Jag saknar henne så....

Oj vad stark du måste vara! :)  Jag är imponerad att du verkar så samlad :)
Jag tycker att du ska ringa till psyk och berätta lite vad du gått igenom så får du nog träffa någon som kan ge dig det stöd du behöver :)

Omgivningen bryr sig säkert, men det är väldigt svårt att veta vad man ska säga, hur man ska bete sig osv för att inte röra upp era känslor och sådär, därför tror jag det är lättare för dom att låtsas som ingenting och fokusera på lille Elis istället.
Dock förstår jag verkligen att ni behöver sörja er stora förlust oxå, och det måste vara oerhört svårt att leva i er situation just nu. Det är svårt att ens föreställa sig, iaf för mig, som aldrig suttit i samma sits.

Ni måste äveni försöka ta er tid att prata, gråta ut osv för att ta er igenom detta på bästa sätt. T ex säg till din partner att ta bebisen om du måste gråta en stund och sådär.

Vilken styrka och mod ni ändå har, lycka till, verkligen, med allt :)