1½ års trots???

Du låter väldigt bitter. Ursäkta att du inte fick någon personlig rådgivning.
Jag riktade mitt svar till TS eftersom är hennes tråd.

Precis
Jag tycker det är skrämmande att det är så många som verkligen gör allt för att tolka barnets beteende som trots och/eller manipulation och medvetet jävelskap...

Vart skrev hon det? Det var ju just det hon skrev att så här små barn ofta känner. Men frustration är inte samma sak som trots.

 

Barn får sällan utbrott för att de förstör extremt dyra saker? Utbrott kan de få om man däremot tar ifrån dem saker de i stunden vill ha, då bekräftar man DEN känslan/upplevelsen lugnt och sansat.

 

 

Att flytta dyrbara saker från nåbar höjd minskar mycket frustration hos både föräldrarna och barnen. Enkelt för oss, som har mycket nerpackat sedan vi fltytade och inte har framme våra dyrbara saker.

Att ha överseende med att ett barn river upp ens rabattplantor för att han ska "göra likadant" när man rensar ogräs - eller något dylikt - minskar också rätt mycket frustration. Inte hos barnet, utan hos föräldern.

Att inte använda skötbordet om man blir sur, arg och frustrerad för att barnet sparkar en i magen och vrider sig som en ål.

Att säga "Ja, du blir arg. Jag förstår det".

Att förstå att barnets ilska kommer ifrån en plats som kan vara både skrämmande och innebära många starka känslor, frustration över att inte kunna och att inte kunna förmedla sig som barnet vill, att föräldrarna inte får, att barnet inte får som det vill. En 1,5-åring tror att han är allsmäktig.

Vi väljer våra strider. Vi väljer det vi tycker är viktigt för oss och är konsekventa med det. Vi är inte så brydda om att vår son ska ha på sig haklapp eller att han grisar lite med maten om han sitter vid bordet och är trött och grinig. Han kommer hur som helst att lära sig, så småningom, och det är viktigare att han pillar i sig lite mat. Jag vet inte om jag kallar det "curling", jag kallar det att göra tillvaron så smidig som möjligt. Min sons ilska syns allra mest och oftast när jag själv är stressad eller grinig mot honom, eller har dåligt tålamod med honom. Alltså undviker vi sådana situationer som det händer i och som jag hur som helst inte tycker är en speciellt viktig grej att bråka om.

* att föräldrarna inte förstår, ska det stå.

Ja ursäkta om du uppöever mig som bitter men jag köper inte det där flumsnacket, du svarade ju inte på TS konkreta probleem heller som hon tog ett exempel på.

Nej tvärtom, eller mitt i liksom. Men detta är inte min tråd så jag ber om ursäkt för att jag frågade. Tack iaf =)

Men då tänker vi ju precis lika förutom att det finns situationer där vi kört helt fast och som är allvarliga för oss. Men som sagt, jag ska inte sno TS tråd.
Tack för ditt svar, som var skrivet så jag förstod =))

Jag tog ett exempel, ber återigen om ursäkt.

Typ vadå? Tandborstning, hårtvätt?

Typ att han biter när han blir arg eller inte får som han vill, så illa att vi varit nära att uppsöka akuten.
Eller sliter av oss glasögonen så de går sönder när han blir arg när han inte får som han vill eller vad det nu beror på. Gärna bägge samtidigt.
Allt annat beror ju på att han är barn men just dessa två bitarna är helt oacceptabla.

Jo, fast bitandet och glasögonslitandet beror ju på att han är barn också, och därmed impulsiv och handlar i affekt och inte förstår konsekvenserna av sitt handlande. Det får man tänka på, det tycker jag absolut. Jag hade lite på känn att det var bitning det handlade om, min son bits också. Men han har slutat bita oss och nu biter han bara i möbler, prylar och den fasta inredningen. Han sliter av oss glasögonen också ibland, och kan nypas.

 

Barn som bits är ofta väldigt frustrerade och framför allt för att språket inte har kommit igång ordentligt. Jag försöker ha det i minnet men det är inte lätt, för jag tycker verkligen illa om det jag också. Vi har stora bitmärken i vår arbetsbänk i köket... Men jag försöker - jag misslyckas ibland, när jag har ont, eller när jag är trött eller stressad - att vara lugn. Jag lyfter bort honom, säger "nej, inte bitas". Jag bekräftar hans ilska och säger att jag hör och ser att han är arg. Ibland händer det att jag får lyfta bort honom flera gånger, ibland vill han kramas. Jag tycker att det fungerar oerhört mycket bättre än att bli arg och ryta till (det är vad som händer när jag misslyckas).

 

Är det något föremål han inte kan hantera (börjar riva sönder en bok eller slå sönder en leksak) lägger vi undan den tills vidare. När han ska slita av mig glasögonen håller jag honom ifrån mig och lägger bort dem tills han är mindre arg. Jag ser absolut ingenting utan glasögon, men hellre det än att han ska förstöra dem.

Jag vill tillägga att det absolut inte är facit, men det fungerar väldigt bra för oss att göra på det här sättet.

I den åldern undvek vi många fighter vid blöjbyte genom att byta stående när det inte var nödvändigt att ligga ner (bajsblöja).

Det tycker jag absolut att jag gjorde. TS har inget konkret exempel, men framförallt svarade jag på det hon skrev om ilska, utbrott och den sista och enligt mig viktigaste frågan om att hon inte KAN få en 1½ åring att sluta med det hon upplever som dåligt. Mitt inlägg var som sig bör ett komplement till de som redan hade skrivit då och en total upprepning är knappast nödvändig för att TS ska fatta vad som gäller.

Ber om ursäkt att du personligen tog åt dig av att jag inte svarade på det du tyckte att jag skulle svara på (sparkande vid blöjbyte?). Vår dotter var blöjfri i den åldern vilket jag väl får tacka gudarna för så problematiskt som det verkar vara, så jag har absolut ingen lust att bege mig in i en diskussion om när så här stora barn gillar att kladda runt i bajs... och jag anser inte heller att tyngdpunkten i TS inlägg låg på problematiska blöjbyten då hon bara som hastigast skrev att hon ofta sparkar (vilket barn gör inte det..?) utan just att hon tror att hon trotsar när hon inte lyssnar på nej och får utbrott.

Eftersom ditt problem är att det blir bajs överallt varenda gång ni ska byta blöja så har jag inget svar till dig. Det skulle i så fall vara att låta barnet bajsa på toaletten. Skriv en egen tråd om det så får du säkert massor av råd, tips och stöd helt för egen del!

 TS, om du har badkar så kan du börja prova med att ställa henne där, ta av blöjan och så mycket av bajset som går, och sen tvätta/duscha av henne stående! Barn i den åldern gillar ibland inte att ligga ner när de ska bytas på. Samma sak med kissblöja - träna dig på att byta på henne när hon står upp! Sen måste de ibland ligga ner, gör det så roligt som möjligt, roliga leksaker att titta på, skoja med ditt barn under tiden o.s.v!

 MIn numera treåring tyckte inte heller om att ligga ner och bli bytt på i den åldern!

Strunt samma, jag har fått bra råd och tankar av denna tråden så tack. Men vill bara för sakens skull inflika att det i mitt fall inte handlar om att kladda runt med bajs, jag uttryckte mig otydligt och överdrivet =)

Var noga med att inte ställa frågor när det är sådant som barnet inte får bestämma, tex "Skall vi byta din blöja nu?". Säg istället "Nu skall vi byta din blöja". Om barnet protesterar, bekräfta känslan, tex "jag förstår att du inte vill men nu måste vi byta blöjan".

Hej. Intressant att läsa denna disskusion som blev i och med min lilla fundering.

Duschen har jag provat ibland när det liksom blivit lite väl kladdigt och de funkar helt ok. tycker däremot inte att jag ska behöva ta till duschen vid varje blöjbyte, Eller?

Vittra-> Klart jag fattar att barn sparkar ibland när de ligger på skötbordet, men tycker att när man ser att det verkligen är medvetet och att det blir hårdare för varjegång så tycker jag det är FEL och dessutom så gör det ju ont. Borde man inte säga till då? Det jag sökte där var lite tips på hur men kunde få ett mindre barn att lättare förstå att den handlingen var fel.

Tack för detta ovanstående tips!! Så många ggr som jag säger "ska vi byta blöjan?" "behöver vi byta din blöja?"
och som oftast får man ett skakande på huvudet och "neehee". Ska verkligen försöka tänka på detta! Säkert värt att prova i andra situationer oxå att liksom mer tala om att "nu ska vi göra det här"  typ ta på oss skorna elelr dylikt...