    Så du menar att det inte existerar lika mycket blodspilla nu för tiden. Då ungdommarna har mer fritid än någonsin och föräldrarna litar på polisen att ta hand om deras barn. Kriminella ligor driver in skulder med våld och hot, Och knark florerar som aldrig förr?
    Förr i tiden hade man jobb med gård eller jakt från morgon till kväll. Man hade inte ork och tid till annat. Utom när det blev fejder förståss. Men jag tror det blir förmätet att jämföra. 
    Det är långt mindre våldsbrott idag än på medeltiden, statistiskt sett. Däremot har vi bättre koll på brott idag, då de inte hade Expressen och internet på den tiden. Och inte heller hade samma allomfattande lagstiftning och polisiär myndighet som vi har idag.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    poirot skrev 2011-02-26 13:37:28 följande:
    Men skillnaden är ofta orsaken till att de sticker ut och ens egen attityd till det. En person som känner sig trygg i sin "annorlundahet" är inte alls lika illa ute som en som har blivit påtvingad det. Är det påtvingat är det en svaghet och barn kan lukta sig till sådant.  
    Absolut. Men i slutändan är det irrelevant för om man blir mobbad eller inte. En högstatusunge som blir påtvingad glasögon kommer inte att mobbas, medan en lågstatusunge som vill ha glasögon kan bli tokmobbad för samma sak. Eller, inte FÖR att denne har glasögon, men det blir en sak som man kan använda för att reta den mobbingutvalde.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    giftfri skrev 2011-02-26 13:36:18 följande:
    Jamen då vet ju hur viktigt det är att vi har ord för allt, å att dom orden i möjligaste mån beskriver en sak eller en händelse.., klänning är ett utmärkt exempel, för att beskriva ett könsspecifikt klädesplagg för kvinnor..

    Bra, då borde vi vara överens om att pojkar inte bär klänning, om dom inte gör det för att beskriva sig som en tjej, bär dom ett liknande plagg, så finns namn som t.ex kilt..

    Nu borde det vara glaklart för andra att se skillnaderna, å sluta upp med dumheterna/felaktigheterna att klä barn i könsspecifika kläder, om dom inte är ute efter att just föreställa motsatt kön... 
    Nej, det vi är överens om är att du får kalla Linus klänning för tunika, så att du kan känna dig trygg. Linus har en rosa tunika med tyllvolanger, köpt på flickavdelningen på H&M! Se där, du kan sluta oroa dig för pojkar i flickkläder, utan bara kalla dem för något manligt! Vi andra kallar det för klänning och tycker att det är lika unisex som byxor.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    giftfri skrev 2011-02-26 13:48:13 följande:
    Nä du, jag är inte rädd för nåt av det där, jag är enbart mån om att barn ska få en så enkel resa som möjligt till vuxenlivet.
    Problem kommer dom att få nog av ändå, utan att jag/vi behöver bädda för fler..
    Jag vet inte vad du försöker bevisa, men att du inte känner dagens ungdomar, det är jag rätt säker på..
    Aha. Men då gör du barnen en björntjänst. Curlingomtanke, så att säga. Barndomen handlar i mycket om att lära sig hantera ALLA livets problem, även inkluderat sociala motgångar. Får barn inte lära sig sådant blir de curlingbarn, och vi vet ju alla hur bra det går för dem, eller hur?

    Din säkerhet är felbaserad.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    poirot skrev 2011-02-26 13:49:50 följande:
     
    Men självklart handlar mobbing  inte om enskilda saker, men det är skillnad på hur mycket mobbing biter på en person och det påverkar det fortsatta mobbandet.
    Ja, det är klart att mobbing biter olika på olika personer, men vad har det med saken att göra? Jag förstår inte riktigt vart du försöker komma.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • Dorian Ertymexx
    ricken skrev 2011-02-26 13:50:16 följande:
    Jag har inget imot att få mothugg tvärt om, då skulle jag inte skriva provocerande. Men jag gillar att diskutera ur olika synvinklar. Min synvinkel är utifrån mina personliga förutsättningar och dito. Men problemet i denna tror tror jag ligger mycke i att det finns så otroligt många aspekter på dom problem som skapas i en sådan situation.
    Bara av det faktum att det är två personer i frågan (mamma son) gör det hela svårt eftersom barnet kommer att få reaktioner. Men  huruvida det är rätt eller fel att utsätta ett barn för dom reaktionerna är ingen här kapabel nog att dömma i. Pga att alla är olika och alla fall är olika. 
    Jag säger inte att du har fel men jag säger inte att du har rätt heller. 
    Men, alltså, ALLA barn får reaktioner. Hela tiden. Det kallas interkation, och är livsviktigt för oss Homo Sapiens. Alla reaktioner är inte positiva, hur mycket man än anpassar sig, och det är något man får lära sig att leva med. Om man lär sig det som barn har man lättare att hantera det som vuxen. Om man inte lär sig hantera det, av en eller annan anledning, så riskerar man att hamna i en mycket värre sits, nämligen att man blir beroende av andras acceptans hela tiden. Jag vet inga människor som är så svaga, så patetiska, så sorgliga som de som hela tiden måste passa in, måste vara "rätt", istället för att göra vad de VILL göra.

    Och då jag bryr mig om hela individen, inte bara tills det fyller femton, så tycker jag att det är grymt att förleda barn till att slösa bort sin barndom på silkeskuddar för att sedan slänga dem åt vargarna.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
Svar på tråden Pojke i klänning?!