Vill att alla som kämpat med IVF och äntligen lyckats ska kunna känna sig hemma här!
Hit vill jag även ha alla från ursprungliga tråden: www.familjeliv.se/Forum-7-134/m55236143.html
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-04-08 17:30
Bara för att det finns en ursprungstråd betyder det inte att vi inte vill ha andra IVFare hit, tvärtom! ALLA är välkomna. Ju fler desto roligare!
Tack allihopa! Jag valde att åka hem igår för vissa delar av personalen gjorde mig stressad. De ville ha bestämda tillmatningstider som inte alls gick ihop med mig och Liten (han slutade nästan äta för jag skulle tvinga honom) och jag fick noll stöd i att få igång amning. De bara konstaterade att jag var bröstreducerad och gav mig en pump med orden: kämpa inte för länge nu, barnet växer med ersättning också. Tack och lov för att jag har gått Amningskursen och börjat prova mig fram själv. Jag var faktiskt grinfärdig det sista.
Sista dygnet fick jag som jag ville och fixade mat själv och då började han gå upp i vikt. Jag kände att vi klarar oss bättre hemma. Jag fick inget bra intryck av främst nattpersonalen och det är så synd när jag har fått möta så många underbara på oförlösta sidan, förlossningen och spec.mödravården. Två av nattpersonalen var riktigt elaka och just den kvällen hade jag babyblues max. Min sambo som aldrig blir arg tog otroligt illa vid sig och sade till en BM att hon inte var välkommen in på vårt rum mer. Då är det illa kan jag lova.
Sedan vi kom hem igår har han ätit hur bra som helst eftersom han äter när han är hungrig och inte när en Gestapo-BM tycker att det passar i hennes schema och jag börjar t o m få lite mjölk i ett av mina bröst. Jag får dock vänta ut honom lite för rent fysiskt är han fortfarande väldigt liten i munnen och hakan och har svårt att få till greppet. Men jag ser till att hålla brösten vid liv så löser det sig säkert inom kort. Han har idag lyckats suga ca femton tag för första gången. Och jag har stöd hos en person vid Amningshjälpen.
Utöver den hemska natten på BB så har vi inga moln på himlen. Jag är fullständigt och totalt nykär och går i ett ständigt lyckorus. Jag får lite vallningar och surkänslor i samband med bröstpumpen och så känns det som att jag blir hungrig som en häst, men utöver det mår jag toppen. Trött såklart. Är för speedad för att sova ännu.
Men pojken, vårt finaste mirakel är såklart det vackraste vi har sett. Vi sitter här och gråter tillsammans ett par gånger varje dag över den stora tacksamhet vi känner att få ha detta barn hos oss.
Sunseed: Men vad tråkigt att du träffat på personal som var såpass otrevliga!! :(( Hoppas att det går bättre nu när ni är hemma. Jag hade oxå lite känslan utav att vara "bevakad" när vi låg på neo. :/
Sunseed: Förstår att ni åkte hem då. Vilken tur att din sambo kunde säga ifrån o förbjuda elaka människan att komma in till er mer.
Stor Kram o hoppas lille prinsen snart kan äta ur brösten själv (även om det inte är viktigaste så skulle det vara roligt när du ändå kämpar så hårt) 
Sunseed, jättebra att du/ni gör vad som känns rätt för er. Ni känner er bebis bäst. Vi fick också schema och skulle mata var tredje timme. Sket sig redan på BB för vi försov oss på natten. Hemma lade vi ner det direkt. Bebisen somnade bara vid bröstet, så bättre att ge henne mat när hon var hungrig.
Jag vet inte om det kollas i Sverige. Men ibland kan strängen (vad den nu heter) under tungan vara för stram, vilket gör att barnet inte får ordentligt fatt om bröstet. Om den är det, klipper de lite i den. De fick göra det på våran tös. Låter kanske brutalt, men hon fick sockervatten så smärtan glömdes. Men, det blev lättare för henne att äta efteråt. Bara ett tips ifall grabben fortsätter att ha problem efter att ha vuxit till sig.
Vi har fortfarande inte fattat vår lycka! När hon är 20 år, så kommer vi säkert fortfarande sitta och säga "tänk att vi lyckades".
Sunseed: Fy vad tråkigt att få en sådan upplevelse!! BRA att ni åkte hem och hälsa din sambo att han ska ha eloge för att han sa ifrån!!! Tyckte också det var jobbigt med amningsgestapo på bb, bra att du kör på i er takt hemma, det kommer gå jättebra och amningshjälpen är suverän!
Lite nyfiken blir jag nu 
Har ni inte bestämt namn ännu och om inte, vilka är på förslag? Du måste inte svara!
Kram!
Tänk så olika det kan vara... Min lilla låg på neo också och jag fick tjata mig till för att få lägga henne till bröstet dygnet runt.. Var så arg och ledsen för det enda jag fick höra var "sov du, vi tar hand om henne" Tänkte dom ska sjutton inte ta hand om MITT barn.. Jag kördes ner till varje måltid och tänk att efter två dygn ammade hon fullt! Var måttligt irriterad på personalen jag också. Men så var jag sjuk och dålig själv plus alla hormoner.
Skönt att ni fått komma hem i hemmets lugna vrå. Ta hand om varandra och gör på ert vis! :0)
Bra att ni åkte hem Sunseed och att du har stöd av ammningshjälpen. Fy och usch för folk på BB och BVC som inte stöttar amning när mamman vill amma.
Du får gärna lägga till mig så jag får se underverket.
Grattis igen!
Gloxi: Jag sitter också o tittar på lilla Jenni flera gånger i veckan o tackar högre ort för min lycka lär nog också fortsätta med det minst tills hon är 20år 
Kel: ja, eller hur?! Jag tyckte inte att det var så jobbigt att gå upp på nätterna. Tänkte bara "yes, hon lever". Iofs var hon rätt bra på att sova redan som nyfödd. Vaknade i regel bara 1-2 ggr.
Sunseed, bra atg dj pkte hem för var de så otrevliga var det lika bra! Har samma erfarenhet av personalen som du har dessvärre. Undrar varför det är så? Mig sket de i för jag var ju "trebarns mamma" fast jag hade sagt att allt känns nytt för att det var 13 år sedan sist. Jag hoppas att han kommer äta från ditt bröst bra snart. Som Gloxi skrev, kollade de strängen under tungan? De klippte Ludwigs sträng också för den var för kort. En annan sak de sa på BB var att man absolut inte skulle mata med flaska för de kommer föredra den sen men bvc sköterskan sa att gefrån flaska istället för att mata med kopp för med kopp så får de inte arbeta alls och det är mer jobb för en själv.
Du är jätteduktig Sunseed!