• Anonym (trött)

    LÅNGT gånget utmattningssyndrom, hur bli frisk??

    Hej, jag är en tjej på 35 år som har ett utmattingssyn dom sen ca 3 år tillbaka. och ganska allvarligt tyvärr, för jag har svårt att komma tillbaka o blir trött o stressad för minsta lilla. någon som blivit helt frisk eller mkt bättre sen vart svårt utbränd och hur gjorde ni? tacksam för tips..

  • Svar på tråden LÅNGT gånget utmattningssyndrom, hur bli frisk??
  • Anonym (trött)

    åh, det låter precis som jag, oftast blir promenaderna bara några min, tycker bara att jag känner hela tiden när jag går att kroppen inte känns ok o att jag inte känner för det. men ska försöka det där med att öka successivt. man inser ju också att ju förr man kommer igång om än lite desto bättre iställelt för att ligga o vila ett par år till. när du började promenera kände du glädje inför det i början eller var det bara att du bestämde att du måste? 

  • EnFisPåTvären

    KBT, att gå prommenader etc fungerar för vissa medan pressen att "göra" för andra faktiskt förvärrar och förlänger sjukdomstillståndet, svår avvägning där.

    Det finns en tråd för oss med utmattningssyndrom där vi stöttar varandra, TS du kanske kan få det stöd du behöver och svar på frågor där? www.familjeliv.se/Forum-4-50/m55333135.html

  • Anonym (trött)

    tack, EnFisPåTvären.. blir du försämrad när du gör saker samt pressar dig?

  • EnFisPåTvären
    Anonym (trött) skrev 2011-03-02 12:20:35 följande:
    tack, EnFisPåTvären.. blir du försämrad när du gör saker samt pressar dig?
    Ja verkligen. Det kan gå ett tag för att sedan rasa tillbaka många, många steg. Jag har varit sjukskriven 1,5 år oc är som du svårt utmattat. Precis som du och de flesta andra jag träffat på i samma situation känner man inte igen sig och har svårt att acceptera det tillstånd man är i nu. Vi är många som hamnat i detta på grund av oförmåga att lyssna på vår kropp, vi har ofta haft allvarliga symtom i många, många år som blivit värre och värre för att vi kört på ändå. Kroppen har försökt säga något men vi har inte lyssnat - att i det läget göra samma sak och tvinga på den promenader är inte alltid rätt väg. Motion är bra - men för en utmattad kropp fungerar det inte alltid. Du kan läsa mer om utmattningssyndrom på stressmottagningen.se, där finns bra information tycker jag.
  • Anonym (trött)

    ok, ja det ligger mkt i det, har träffat samt ringt o frågat lite olika terapeuter genom min sjukdomstid o en del säger att motion ska göra en friskare i lagom dos o en del säger presis som du att det kanske inte är läge ännu om man har så svårt med minsta press o krav...

  • EnFisPåTvären

    Generellt finns det saker som normalt är bra/viktigt för att vi ska må bra:
    - bra mat, regelbunda måltider
    - hålla en hyfsad dygnsrytm
    - frisk luft, natur, dagsljus
    - motion
    -avslappning, meditation, mindfulness etc

    Men som utmattad står man inför ett dilemma. De som helt tappar aptiten kanske mår bättre av att äta något onyttigt än inget alls? Att nån gång äta skräp när man är helt slut är kankse bättre att göra det och acceptera läget den dan än att äta det och gräma sig för att man ätit onyttigt. Bra dygnsrytm är viktigt men om man haft några sömnlösa nätter kan det vara viktigt att trots allt sova ut en dag även om det blir tvärt emot vad dyngsrytm-teorin säger. Frisk luft, natur och dagsljus är i och för sig aldrig fel men är man känslig för ljus/ljud så att kroppen stressad upp av att vara ute, om man blir trött över att över huvud taget ta sig iväg någonstans för att man bor mitt i stan är det en avvägning. Motion är bra men för en utmattad kropp kan motion innebära mer stresshormoner. Avslappning, meditation och mindfulness är väldigt bra men då ska man hitta rätt guidning eftersom många blir stressade när det "inte funkar" och att kämpa att göra rätt i sig blir en sån kamp att själva avslappningen går förlorad.

    Sunt förnuft och balans är det man kan applicera på detta tillstånd och det är svårt. Att gå i terapi är alltid bra. För vissa funkar KBT där man tittar på situationen nu och framåt, där man jobbar med tankar och handlingar  - för andra finns andra alternativ som funkar bättre. Ibland kan man också behöva prova först det ena och sen det andra för att få en balans i de saker man behöver tillgodose sig.

    Vilken hjälp har du fått?

  • EnFisPåTvären
    Anonym (trött) skrev 2011-03-02 12:29:26 följande:
    ok, ja det ligger mkt i det, har träffat samt ringt o frågat lite olika terapeuter genom min sjukdomstid o en del säger att motion ska göra en friskare i lagom dos o en del säger presis som du att det kanske inte är läge ännu om man har så svårt med minsta press o krav...
    Det som kan bli väldigt fel är när läkare/terapeuter inte riktigt förstår skillnaden mellan depression/ångest/utmattning.

    Vid depression är nyckeln att aktivera, vid ångest att utmana men vid utmattning begränsa. Många utmattade får t ex diagnosen depression och handlingsplan därefter och där är det viktigt att aktivera sig med bl a motion, det gynnar dock inte alltid den utmattade utan tvärtom.
  • EnFisPåTvären

    Tycker du ska gå in i tråden jag länkade till och ventilera med fler i samma situation, det är skönt att prata av sig med folk som förstår och jag känner att hjärnan börja bli mosig vilket gör att jag inte förstår det som skrivs och har svårt att formulera mig. Suck.

    Situationen i sig är stressande så det är inte konstigt, många kanske inte förstår det men att hela tiden känna att man vill bli frisk, frustration över det man inte kan, oro över sitt mående etc är en stress i sig. För många av oss kan ett skarpt ljus, ett plötsligt ljus samt våra egna inre tankar bidra till stresspåslag. Jag pendlar mellan utmattning och stress eller båda samtidigt.

    Jag försöker hålla en viss form av rutin. Går upp 8-9. Duschar/gör mig iordning. Äter frukost. Plockar undan. Går promenad (går inte alltid men jag har hund och klär i alla fall på mig och går runt huset). Sen är klockan tolv. På em sitter jag lite vid datorn när jag klarar, målar när jag klarar (vilket inte är ofta), läser om det går, pysslar hemma, kör mindfulness/meditation/avslappning, har försökt flera gånger att börja träna lätt men det går inte utan ajg blir jättedålig. Sen kommer gubben hem och så är det middag och på kvällen är jag "ledig" förutom att jag försöker gå en promenad med maken (lättare när det är mörkt ofta). När jag är dålig kan jag inte göra ett skit mer än att bara vara - sover dock väldigt sällan på dagarna eftersom det krånglar till dygnsrytm. Ibland pratar jag i telefon men det kan vara vlädigt stressande. Träffar sällan folk förutom min man, det går bra dagar att jag träffar högst två personer i max en timme sen är jag helt färdig. Träffar psykolog 1 ggn/v. När det är fint väder försöker jag och maken åka ut i naturen, antingen gå lite om jag orkar annars bara sitta en stund och lukta, lyssna, se och bara vara.

    Lever med man och hund, inga barn.

    Nu klarar jag inte att skriva mer tyvärr, men gå in i tråde och bekanta dig med andra där som sagt var - du är inte ensam!

  • Anonym (trött)

    ok förstår, jag blir också lätt trött efter att ha skrivit ett tag. ska kolla tråden du tipsat om tack.. det du har låter väldigt likt mitt eget , hur du beskriver dina dagar. lycka till o hoppas det går framåt snart för oss båda, men vi får väl tänka att det inte är nån brådska....  

  • EnFisPåTvären

    Det är alltid skönt att få höra att man inte är lat/tokig eller vad man nu kan tro. Vårt tillstånd är svårt för oss själva att förstå och än svårare för de som inte upplevt det själva.
    Hoppas du dyker upp i den andra tråden, många bra människor där. Jag har inte skrivit där på ett tag just på grund av att min hjärna sätter stopp men jag läser allt som skrivs och vet att andra gör likadant eller är mer aktiva.

    Vad har du fått för hjälp sedan du blev sjuk tycker du? Vet du varför du blev sjuk? Och har du varit heltidssjukskriven hela tiden? Jag är orolig för vad som händer när den förlängda sjukersättningen går ut om jag inte blivit bättre tills dess och undrar va du fått för besked?

  • Anonym (missX)

    Jag har långt gången utmattningsreaktion.

    Mina symtom just nu är;
    domningar i kroppen, värk i lymfkörtlarna, totalt stendöd hjärna, irriterad och arg jämt,
    trött, trött, trött, kognitiva funktionshinder som minnessvårigheter extrema, kan inte fatta beslut eller tänka alls,
    klarar inte av stress minsta lilla, klarar inte av mina barn, ingenting.

    Jag pluggar och går på studiemedel och är sjukskriven.
    Kommer hamna hos FK i juni och de första min nya handläggare frågade mig var
    om jag är frisk i juni eftersom de då testar mig på hela arbetsmarknaden,
    hon var klämkäck och verkar ha noll koll på utmattningssyndrom.
    Jag oroar mig redan för hur det blir i juni och räknar kallt med att jag måste vara frisk i juni.

    Vill också vet HUR man blir frisk?????
    Har gått hos psykolog men det gav mig ingenting alls tycker jag... 

Svar på tråden LÅNGT gånget utmattningssyndrom, hur bli frisk??