???
Så trött på alla lögner. Han kastar verkligen bort sitt liv. Jag har varit stenhård då jag ville att han skulle gå ut nian med godkända betyg. Nu tänkte jag att jag skulle låta honom än en gång få spela under ansvar under sommarlovet. Men det går inte han blir bestatt.
Har ringt runt till spelberoende föreningar men inge hjälper barn under 18 år.
Finns det någon annan som varit eller är i samma situation?
Jag har en son som är hos sin pappa varannan helg, sist hade han honom i mer än en vecka, för att sonen var sjuk...Då har han spelat tv-spel hela dagarna, för han orkade inte "aktivera" honom på annat sätt. (han var själv sjuk.....När sonen kom hem var han helt apatisk ena stunden o så aggressiv nästa stund. Sur o tvär o helt omöjlig på dagis, även för dagispersonalen att hantera honom. Jag har påpekat detta för pappan men han säger att jag bara hittar på o att det är 4-årstrotts som han är inne i. Han har 4-årstrotts, men efter denna veckan hos pappan blev det trottset 10 gånger värre. Nu vill pappan att jag ska filma sonen när han får dessa negativa beteenden.
Plus att han vill att jag ska skicka "bevis" på artiklar om detta. Finns det nån som kan tipsa o ge råd i detta? Jag vill våran son det enda bästa för honom, men om pappan inte lyssnar o bara gör detta till en enda STOR fajt...hur ska man orka???
Tacksam för svar.
Hej! Ville bara komma med lite tankar om ämnet trots att jag nu såg att inläggen är tre år gamla.
Jag skulle inte säga att jag är datorspelsberoende, men jag spelar en del. Mest för avkoppling och för att socialisera, har träffat många vänner via datorspelen, och detta kan vara viktigt om man inte har så mycket vänner att umgås med annars på fritiden.
Någon nämnde en dokumentär om ämnet där de berättade om hur WoW's uppbyggnad gör att man lätt fastnar i det. Och, jag har aldrig riktigt fastnat i WoW för jag spelade det bara ett par månader, men jag har ändå känt det där suget. Man tänker på vad man ska göra nästa gång man spelar. Vart man ska gå, hur man ska lyckas med något svårt, vad man ska skapa etc. (gäller även andra spel) Just nu spelar jag mest Dota 2, det är snarare uppbyggt i enstaka matcher så att när man har spelat en match (tar ca en timme) så kan man fortsätta eller sluta, utan att det påverkar matchen innan. I WoW däremot så bygger man ju hela tiden vidare på allt det man tidigare gjort, och ju längre man spelar, desto längre kommer man i spelet. Och det finns ju som tidigare nämnt i princip inget slut, förutom att man tröttnar på spelet.
Det där med att ta ifrån sonen datorn och förbjuda honom att spela hos sina kompisar vet jag inte om det funkar. Kanske. Men det finns också en risk att han bara spelar ännu mer när du inte ser (du är bortrest, han har flyttat hemifrån etc). Det är nog bättre att ändra hans syn på datorspelandet, om nu det går det vill säga. Tror att han måste förstå Varför du inte vill att han spelar så mycket, Vad han går miste om i livet, Hur spelandet drabbar honom. Så att han själv vill förändra sitt beteende. För jag håller mitt spelande under kontroll för att jag förstår vad det innebär om jag inte gör det. Vet dock inte hur det funkar hos andra.
Lycka till! /Julia 18 år
Fast man KAN ju få jobb inom branschen också - finns ju mängder skandinaver som har faktiska karriärer inom tex Blizzard efter att ha börjat som outbildade GMs. Kolla deras credit reel någon gång; och ungefär allihopa började med att tråckla kundsupport på ett spelföretag för att det var det enda jobb de pallade, typ. Bara som motvikt nu då.
Hej ser att det är ett äldre inlägg, men vi har stora bekymmer med vår son.han har fått en chans till fast anställning med bra lön efter sin praktikplats, men han sumpar den genom att spela. Han stiger upp på morgonen och äter frukost och packar mat till jobbet tror vi, men istället så sticker han i väg och spelat.
Har nu blivit av med sin praktik och chans till fast jobb.vi har försökt att få iväg honom till psykolog för han behöver hjälp, men han vill inte. Eftersom han fyller 20 år i år så kan vi inte " bestämma" det.
Någon som vet hur vi kan hjälpa, för vi orkar snart inte mer
Antar att han får fickpengar från mormor och morfar då? För du ger väl ingenting TS?!
När jag spelade för mycket och bodde hemma slog min mamma sönder min spelkonsol....brutalt, men det funkade:p
Hej ser att det är ett äldre inlägg, men vi har stora bekymmer med vår son.han har fått en chans till fast anställning med bra lön efter sin praktikplats, men han sumpar den genom att spela. Han stiger upp på morgonen och äter frukost och packar mat till jobbet tror vi, men istället så sticker han i väg och spelat.
Har nu blivit av med sin praktik och chans till fast jobb.vi har försökt att få iväg honom till psykolog för han behöver hjälp, men han vill inte. Eftersom han fyller 20 år i år så kan vi inte " bestämma" det.
Någon som vet hur vi kan hjälpa, för vi orkar snart inte mer
Hejsan googlade mitt problem och jag vet inte hur gammal denna tråd är utan jag vill bara göra mig hörd. Jag ska förklara en sak som kanske låter ganska rimmligt. Jag är född 93, och DATOR har tagit upp all aktivitet i mitt liv, Jag fick dåliga betyg i skolan, Jag har till och med "skolkat" från jobbet eftersom jag varit så jävla spel beroende så jag tog alla chanser jag hade för att vara hemma" om vi säger såhär jag har suttit mer vid datan än vad någon i min ålder någonsin jobbat i sitt liv. och ikväll höll jag på att förlora allt, flickvänn, förståndet, exakt allt, Jag kommer ihåg när allting blev som det blev (mitt data beroende) pappa fickade stor skärmen och seg datan Man spelade DOOM (ett väldigt gammalt spel) redan där satt jag fast. Jag har "förlorat" 2 seriösa förhållande eftersom jag varit så besatt vid datan, Bad min nuvarande flickvänn gå där ifrån det kunde tillslut bli sådant krig att vi höll på göra slut, spelberoende i TV- SPEL eller poker osv det är absolut inte någon skillnad. IDAG om du slösar pengar eller inte alla spel har en funktion som du sätter in pengar (vill du ha något snabbt i spelet dålig tålamod "sätt in pengar få allt snabbt inte bara det). JAG har nog testat Varenda jävla spel som fanns känns det som (jag vet att det inte är sant men jag har testat mer än 67 spel som jag fastnat för ) jag har nu googlat runt för mitt problem. Och mitt problem är större än mig. Jag har Haft över 1000 Timmar Leauge of legends. (tänk om jag spenderade dem på skolan kanske jag inte skulle hoppat av) jag har över 700 timmar på (CSGO "Counter strike global offensive). tänk om jag pluggade körkort ? eller jobba, dem där 2 spelen har 1700 timmar totalt, tänk dig om jag jobbade vilka pengar jag kanske skulle haft? "om jag inte blev intrudocerad till data vilka möjlig heter skulle jag haft? vart skulle jag vara idag, Jag säger det med erfarenhet jag sitter här med svåra andningar medans jag skriver detta, Jag har ångest, jag sitter vid datan, det gör jag. Men vad har jag nått för mål i mitt liv? Det kan jag svara dig på en gång. Jag har inte uppnågot i mitt liv. Jag är en stor förlorare och det erkänner jag här och nu. JAg kan titta min mail och se om du svarat eller ej för mig spelar det ingen roll, Men snälla, låt inte din son hamna i den sitsen jag är i. JAG försöker sälja iväg min data trotts att jag kommer ångra mig totalt men jag har hälldre ett sunt förnufting förhållande med min flickvänn/son än denna jävla data helvete.
/robin
Mvh Har inte MVG i svenska så ber om ursäkt hoppar du kan läsa texten.
Förstår hur du känner, och beundrar hur du kämpat för din son. Och ge inte upp nu, fortsätt prata med honom för att få honom att förstå att du bara vill honom väl. Är i en liknade situation, har en son som är 18-år som är fast i spelens klor. Önskar det fanns en familje-grupp för spelmissbrukare, jag känner mig så ensam i mitt försök att nå fram till min son.
Och hur ska vi mammor då nå fram genom speljävulens klor???? Vad ska vi säga för att ni ska öppna Era ögon och förstå att det enda vi vill är att ni ska må bra?
Jag sålde skiten och köpte kebab för pengarna