Januaribebis 2012

Idag fick jag fruktansvärda kramper i magen, kom i intervaller precis som värkar som jag fick andas mig igenom. Men det var svårt att avgöra om det gjorde ont i livmodern eller tarmarna. Kanske var det bara någon bakterie jag fick i mig.

Sjukt läskigt var det i alla fall och jag känner mig lite orolig att något hänt barnet. Men jag har inte blödigt och jag mår bättre nu.

Vad tror ni?

Haha tack snälla för svar. Då ska jag lugna ner mig nu, och fisa lite mer 

Idag känner jag mig otroligt nere...
Barnen åker till sin andra förälder och det är alltid en jobbig dag.

Jag känner också att jag saknar den intima närheten till min sambo,  sexlusten är inte riktigt där och jag kan förstå att han inte blir så gossugen heller när jag mest är gnällig. Dessutom vill man gärna hitta egentid när man har tre ungar och då blir det att jag sitter vid TV.n och han vid datorn efter att barnen gått och lagt sig. Det är himla svårt att få till det så att man är nöjd på alla fronter

Dessutom undrar jag vem som ska orka städa hemmet  

Nejdå, det är ingen fara Alla symtom kommer och går. Det är helt normalt att ibland inte känna nått alls och i nästa stund må pest.

har gått tre dagar in i vecka 8.
Jag mår inte speciellt illa men är däremot hungrig ofta och behöver äta betydligt mer än förr.
Jag har väldigt ont i brösten och varje morgon när jag sätter mig upp i sängen så måste jag hålla i brösten för att det tynger och gör så ont. Då har jag ändå inga stora bröst. 
Jag är ganska känslig och har kort stubin, jag som annars har världens bästa tålamod

Hur mår du själv? 

Jag börjar få mage, men det är tredje barnet så jag tror livmodern faller ut snabbare. Dessutom äter jag så mycket hela tiden så jag börjar nog bli lite tjockare överlag vilket jag inte blev med de andra två. 

Jag har bara berättat för mamma och sambons mamma (v 8). Jag tycker det känns lite läskigt att berätta för jobbet så det väntar jag med ett tag till. 

Jag känner mig också ledsen hela tiden men vet inte varför...kanske överproduktion av tårar

Är det någon som funderat på att föda hemma? Jag skulle nog aldrig våga men samtidigt hatar jag känslan på bb när pappan skickas hem och mamma o bebis ligger kvar.

Varför är inte båda lika mycket föräldrar vid en födelse inom svenska sjukhusvården?

När jag fick nr 2 så fick pappan ligga bredvid mig och vila några timmar eftersom det var lugnt på förlossningen. Sedan gick vi hem efter 4 timmar.

Denna gång VILL jag inte heller ha den första upplevelsen av bebisen ensam, jag vill att vi ska ha den tillsammans, jag, pappan och bebisen.

Hur har ni gjort?

Så är det tyvärr inte i Örebro De tog bort alla familjerum innan jag fick nr 2, 2004. Många här åker till Karlskoga för att få familjerum

Ja, det gör mig väldigt upprörd. Får helt enkelt åka nån annanstans och föda.