Jag tror att det är så enkelt att de har två olika banker och att men själv får välja vilken man vill använda. Jag betalade till Nordea-kontot och det har inte varit något problem, varken när jag betalade i vintras eller de två räkningar jag betalat nu, varav en gått iväg idag. Jag betalar via Handelsbanken och har kunnat göra det själv utan hjälp av någon på banken, men det kanske är skillnad mellan olika banker. :)
Här går det åt h-vete, testrutan i morse var lika tom som jag känner mig. Jag känner mig inte ledsen eller så utan som sagt tom, ett kallt konstaterande att det sket sig men samtidigt var det väl vad jag förväntade mig, hur folk över huvudtaget kan bli gravida naturligt övergår mitt förstånd!
Jag fortsätter enligt instruktionerna jag fick med medicinerna och gör ett nytt test på lördag och är även det negativt, vilket det väl med största sannolikhet är, slutar jag medicinera och äter en god middag och dricker massa vin på kvällen. Sen är det väl bara att ladda om, är ändå oerhört glad över våra fyra frysisar som ligger och väntar, vi behöver inte börja om från noll i alla fall.
Tack Proxima! Det känns skönt att kunna dela med sig här eftersom vi inte varit öppna med våra försök över huvudtaget, det är ingen i vår omgivning, varken familj eller vänner, som vet vad vi håller på med. Det är ett beslut vi medvetet tagit, men just nu hade det kanske varit skönt att ha någon att prata med.
Nej jag kände inte på mig något, min känsla var att det lika gärna hade kunnat vara positivt. Jag hade en rejäl dipp i måndags, men det fanns ingen egentlig anledning till det och i tisdags
...kändes det bra igen. Jag håller tummarna för att det går bra för dig, försök hålla ut till testdagen om inte annat för att göra sambon glad. ;) Kramar
Tack JZ79! Ja egentligen ska jag väl inte ge upp hoppet riktigt än, de skulle väl inte säga åt oss att göra två test om inte chansen fanns att de kan visa olika. :)
Tack Siri!
Visst vore det på sätt och vis skönt att berätta men jag känner tyvärr inte att jag har någon i min vänkrets som jag är så förtrolig med längre, de flesta har fullt upp med sina familjer med barn mellan 0 och 17 år och har aldrig varit i närheten av den här problematiken. När det gäller familjen är det mest sambon som bromsat, han är rädd att få en massa frågor om hur det går och då känns det inte rätt att jag ska berätta för min sida heller. Däremot kommer vi vara öppna mot närmsta familjen om hur det gått till om och när vi lyckas.
Jag känner också att jag är för öppenhet och att det å ena sidan är så att ju fler som är öppna desto mindre tabu och konstigt blir det men å andra sidan känner jag att folk ska ge blanka sjutton i hur vårt barn kommit till. Det finns ju folk som berättar när, var och hur de gjorde sina barn och det får de väl göra, även om jag inte är så intresserad eller ens skulle tänka tanken på att göra det själv. Vi kommer att berätta för våra föräldrar och syskon för jag tror att det kan vara viktigt för dem att veta om något händer, sen säger vi kanske något till några nära vänner men det är inte alls lika säkert utan beror nog mer på situationen. Däremot känner jag inte att grannar, arbetskamrater och avlägset bekanta behöver veta något och är det så att någon säger något om likhet någon gång ska jag nog bara försöka bli glad och säga tack. Det känns nog värre om någon säger att det inte finns någon likhet alls, till någon av föräldrarna men det gör inte mig skyldig till någon förklaring till varför det är så. Huvudsaken och framför allt tror jag det är viktigt att inte göra sån stor sak av det inför barnen utan att det ska bli naturligt för dem och att vi som föräldrar inte hindrar dem från att prata om det.
Jag fick ett stort, fett plus!!!!!!! Tagit tre test varav ett digitalt och tiden stämmer också :) Så himla glad just nu!
Här händer saker snabbt. Pratade med Åbo idag angående den fortsatta behandlingen. Vi tänkte så att eftersom julen kommer snart så blir nästa behandling inte förrän i januari och att det kunde vara skönt med en liten paus, men de tyckte att vi kunde köra nu direkt i och med att min mens satte igång igår eftermiddag. Så i lördags slutade jag med progynon och crinone och idag var det dags att börja med progynonet igen! Planerad insättning vecka 49, om båda äggen klarar upptiningen sätter vi in båda för att maximera chansen, den är ju lite mindre med frysta ägg. Känns bra, jag är ändå positiv efter förra behandlingen! :)
Ja vi är några stycken som får hålla tummarna för en finfin julklapp! :)