Rekomenderad åldersgräns för adoption kränkande
Jag stör mig på många saker i adoptionsvärlden. En sak är att äldre föräldrar verkar få adoptera äldre barn och handikappade barn. Där frångår man alltså reglerna. Men sanningen är ju den att Små barn små bekymmer. Stora barn, stora bekymmer. Ett äldre barn, som dessutom kanske bott på instutition eller kommer ihåg separationen från sina bio föräldrar, kan må mycket dåligt (flera rapporter visar att barn som adopteras sent mår sämre psykiskt).
Samma sak med handikappat barn. Ett barn med särskilda behov eller diagnoser kräver mycket mer än ett "vanligt" barn. Kraft och ork som man i mina ögon har mer av när man är yngre! Som äldre förälder har man kanske livserfarenhet och en annan trygghet både ekonomiskt och i sig själv, men det ÄR jobbigare att bli mamma när man är till åren. Och barn med särskilda behov kräver mer. Samtidigt förstår jag att det är bättre om de här barnen kommer till en familj än att de bor kvar på instutition. Men det känns orättvist.
En annan sak. Som är lite p.i. Nästan vem som helst kan och får göra biologiska barn. Ingen på MVC eller BVC ifrågasätter missbrukaren, den smått utvecklingsstörda mamman eller föräldern med allvarlig psykiskt sjukdom när h*n väljer att skaffa barn. Socialtjänsten känner till dysfunktionella familjer men står helt maktlösa och barnmisshandeln och barnmisären pågår år ut och år in bakom vissa familjers dörrar. Ingen kan eller får avråda någon från att sätta ett barn till världen.
När man sedan kommer till adoption är det nålsögat man ska igenom. Och visst är det bra, att inte vi som vill adoptera ångrar oss eller visar oss vara kompletta dårar, helt oförmögna att ta hand om barn. Det är ju synd om barnen som adopteras ska komma till ett dysfunktionellt hem eller liv till. Men samtidigt. Jag skaffa barn imorgon om jag vill. På egen väg. Föda en bebis om nio månader. Utan en massa SN och problem i sitt bagage. Helt gratis. Och jag vet vad jag får.
Jag kan få barn men jag vill adoptera. Men jag börjar bli för gammal. Och även ni som inte kan få barn men längtar. Det är konstigt att man ska utredas hit och dit, gå på föräldrautbildningar, intyga det ena efter det andra, spela in filmer, be kompisar skriva lovordande brev, betala hundratusentals kronor, köa, längta, våndas.....
Alltså. Det är ju jättefint. Det är ju jättbra. Men varför ska vi kollas så in i vassen? Ratas när vi blir "för gamla" (men fortfarande kan tillverka barn på egen hand). Varför ska "äldre" föräldrar vara tvungna att ta barn med särskilda behov eller äldre barn pga ålder? Vad är det som säger att en äldre förälder är bättre på att ta hand om barn med särskilda behov och äldre barn?
Så känner jag. Mitt upp i alltihop.